Hoppa till huvudinnehåll

Forskarutbildningsämnen

Vid LTH bedrivs forskarutbildning inom över 50 forskarutbildningsämnen vid olika institutioner. För varje ämnes studieplan kan du bland annat läsa mer om innehåll, behörighet och upplägg.


Målsättningen med forskningen inom ämnet Aerosolteknologi är att utveckla och fördjupa kunskapen om aerosolsystem med inriktning på tillämpningar inom teknik, arbetsmiljö och miljö. Forskningen inom ämnet Aerosolteknologi ingår ofta i flerdisciplinära program med deltagande från framför allt tekniska, naturvetenskapliga och medicinska områden.

Allmän studieplan Aerosolteknik (PDF, 237 kB, ny flik)

Designvetenskapers webbsida

Målsättningen med forskningen inom ämnet Arbetsmiljöteknik är att ta fram ny kunskap om samspelet mellan människa, teknik och organisation, om samband mellan arbetsmiljön och människans hälsa, säkerhet, trivsel, arbetstillfredsställelse, motivation och arbetsprestation samt om samband mellan utformningen av systemet människa-teknik-organisation å ena sidan och livskvalitet, effektivitet och risk å andra sidan. 

Begreppet ”arbetsmiljö” i ämnesbeskrivningen avser inte enbart miljön vid lönearbete utan innefattar också alla de sammanhang då människor samverkar med teknik och system utanför det reguljära arbetslivet.

Allmän studieplan Arbetsmiljöteknik (PDF, 336 kB, ny flik)

Designvetenskapers webbsida

Ämnet behandlar arkitekturens och den rumsliga gestaltningens betydelse för relationen mellan människa och byggd miljö. Ämnets tillämpningsområden är den byggda miljöns planering, konstnärliga gestaltning, design, tillkomst, användning och förändring. 

Inom ämnet bedrivs exempelvis forskning om den byggda miljöns egenskaper och dess betydelse för samhällets olika livsformer, inklusive kulturella och sociala aspekter, vidare om rumsliga framställningstekniker och dess implikationer, om deltagande design, om konstnärlig metodik, samt om särpräglade miljöer vad gäller klimat, kultur och byggnadskonst.

Allmän studieplan Arkitektur (PDF, 241 kB, ny flik)

Institutionen för arkitektur och byggd miljös webbsida

Inom ämnet bedrivs forskning och utbildning på forskarnivå inom biofysikalisk kemi. Proteiner och andra biomolekyler i lösning eller i mer komplexa system studeras med fysikaliska och molekylärbiologiska metoder med målsättningen att förklara biologisk funktion i termer av molekylär växelverkan, struktur och dynamik. Även studier av enklare modellsystem med biofysikalisk relevans är av intresse. Den dominerande experimentella tekniken är kärnmagnetisk resonans (NMR), där ämnet har unik kompetens och utrustning och även bedriver metodologisk utveckling.

Allmän studieplan Biofysikalisk kemi (PDF, 249 kB, ny flik)

Kemiska institutionens webbsida

Biomedicinsk teknik omfattar teoretisk och experimentell verksamhet som utgående från en teknikvetenskaplig kunskapsbas adresserar frågeställningar kopplade till medicinska och biologiska forskningsområden.

Allmän studieplan Biomedicinsk teknik (PDF, 234 kB, ny flik)

Institutionen för biomedicinsk tekniks webbsida

Bioteknik är av central betydelse för omställningen mot ett hållbart samhälle. I forskarutbildningsämnet bioteknik, utvecklas och utnyttjas mikroorganismer eller komponenter av dessa för att nå tekniskt användbara mål med miljömässigt hållbara metoder. Speciella tillämpningsområden är miljöbioteknik, industriell bioteknik och bioteknik för hälsa. 

Allmän studieplan Bioteknik (PDF, 243 kB, ny flik)

Kemiska institutionens webbsida

Den brandtekniska forskningen avser fysikaliska och kemiska processer i samband med brands uppkomst, tillväxt, spridning och släckning, interaktioner mellan brand och byggnader/anläggningar, system för att förhindra eller upptäcka brand eller begränsa dess konsekvenser samt utrymning och människors beteende i samband med brand. Begreppet brand avser både brand och explosion och omfattar brand inomhus och utomhus. Forskning om konsekvensmodeller sker också inom områdena oönskade utsläpp av brännbara, explosiva och/eller giftiga ämnen inom industri och transport.

Allmän studieplan Brandteknik (PDF, 238 kB, ny flik)

Institutionen för bygg- och miljöteknologis webbsida

Forskarutbildningsämnet Byggande och Arkitektur innefattar hela planerings-, bygg-, och förvaltningsprocessen från idéstadiet till rivning och återanvändning. Utbildningen på forskarnivå kan omfatta såväl teknik som samhällsvetenskap, humaniora och konst.

Forskning bedrivs inom bebyggelsevård som behandlar utveckling av den befintliga bebyggelsen, projekteringsmetodik där projekteringsprocessens alla delar ingår, byggnadsekonomi där byggandets process studeras, energi- och byggnadsdesign där förhållandet mellan gestaltning och energi behandlas samt boende och bostadsutveckling med i första hand utvecklingsländernas arkitektur och byggande som studieområde.

Allmän studieplan Byggande och arkitektur (Institutionen för arkitektur och byggd miljö) (PDF, 234 kB, ny flik)

Institutionen för arkitektur och byggd miljös webbsida

Forskarutbildningsämnet Byggande och Arkitektur innefattar hela planerings-, bygg-, och förvaltningsprocessen från idéstadiet till rivning och återanvändning. Utbildningen på forskarnivå kan omfatta såväl teknik som samhällsvetenskap, humaniora och konst.

Forskning bedrivs inom bebyggelsevård som behandlar utveckling av den befintliga bebyggelsen, projekteringsmetodik där projekteringsprocessens alla delar ingår, byggnadsekonomi där byggandets process studeras, energi- och byggnadsdesign där förhållandet mellan gestaltning och energi behandlas samt boende och bostadsutveckling med i första hand utvecklingsländernas arkitektur och byggande som studieområde.

Allmän studieplan Byggande och arkitektur (Institutionen för bygg- och miljöteknologi (PDF, 234 kB, ny flik)

Institutionen för bygg- och miljöteknologis webbsida

Ämnet Byggnadsfysik omfattar transport av värme, fukt och luft i nya och befintliga byggnader och byggnadsdelar samt konsekvenser därav. Vidare ingår utformning av byggnader och byggnadsdelar med hänsyn till innemiljö, effektiv energianvändning, resurshushållning, fuktsäkerhet och husens belastning på yttre miljö. Gränssnittet mellan byggnaden inklusive byggnadens tekniska system och människans behov och hälsa är en viktig aspekt som behandlas i forskningen.

Allmän studieplan Byggnadsfysik (PDF, 235 kB, ny flik)

Institutionen för bygg- och miljöteknologis webbsida

Mycket av forskningen är materialneutral varmed avses att resultaten har generell tillämpning för i stort sett alla byggnadsmaterial, eller för alla material inom en viss grupp, t.ex. gruppen porösa mineraliska material. En annan del av forskningen är materialspecifik. Detta senare gäller främst betong och murverk. Inom betongområdet studeras även materialet ur ett helhetsperspektiv där även produktionsteknik, konstruktionsteknik och byggfysikaliska frågeställningar värderas.

Allmän studieplan Byggnadsmaterial (PDF, 239 kB, ny flik)

Institutionen för bygg- och miljöteknologis webbsida

Den inomvetenskapliga kärnan inom byggnadsmekaniken är strukturmekanik byggd på kontinuummekanikens principer och idealiseringar. Ämnet behandlar metoder och principer för beräkning av deformationer och spänningar för olika typer av konstruktioner, material och belastningar.

Byggnadsmekanik är ett basämne inom bygg- och anläggningsteknik, men tillämpningar finns inom en rad olika konstruktionstekniska områden. Ett centralt tema för byggnadsmekanik är beräkningsmetoder och beräkningsstrategier med inriktning mot datorsimulering inom tillämpad mekanik. Ambitionen är att föra ut kunskap kring avancerade beräkningsmetoder i industrinära projekt.

Allmän studieplan Byggnadsmekanik (PDF, 240 kB, ny flik)

Institutionen för byggvetenskapers webbsida

Forskarutbildningsämnet datavetenskap omfattar teori, tekniska lösningar och metodik för automatiserade beräkningar och för system med programvara, generellt såväl som inom olika tillämpningsområden. Några exempel på delområden är teoretisk datavetenskap, programspråk och verktyg, distribuerade system, inbyggda system, datorgrafik, artificiell intelligens, naturligt-språkteknologi, robotprogrammering, ingenjörsmässig mjukvaruutveckling och människa-dator-interaktion.

Allmän studieplan Datavetenskap (PDF, 287 kB, ny flik)

Institutionen för datavetenskaps webbsida

Elektrisk Mätteknik omfattar experimentella studier av givare, instrument och metoder för mätning och registrering av elektriska och icke-elektriska storheter samt till mätningen hörande system för insamling och bearbetning av stora mätvärdesmängder.

Viktiga delar av området är mätning av icke-elektriska förlopp och mätproblem inom områden som naturvetenskap och medicin samt inom industri och miljövård. På grund av institutionens historia samt de nära bindningarna med Universitetssjukhusen i Malmö och Lund är även olika former av Medicinsk Teknik centrala forskningsområden.

Allmän studieplan Elektrisk mätteknik (PDF, 235 kB, ny flik)

Institutionen för biomedicinsk tekniks webbsida

Elektroteknik vid LTH spänner över elektromagnetisk fältteori, elektronik, nätverk, säkerhet, signalbehandling, samt trådbunden och trådlös kommunikation. Ämnet syftar till förståelse av den bakomliggande fysiken genom teoretiska och experimentella metoder, såväl som att formulera, förverkliga och verifiera effektiva lösningar i varierande tillämpningar.

Allmän studieplan Elektroteknik (PDF, 254 kB, ny flik)

Institutionen för elektrotekniks webbsida

Energivetenskaper är ett ämne med bredd och djup som innefattar studier av energiomvandling, energidistribution och energihushållning. Häri ingår såväl studier av komponenter såsom turbiner, förbränningsmotorer, bränsleceller och värmeväxlare som studier av därtill kopplade grundläggande fysikaliska och kemiska processer såsom värmeöverföring, strömningsmekanik, förbränning och elektrokemiska reaktioner. De senare kan även appliceras på andra processer än energiomvandling. Vidare innefattas studier av energianvändning och energiförsörjning.

Forskningen inom ämnet bedrivs med analytiska, numeriska och experimentella metoder och med fokus på hållbarhet och förnybarhet, t.ex. användning av biobränslen samt vindkraft.

Allmän studieplan Energivetenskaper (PDF, 235 kB, ny flik)

Institutionen för energivetenskapers webbsida

Forskarutbildningsämnet Fysik omfattar såväl teoretisk, experimentell som tillämpad fysik i vid mening. Alla områden inom fysiken kan ingå i den gemensamma beteckningen Fysik.

Allmän studieplan Fysik (PDF, 343 kB, ny flik)

Fysiska institutionens webbsida

Förpackningslogistik är ett multidisciplinärt område med fokus på förpackningar och dess integration med logistik. Ämnet vill bidra till ett hållbart samhälle genom att integrera förpackningsutveckling och förpackningar med logistik, innovation och produktutveckling inom områdena teknik, ekonomi och miljö.

Med förpackningar avses ett sätt att garantera att varor levereras till slutanvändaren säkert, effektivt och i gott skick, men även utformning som minimerar spill och som fungerar i användarsituationen. Andra väsentliga delar av förpackningar är möjlighet till effektiv återanvändning alternativt återvinning och/eller att göra sig av med förpackningsmaterialet till lägsta möjliga kostnad med iakttagande av gällande regler och kunskap om minsta miljöpåverkan.

Med logistik menas planering, organisering och styrning av effektiva material- och godsflöden, både framåt och i retur, samt lagerhållning av gods, tjänster och tillhörande information från råmaterial till konsumtion i syfte att uppfylla kundernas önskemål.

Med innovation avses framtagande av nya produkter, processer och tjänster, från idé till kommersialisering.

Allmän studieplan Förpackningslogistik (PDF, 238 kB, ny flik)

Designvetenskapers webbsida

Forskarutbildningsämnet Geoteknik (Geotechnical Engineering) omfattar mekanik för jord och berg med tekniska tillämpningar. Spännings-töjningssamband för olika typer av jordmaterial, bergmaterial och kornmassor baserade på experimentella undersökningar och med hänsyn till sammansättning, bildningssätt samt tidigare belastning behandlas. Dessutom analyseras beteendet hos massor bestående av nämnda material.

Exempel på tillämpningar är analys av bärighet, sättningar och vibrationer samt studier av frågor rörande grundläggning, jordstabilisering, stödkonstruktioner och struktur/jordinteraktion. Ett centralt tema är beräkningsmetoder och beräkningsstrategier med inriktning mot datorsimulering och verifiering mot uppmätta resultat. Ambitionen är att föra ut kunskap kring avancerade beräkningsmetoder i byggnadsprojekt speciellt rörande samverkan mellan byggnad och jord.

Allmän studieplan Geoteknik (PDF, 237 kB, ny flik)

Institutionen för byggvetenskapers webbsida

Ämnet hållfasthetslära behandlar metoder och principer för att kunna bestämma deformationer, spänningar och kollapsfenomen i deformerbara kroppar. Hållfasthetslära är ett basämne inom maskinteknik och av grundläggande betydelse för närstående discipliner. De problem och frågeställningar som behandlas inom hållfasthetslära har tydlig relevans för industriella tillämpningar.

Forskning i ämnet är speciellt inriktad mot: konstitutiv mekanik, numeriska metoder, brottmekanik, biomekanik, stabilitetsanalys och experimentella metoder.

Allmän studieplan Hållfasthetslära (PDF, 236 kB, ny flik)

Institutionen för byggvetenskapers webbsida

Immunteknologi omfattar såväl basala som applicerade studier av immunologiska, biomedicinska och proteinkemiska frågeställningar. Forskning bedrivs med fokus på:

  • Cancer, nya aspekter av diagnostik och terapi
  • Allergi, molekylära och cellulära mekanismer för överkänslighet samt prediktiva in vitro tester
  • Proteomik, kartläggning av proteiners funktion och betydelse i polygena sjukdomar
  • Funktionsgenomik, studier av gener och genprodukters funktion och betydelse inom olika sjukdomsprocesser
  • Affinitetsproteomik, utveckling av antikropps/proteinbiomatriser för avancerade serumanalyser av polygena sjukdomar
  • Bioinformatik, avancerad analys av de stora datamängder som genereras inom proteomik, genomikbaserade studier.

Allmän studieplan Immunteknologi (PDF, 236 kB, ny flik)

Institutionen för immunteknologis webbsida (på engelska)

Industridesign som yrkesfält har målet att skapa önskvärda, meningsfulla och relevanta upplevelser och interaktioner med produkter, system och tjänster som skapar värde för användare, industri och samhälle. Industridesign som forskningsfält fokuserar på artefakter, processer och kontexter och deras förhållande till och betydelse för design.

  • Artefakter: produkter, system och relationer till dessa såsom uppfattningar, upplevelser, struktur, form, estetik, mening
  • Processer: metoder, verktyg, färdigheter, produktion, kreativitet, multidisciplinaritet
  • Kontexter: användning, brukare, kultur, miljö, samhälle, varumärke, organisation

Industridesign som forskningsämne behandlar därmed både grundläggande och tillämpad kunskapsutveckling kring industridesign som fenomen, med målet att öka förståelsen av fältet från epistemologiska och praktikfokuserade perspektiv. Detta kan inbegripa både mänskliga och tekniska aspekter såsom funktion, estetik, mening, emotioner och sociala, kulturella, ledningsmässiga och miljörelaterade frågeställningar.

Allmän studieplan Industridesign (PDF, 243 kB, ny flik)

Designvetenskapers webbsida

Inom industriell automation söker man integrera informationssystem med material- och energiflöden. Ämnet bygger på en syntes av reglerteknik, realtidssystem och instrumenteringsteknik. Ställdon i form av elektriska drivsystem är viktiga ingredienser i många integrerade system.

Automationen koncentrerar sig på de strukturella problemen i tillverkningssystem, processindustri eller kraftindustri. Det är koordineringen av och samverkan mellan många enskilda komponenter såsom maskiner eller processer, snarare än styrning av enskilda komponenter som präglar ämnet. Forskningen inom industriell automation är ofta inspirerad av industriella problem.

Allmän studieplan Industriell automation (PDF, 238 kB, ny flik)

Institutionen för biomedicinsk tekniks webbsida

Industriell ekonomi är ett tekniskt-ekonomiskt ämne som behandlar utformning, strategi, planering och styrning, utveckling och ekonomisk bedömning av industriella verksamheter. Utbildningen på forskarnivå omfattar tre huvudområden: Logistik och supply chain management, Produktions- och lagerstyrning samt Teknologistrategier, innovation och affärsmodeller.

Ämnet fokuserar på frågeställningar i gränslandet mellan teknik/ingenjörsvetenskap och ekonomi/management. Industriell ekonomi syftar till att integrera ansatser från bägge områdena, genom att utnyttja metoder och principer från det ena området och anpassa och tillämpa dem inom det andra. Detta sker genom att tillämpa matematiska metoder från ingenjörsvetenskaperna på frågeställningar inom ekonomi och management, och omvänt att använda ekonomiska metoder och principer för att analysera frågeställningar av teknisk natur och för avvägningar mellan tekniska alternativ.

Allmän studieplan Industriell ekonomi (PDF, 238 kB, ny flik)

Institutionen för teknisk ekonomi och logistiks webbsida

Industriell elektroteknik är inriktat på teknik och system för elektrisk och elektromekanisk energiomvandling. Ämnet är av naturen tvärvetenskapligt med starka inslag av elektromagnetism, kraftelektronik och elektronik, materialteknik, elmaskinkonstruktion, reglerteknik, liksom realtidssystem, industriell automation och elektrisk mätteknik. Dynamiken för de system som ämnet fokuserar på är ofta inom den kortare tidsskalan 100 ns-100 ms, vilket ställer stora krav på snabbhet i styr- och reglertekniskt avseende.

Ämnet kopplar till industriell automation där forskningsproblem på en mer övergripande systemnivå ingår. Forskningen inom industriell elektroteknik är ofta inspirerad av industriella problem.

Allmän studieplan Industriell elektroteknik (PDF, 238 kB, ny flik)

Institutionen för biomedicinsk tekniks webbsida

Ämnet industriell miljöekonomi syftar till att ge kunskap om strategier, styrmedel och verktyg som kan påverka samhällsutvecklingen i riktning mot ett mer hållbart samhälle. Utbildning och forskning inom ämnet skall ske med målsättningen att bygga upp en kunskapsbas rörande praktiskt tillämpbara strategier och åtgärder för ett mer hållbart samhälle. Särskild vikt skall läggas vid samhällets och industrins miljöpolitik och kunskap rörande strategier såsom styrmedel, ledningsstrategier, affärsmodeller, visioner och scenarier

Allmän studieplan Industriell miljöekonomi (PDF, 237 kB, ny flik)

Internationella miljöinstitutets webbsida (IIIEE)

Ämnet behandlar - mot bakgrund av människors miljökrav - byggnaders rumsklimat och energiförsörjning, installationssystem för uppvärmning, kylning, ventilation, sanitet och elektricitet samt installationssystemens samverkan med byggnaden i övrigt.

Det vetenskapliga området omfattar teoretiska och experimentella analyser och system för uppvärmning, kylning, ventilation och reglerteknik mot bakgrund av människors krav på rumsklimat och byggnaders energiförsörjning. Experimentella studier av samt teoretiska modeller för luftrörelser och temperaturfördelning i rum och byggnader. Systemoptimering för enskilda byggnader eller grupper av byggnader med särskild inriktning mot samverkan mellan installationssystemen och byggnaden i övrigt, drift och underhåll av systemen och låg energiförbrukning.

Allmän studieplan Installations- och klimatiseringslära (PDF, 233 kB, ny flik)

Institutionen för bygg- och miljöteknologis webbsida

Ämnet bygger på kunskaper inom kemi, termodynamik, mikrobiologi, matematik och ekonomi. Inom forskarutbildningsämnet utförs experimentella studier från laboratorie- till pilotskala och i industriella tillämpningar, modellering och simulering av tekniska processer, samt processdesign och systemanalys. Inom ämnet studeras reaktionsteknik, separationsteknik och katalys, läkemedelsprocesser, bioraffinaderier och andra tillämpningar.

Allmän studieplan Kemiteknik (PDF, 235 kB, ny flik)

Institutionen för kemitekniks webbsida

Konstruktionsteknik behandlar principer för dimensionering och utformning av konstruktioner för byggnader och anläggningar, med hänsyn till olika laster och påverkningar som är aktuella under konstruktionens livstid. En central del är verkningssätt och dimensionering av bärande konstruktionselement i betong, murverk, stål och trä. Ett viktigt begrepp är tillförlitlighet, som innebär att konstruktionselement och system skall utformas med tillräcklig säkerhet mot brott, skada eller förlust av viktiga funktioner under konstruktionens livstid. En övergripande målsättning för forskningen är att den skall vara pådrivande för utvecklingen av rationella och konkurrenskraftiga system för det praktiska byggandet.

Forskningen inom ämnet är för närvarande inriktad mot följande huvudområden:

  • Tillförlitlighet hos konstruktioner och system
  • Trä-, betong- och murverkskonstruktioner under klimatisk påverkan och nedbrytning
  • Rationella byggsystem och detaljlösningar
  • Datorstöd i byggprocessen

Allmän studieplan Konstruktionsteknik (PDF, 237 kB, ny flik)

Institutionen för bygg- och miljöteknologis webbsida

Ämnet omfattar experimentella och teoretiska studier utifrån en teknisk och naturvetenskaplig grund, för att möta frågeställningar med en relevans för livsmedelsindustrin, läkemedelsindustrin och andra närliggande branscher samt systemaspekter på livsmedelsproduktion och konsumtion i samhället.

Studier i ämnet kan innefatta: kartläggning av råvarors egenskaper, principer för utveckling av formuleringar och metoder och konsekvenser av konsumtion och skapande av aktivt hälsobefrämjande egenskaper. Vidare innefattas studier av de förändringar som sker under processer, den teknikkunskap som behövs för att utforma och optimera utrustning, processer, och system med hänsyn till miljö, säkerhet och ekonomi, samt sambanden mellan struktur, kemi, processing och konsumentupplevda kvalitetsegenskaper i ämnet.

Ämnet berör tvärvetenskapliga frågeställningar av stor vikt för såväl industrins utveckling som för människors hälsa och miljö, vilket ställer särskilda krav på utbildningen. Forskarutbildningen i Livsmedelsoch Formuleringsteknik ska därför belysa en eller flera av ämnets huvudaspekter, nämligen: produkter, processer, och människan.

Allmän studieplan Livsmedels- och Formuleringsteknik (PDF, 238 kB, ny flik)

Institutionen för livsmedelstekniks webbsida

Forskarutbildningsämnet Maskinvetenskaper omfattar såväl teoretisk, experimentell som tillämpad maskinvetenskap i vid mening och med fokus på långsiktig hållbarhet. Alla områden inom maskinvetenskaper kan innefattas i den gemensamma benämningen Maskinvetenskaper. Ämnet är tämligen brett, där forskningsfrågorna överlappar varandra, och kan innefatta exempelvis Materialmekanik, Materialvetenskap, Komponentdesign samt Material och produktionsteknik. Analytiska, numeriska och experimentella forskningsmetoder används inom ämnet. Arbetsfältet spänner över flera TRL-nivåer från grundläggande forskning fram till tillämpad forskning och industriell implementering.

Allmän studieplan Maskinvetenskaper (PDF, 240 kB, ny flik)

Institutionen för maskinvetenskapers webbsida

Matematik är en vetenskap som med logiska slutledningar studerar begrepp med väldefinierade egenskaper, fastlagda i axiom. Enligt en klassisk indelning är matematikens huvudgrenar analys, algebra och geometri, mellan vilka det sker ett kontinuerligt utbyte av idéer och resultat. Begrepp, teoribyggnad och metoder från dessa tre grenar utgör sedan länge viktiga verktyg inom tekniska och naturvetenskapliga tillämpningar.

Matematikens betydelse har under de senaste decennierna ökat ytterligare på grund av den snabba utvecklingen inom datatekniken, vilken gjort det möjligt att utveckla och analysera matematiska modeller för mycket komplicerade system. Detta har även gett upphov till nya matematiska forskningsproblem, som tillsammans med de inomvetenskapliga bidrar till att driva matematiken framåt.

Allmän studieplan Matematik (PDF, 271 kB, ny flik)

Matematikcentrums webbsida

Ämnet matematisk statistik omfattar sannolikhetsteori och statistisk teori med tillämpningar inom alla delar av samhället med tonvikt på naturvetenskap, teknik, medicin och ekonomi. Sannolikhetsteorins huvuduppgift är att utveckla matematiska modeller för beskrivning och analys av slumpmässiga förlopp, och att studera de matematiska egenskaperna hos sådana modeller. Inom den statistiska teorin studeras bl a principer och metoder för att med hjälp av empiriska fakta och data bygga och pröva modellerna. 

Inom ämnet matematisk statistik bedrivs vid LTH forskning och utbildning på forskarnivå både i grundläggande sannolikhetsteori och statistisk teori och i olika tillämpningsområden, främst naturvetenskaplig och teknisk modellbyggnad samt biostatistik/bioinformatik.

Allmän studieplan Matematisk statistik (PDF, 241 kB, ny flik)

Matematikcentrums webbsida

Ämnet omfattar utbildning på forskarnivå inom materialkemi. Ämnet överlappar till viss del med forskarutbildningsämnena oorganisk kemi, fysikalisk kemi, polymerteknologi och fysik. Forskningsinsatserna fokuseras mot syntes av nya fasta material och associering av mjuka material ("soft matter") och studier av deras kemiska och fysikaliska egenskaper. Då de fysikaliska egenskaperna är direkt beroende av materialens ordning/oordning, studeras deras strukturer (både atomär och långväga) med diffraktion och/eller spridningstekniker. Samverkan med forskare inom andra ämnesområden i kemi, fysik, biologi och andra ingenjörsämnen är en viktig del i utbildningen på forskarnivå.

Allmän studieplan Materialkemi (PDF, 233 kB)

Kemiska institutionens hemsida

Miljöpsykologin studerar hur människan upplever sin omgivning och påverkas av den, samt hur människan genom sitt beteende själv påverkar miljön. Ämnet behandlar både den fysiska och den sociala miljön och samspelet mellan dem. Faktorer som ljus, färg, form, ljud och klimat är viktiga liksom individens och gruppens förutsättningar och miljöns totalkaraktär.

Miljöpsykologin studerar också hur arkitekter, designers, planerare och ingenjörer kan arbeta för att skapa en vänlig och bra miljö samt hur vanliga människor på olika sätt kan bidra vid utformandet av sin miljö. Utveckling av metodik och teori samt miljösimulering, d v s presentation av planerad miljö på ett begripligt sätt, utgör andra viktiga moment.

Allmän studieplan Miljöpsykologi (PDF, 234 kB, ny flik)

Institutionen för arkitektur och byggd miljös webbsida

Matematisk modellering tillämpas i allt högre grad inom de flesta kvantifierbara vetenskaperna. Matematisk programvara erfordras för lösning av sådana problem, och beräkningsteknik har idag en ställning som nödvändigt komplement till det klassiska paret teori - experiment. Genom datorernas växande prestanda kan allt större och noggrannare modeller studeras, och algoritmer med låg komplexitet blir allt viktigare.

Numerisk analys omfattar konstruktion, analys och implementering av beräkningsmetoder avsedda att med dator lösa matematiskt formulerade problem. Ämnet kan också omfatta användning av sådana metoder för att utveckla ny teknik inom tillämpade vetenskaper, främst inom teknik, naturvetenskap, medicin mm. Numeriska metoder måste konstrueras med hänsyn till ett flertal viktiga mål, bland dem stabilitet, noggrannhet och effektivitet.

Allmän studieplan Numerisk analys (PDF, 235 kB, ny flik)

Matematikcentrums webbsida

Ämnet är den vetenskapsgren som beskriver kolföreningarnas kemi. Traditionellt inbegrips lågmolekylära substansers kemi, både naturprodukter och artificiella, syntetiska substanser. Organisk kemi omfattar molekylär och supramolekylär syntes, läkemedelskemi, kemisk biologi och strukturbestämning av kolföreningar, där modern instrumentering och ett ackumulerat synteskunnande gör att även komplicerade molekyler nu kan framställas för vidare studier.

Organisk kemi är en centralt placerad vetenskap med stort inflytande på angränsande vetenskapsområden, såsom fysik, biologi, och medicin. Ämnet är av avgörande betydelse för utveckling av t ex läkemedel, plaster, färgämnen och andra substanser med specifika funktioner.

Allmän studieplan Organisk kemi (PDF, 242 kB, ny flik)

Kemiska institutionens webbsida

Forskarutbildningsämnet Pedagogisk utveckling inom teknikvetenskap (Engineering Education) är ett tvärvetenskapligt ämne som omfattar studier av undervisning, lärande och kunskapsbildning inom teknikvetenskap. Ämnet spänner över utbildningsvetenskapliga och teknikvetenskapliga aspekter med fokus på forskning kring utveckling av undervisning och utbildning samt förutsättningar för lärande av hög kvalitet inom teknikvetenskap. Högskolepedagogik och ämnesdidaktik – på grundnivå, avancerad nivå och forskarnivå – utgör ämnets kärnområden, men det riktar sig även mot pedagogiska och didaktiska frågeställningar inom teknikvetenskap inom skolvärlden samt mot yrkeslivet.

Allmän studieplan Pedagogisk utveckling inom teknikvetenskap (PDF, 237 kB, ny flik)

Designvetenskapers webbsida

Ämnet Polymerteknologi är tvärvetenskapligt och omfattar kemi och fysik för polymerer, bearbetning och användning av polymerer och polymera material, samt nedbrytning och kvittblivning av polymera material. Polymerkemi innefattar syntes och karakterisering av polymerer samt kemiska reaktioner på makromolekyler. Polymerfysik behandlar polymerers egenskaper i lösning, smälta och fast fas. Både syntetiska polymerer och biopolymerer omfattas av ämnet.

Allmän studieplan Polymerteknologi (PDF, 242 kB, ny flik)

Kemiska institutionens webbsida

Reglerteknik, läran om återkopplade system, är ett grundläggande ämne inom det systemtekniska området. På basis av mätningar fås systemen att operera på önskat sätt trots störningar från omgivningen. Ämnet bygger på teorier för dynamiska system och utnyttjar en väl utvecklad matematisk begreppsapparat. Det finns tillämpningar inom alla delar av ingenjörskonsten, och återkoppling används även inom områden som ekonomi och biologi.

Allmän studieplan Reglerteknik (PDF, 236 kB, ny flik)

Institutionen för Reglertekniks webbsida (på engelska)

Rehabiliterings- och habiliteringsteknik (nedan sammanfört till Rehabiliteringsteknik) är inriktat på människor med funktionshinder. Det är ett tvärvetenskapligt ämne och finns i skärningspunkten mellan kunskapsteoretiskt så skilda grenar som teknik, naturvetenskap, humaniora, samhällsvetenskap och medicin

Rehabiliteringsteknik är än tydligare inriktat på det mänskliga behovet än vad teknik är generellt. Att tekniken måste anpassas till människan och inte tvärtom blir uppenbart när det gäller människor med funktionshinder. De kan nämligen inte kompensera teknikens brister så som andra ofta gör. Forskning om funktionalitet och användvärdhet har därför hög prioritet.

Allmän studieplan Rehabiliteringsteknik (PDF, 248 kB, ny flik)

Designvetenskapers webbsida

Risk och säkerhet är två nära besläktade begrepp som ibland ses som motsatser eller två sidor av samma mynt. Studier inom ämnet syftar till att utveckla kunskap för att bättre bedöma, förstå och hantera riskoch säkerhetsfrågor med avseende på olika rumsliga och temporala skalor.

En viktig del av ämnet är att analysera hur och varför olyckor, kriser, eller andra störningar eller avbrott inträffar i interaktioner mellan människor, teknik och miljö. Lika viktigt är att förstå hur sådana interaktioner resulterar i positiva utfall där de negativa konsekvenserna av olyckor, kriser, störningar och avbrott undviks eller reduceras. De flesta moderna risk och säkerhetsproblem innebär interaktioner mellan flera olika aktörer i sammanhang som karaktäriseras av osäkerhet, skillnader i värderingar, och komplexitet. Att förstå hantering av risk och säkerhet kräver därför ofta ett systemperspektiv med fokus på interaktioner, mål, möjligheter och tillgängliga resurser hos de inblandade aktörerna.

Oavsett om fokus är på ett infrastruktursystem, ett krishanteringssystem, ett samhälle, en olycka i en industri, eller hantering av en kris eller annan händelse, syftar studier inom ämnet Risk och säkerhet till att utveckla kunskap som medför en bättre förståelse för risk och säkerhetsproblem och slutligen att föreslå hur dessa problem kan hanteras bättre.

Allmän studieplan Risk och säkerhet (PDF, 240 kB, ny flik)

Institutionen för bygg- och miljöteknologis webbsida

Forskarutbildningsämnet teknik och samhälle omfattar fler- och tvärvetenskapliga studier om teknikens roll, samspel och betydelse för samhällets olika delar. Ämnet tar ett brett synsätt på detta förhållande, och samspelet och dess styrning studeras inom olika forskningsområden, inklusive: transportsystem, väg- och järnvägsbyggande, miljö- och energisystem, markanvändning och bostadsmarknader.

Allmän studieplan Teknik och samhälle (PDF, 237 kB, ny flik)

Institutionen för teknik och samhälles webbsida

Huvudinriktningen för forskarutbildning inom Teknisk akustik är byggnadsakustik. Ämnesområdet har här utvecklats till att omfatta hela kedjan från kunskap om ljudets utbredning i byggnaden till hur ljudklimatet upplevs av människan. Inriktningar inom byggnadsakustiken som är aktuella på avdelningen är: Beräkningsmetoder för bestämning av ljudisolering och ljudutbredning inomhus, Psykoakustiska och statistiska metoder för bedömning av ljudmiljö samt experimentella metoder för bestämning av materials akustiska egenskaper.

Forskningen skall leda till kunskap om hur ändamålsenliga ljudklimat kan uppnås i olika byggnader. I detta arbete ingår att utveckla designkriterier och designverktyg. Designkriterierna utvecklas genom att ta fram objektiva mått som beskriver människans upplevelse av ljud i olika situationer. För att erhålla designverktygen utvecklas beräkningsmodeller för beskrivning av ljudets utbredning i byggnaden och dess byggnadsdelar.

Allmän studieplan Teknisk akustik (PDF, 237 kB, ny flik)

Institutionen för byggvetenskapers webbsida

Teknisk geologi omfattar de geologiska materialen och dess materialegenskaper, innehåll, inbördes stratigrafiska relation och rumsliga arrangemang. Vidare ingår grundvattnets uppträdande och rörelse i dessa material. I tillämplig mening avses även hav- och insjösystemens koppling till den tillämpade geologin.

Några exempel på vetenskapsområden är ingenjörsgeologi, tillämpad geofysik, oförstörande provning av byggnadsmaterial, sensorteknik, förundersökningsmetodik, borrnings- och provtagningsteknik, borrhålsgeofysik, brunnsbyggnad, hydrogeologi, jord- och bergvärme, geotermisk energi samt marin mätteknik.

Allmän studieplan Teknisk geologi (PDF, 236 kB, ny flik)

Institutionen för biomedicinsk tekniks webbsida

Ämnet berör grundläggande och tillämpad forskning med applikationer inom livsmedels-, läkemedels-, kemiteknisk-, och miljöteknisk industri. Forskningsverksamheten omfattar genetiskt, biokemiskt och jäsningstekniskt arbete med mikroorganismer. Gentekniska tillämpningar är av särskilt intresse såsom genetisk modifiering av metabolismen hos mikroorganismer i industriella processer samt DNA-baserade analystekniker.

Allmän studieplan Teknisk mikrobiologi (PDF, 243 kB, ny flik)

Kemiska institutionens webbsida

Teknisk vattenresurslära omfattar alla vattenrelaterade ämnen av betydelse för samhällsbyggnadsteknik i vid bemärkelse. Fokus är att sträva mot en hållbar användning av vattenresurser, både idag och i framtiden. Även om tekniska lösningar är i fokus behandlar ämnet även interaktionen mellan dessa lösningar och samhället i övrigt. De större forskningsområdena är allmän hydrologi, atmosfärisk hydrologi, geohydrologi, urbanhydrologi, hydrodynamik, kusthydraulik, fysikaliska processer i sjöar och vattendrag samt vattenkvalitet, både ur kemiskt och biologiskt perspektiv.

Allmän studieplan Teknisk vattenresurslära (PDF, 235 kB, ny flik)

Institutionen för bygg- och miljöteknologis webbsida

Ämnet kan uppdelas i två huvudinriktningar: grundläggande biokemi samt tillämpad biokemi: Inom den grundläggande biokemin behandlas dels uppbyggnad, funktion och nedbrytning av biomolekyler (bl a proteiner, kolhydrater och nukleinsyror), dels kontroll och reglering av de i cellmetabolismen ingående reaktionsstegen. Den tillämpade biokemin behandlar användningen av enzymteknologi och genteknologi inom t ex livsmedels- och farmaceutisk industri för produktion av socker, steroider, antibiotika och hormoner, samt för analytiska ändamål inom processreglering, klinisk kemi och miljövård.

Allmän studieplan Tillämpad biokemi (PDF, 243 kB, ny flik)

Kemiska institutionens webbsida

Ämnet transformativ innovation syftar till att förstå, förklara och förbättra verksamheter med fokus på utveckling och anpassning av nya och befintliga lösningar (t ex system, varor och/eller tjänster) samt nya eller förändrade processer (t ex tekniska, organisatoriska och affärsmässiga) för att skapa värde för individer, grupper, företag och andra organisationer samt samhälle.

Forskning innefattar hur ämnet bidrar till att stärka förmågan hos individer, grupper, företag och andra organisationer att utveckla och/eller anpassa lösningar samt processer utifrån identifierade eller antagna behov. Forskning innefattar även hur ämnet bidrar till samhällsutveckling och ‑omställning samt hur utmaningar såsom samhällskriser, klimatförändring och globalisering av ekonomiska aktiviteter möts och hanteras. 

Allmän studieplan Transformativ Innovation (PDF, 239 kB, ny flik)

Designvetenskapers webbsida

Vattenförsörjnings- och avloppsteknik bygger på baskunskaper i hydrologi, hydraulik, mikrobiologi, matematik och kemi. Inom ämnet bedrivs forskning i form av experimentella studier i laboratorie-, pilot- och industriskala, modellering och simulering av tekniska processer, processdesign och systemanalys. Inom ämnet studeras avskiljning av näringsämnen och mikroföroreningar, slambehandling, separationsteknik, infrastruktur och tekniska processer för rening av dricks-, dagoch avloppsvatten.

Allmän studieplan Vattenförsörjnings- och avloppsteknik (PDF, 235 kB, ny flik)

Institutionen för kemitekniks webbsida

Sidansvarig: forskarutbildning@lth.lu.se | 2021-12-21