Hoppa till huvudinnehåll

LTH:s profilområde: Aerosoler

Idag står mänskligheten inför stora samhällsutmaningar, och vi befinner oss nu i en övergångsperiod med mycket teknisk utveckling. För att kunna bidra till denna övergång till ett hållbart samhälle har LTH:s profilområde Aerosoler identifierat följande påverkansområden:

  • Hälsa
  • Klimat
  • Innovationer och lösningar

Forskningen inom profilområdet ökar förståelsen för källorna till partikelformiga luftföroreningar och dess effekter på klimat och människors hälsa, och tar fram innovationer och kontrollstrategier inom följande områden: Hälsosamma inomhus- och utomhusmiljöer, rena transporter samt hållbara material och städer. Forskningen bedrivs i nära samarbete med externa aktörer för att möta samhälleliga och industriella behov.

 

Vårt mål är att arbeta för ren luft, för att förbättra klimatprognoser och möjliggöra hållbara lösningar.

Fokusområden

Aktiviteterna är indelade i tre sammankopplade forskningsinriktningar som sträcker sig från grundforskning till tillämpad forskning:

  • Grundläggande studier av hur föroreningar bildas och omvandlas
  • Potential för utsläppsminskning och effekter av ny teknik inom transport och energi
  • Partikelutsläpp från väg- och järnvägstransporter som inte kommer från avgaser (från bromsar, från gränsytor mellan däck och väg och mellan hjul och järnväg)

Koordinering: Per-Erik Bengtsson, Jens Wahlström och Joakim Pagels

Inom detta fokusområde studeras atmosfäriska aerosoler från olika källor, från jordytan ända upp till stratosfären:

  • Grundläggande studier av atmosfäriska processer och molnbildning
  • Förbättrad kvantifiering av klimateffekterna av atmosfäriska aerosoler
  • Framtagande av underlag för förbättrad hälsokonsekvensbedömning av olika föroreningskällor och deras omvandling i atmosfären

Koordinering: Erik Swietlicki, Moa Sporre, Birgitta Svenningsson och Pontus Roldin

Området omfattar grundforskning där aerosoler används för att skapa nya material, forskning om människors och miljöns exponering under produktion och tillverkning, samt konsumentanvändning, oavsiktliga bränder, deponering och återvinning:

  • Framtagning av avancerade material från aerosoler, med storleks- och sammansättningskontroll
  • Människors exponering av nya material, och säkerhet vid inandning, under hela livscykeln
  • Miljöspridning via aerosolutsläpp vid återvinning och sekundär användning av material

Koordinering: Jenny Rissler, Maria Messing och Christina Isaxon

Aerosoler i inomhusmiljöer är ett snabbt växande forskningsområde både när det gäller inomhusluftkvalitet och aerosolers roll vid sjukdomsöverföring. Detta fokusområde har tre strategiska forskningsinriktningar:

  • Grundläggande aerosolprocesser inomhus, med kvantifiering av utsläpp från inomhuskällor och inomhusomvandling av utomhusföroreningar
  • Skapa hälsosamma inomhusmiljöer, utforska samspelet mellan aerosolexponeringar och flera miljöfaktorer i den byggda miljön som påverkar människors hälsa
  • Aerosoler och sjukdomsöverföring, med visionen att minska negativa hälsoeffekter vid inandning av biologiska aerosoler

Koordinering: Aneta Wierzbicka, Birgitta Nordquist och Jakob Löndahl


Forskarutbildning


Länkade kursplaner är på engelska

Aerosolteknologi (MAM242F), 7.5 poäng
Syftet med kursen är att ingenjörsstudenter ska få en förståelse för mekanismerna bakom generering, transport, omvandling och deponering av luftburna partiklar som orsakar föroreningar. Målet är också att ge kunskap om provtagningsstrategier och mättekniker för dessa partiklar.
Kursplan på LTH:s webbplats

Arbetsmiljöteknik och ergonomi (MAM020F), 15 poäng
Syftet med kursen är att ingenjörsstudenter ska få en förståelse för mekanismerna bakom generering, transport, omvandling och deponering av luftburna partiklar som orsakar föroreningar. Målet är också att ge kunskap om provtagningsstrategier och mättekniker för dessa partiklar.
Kursplan på LTH:s webbplats

Atmosfärskemi och -fysik (FKFF01F), 4 eller 7,5 poäng
Kursen ger förståelse för fysikaliska, kemiska och meteorologiska processer i atmosfären samt miljökonsekvenser av förändringar i atmosfärens sammansättning orsakade av mänskliga aktiviteter. Kursen ska också ge förmåga att bedöma och diskutera miljöfrågor inom arbetsliv och samhällsdebatt ur ett naturvetenskapligt perspektiv.
Kursplan på LTH:s webbplats

Avancerade metoder i aerosolteknologi (MAM050F), 7,5 poäng 
Kursen ges i moduler om 1,5 poäng var.
Målet med kursen är att ge djupare kunskap och praktisk erfarenhet av mätmetoder och dataanalys inom aerosolteknologi.
Kursplan på LTH:s webbplats

Grundläggande Biosfärs-Atmosfärsmodellering (FKF030F), 5 poäng
Kursen är en två veckors intensivsommarkurs. Den syftar till att ge grundläggande utbildning om: (1) de viktigaste biologiska, kemiska och fysiska processerna som styr koncentrationerna av gaser och aerosolpartiklar i atmosfären, (2) hur biosfären interagerar med atmosfären och (3) hur man implementerar dessa processer numeriskt i atmosfäriska modeller.
Kursplan på LTH:s webbplats

Hållbar utveckling – med systemperspektiv (IDE055F), 5 poäng
The overall aim of the course is to understand and be able to reflect on the set of problems with complex socio-ecological systems and to understand the importance of multi-disciplinary efforts and how to deal with current and future uncertainties.
Kursplan på LTH:s webbplats

Innovation och värdeskapande inom forskning (INT001F), 4 poäng
Syftet med kursen är att bredda begreppet innovation och att utrusta doktorander med verktyg och processer, "innovations- och värdeskapande linser" som behövs för att kunna sätta sin forskning i ett nyttiggörande och samhälleligt perspektiv.
Kursplan på LTH:s webbplats

Introduktion till forskarutbildning i forskarutbildningsämne vid Institutionen för designvetenskaper (IDE020F), 4 poäng
Syftet med kursen är att göra det möjligt för doktorander att utveckla en allmän förståelse för forskningsprocessen och för olika sätt att presentera forskningsresultat inom aerosolteknologi.
Kursplan på LTH:s webbplats

Läskurs i aerosolteknologi (MAM010F), max 7,5 poäng (vanligtvis 0,5 poäng per tillfälle)
Syftet med kursen är att öka kunskap och reflektion inom doktorandens specialiseringsområde. Kursen består av delblock som vart och ett fokuserar på en forskningsartikel inom doktorandens ämnesspecialisering.
Kursplan på LTH:s webbplats

Miljömätteknik (FKF100F), 7,5 poäng
Kursen syftar till att ge en förståelse för avancerade miljömätningstekniker, med fokus på luftkvalitetstillämpningar, och hur dessa tekniker kan användas för att ge en vetenskapligt sund grund för uppskattningar av effekterna av olika mänskliga aktiviteter på miljön och människors hälsa.
Kursplan på LTH:s webbplats

Människan i extrema miljöer (MAMF35F), 7,5 poäng
Kursens övergripande mål är att ge kunskap om fysiologi och extrema miljöers effekter på människors välbefinnande, fysiologi, hälsa och prestation samt relaterad prevention och skydd.
Kursplan på LTH:s webbplats

Nanosäkerhet (MAM030F), 5 poäng
Syftet med kursen är att förmedla kunskap om säker tillverkning och hantering av konstruerade nanopartiklar och nanomaterial, dvs material som innehåller nanopartiklar, ur ett hälso- och miljöperspektiv. Aspekter som säkerhet, risker, partikelegenskaper, exponerings- och utsläppsbedömning, säker design, livscykelanalys, lagstiftning och etiska aspekter kommer att behandlas.
Kursplan på LTH:s webbplats

Partiklar och hälsa (MAM001F), 6 poäng
Kursens syfte är att förmedla kunskap om hur partiklar kan påverka människors hälsa. Partiklar av olika ursprung kommer att tas upp, såsom atmosfäriska partiklar, inomhuspartiklar, arbetsplatsaerosoler och konstruerade nanopartiklar. Deltagarna kommer att lära sig att bedöma exponeringar och effekter av partiklar samt samband mellan partikelegenskaper och toxikologiska effekter.
Kursplan på LTH:s webbplats

Seminariekurs i aerosolteknologi (MAM025F), max 5 poäng
Syftet med kursen är att öka kunskap och reflektion inom doktorandens specialiseringsområde och att utveckla förmågan att knyta den egna forskningen till nya metoder och omgivande samhälle. Kursen består av delblock, som vart och ett fokuserar på en serie seminarier relaterade till aerosolvetenskap.
Kursplan på LTH:s webbplats

Tillämpad kärn-, neutron- och reaktorfysik (FKFN25F), 7,5 poäng
Syftet med kursen är att visa på möjligheterna att använda kompetens inom kärnfysik och kärnmätningsteknik som ett verktyg inom andra discipliner. Särskild vikt läggs vid jonstråleanalys, neutronspridning, neutrondetektion och reaktorfysik.
Kursplan på LTH:s webbplats

Tillämpad statistik (MAM005F), 1,5 poäng
Syftet är att ge en introduktion till statistiskt tänkande, statistisk metodik och hantering av empiriska data i ett statistiskt program. Efter kursen kan deltagarna utföra och tolka resultaten av enkla statistiska analyser och kritiskt granska elementär statistik i vetenskapliga studier.
Kursplan på LTH:s webbplats



Infrastruktur

Infrastrukturen inom profilområdet omfattar både aerosolmätningsstationer och ett specialanpassat aerosollaboratorium. Länkarna nedan öppnar infrastrukturernas egna webbsidor.

Joakim Pagels och Moa Sporre. Foto.

Koordinatorer

Joakim Pagels och Moa Sporre

Länkarna öppnas i Lunds universitets forskningsportal.

Examensarbeten inom Aerosoler

Är du intresserad av att göra ditt examensarbete inom Aerosoler? Vi kan erbjuda forsknings- och industridrivna projekt med tillämpningar inom ren luft, teknik, läkemedelstillförsel och klimat.

Se lediga projekt (på engelska)

Postdokprojekt inom Aerosoler

Är du intresserad av en postdokanställning vid Lunds universitet? Skriv en ansökan för en treårig postdokperiod tillsammans med en potentiell framtida handledare.

Forskare och medarbetare

Forskare inom området Aerosoler i Lunds universitets forskningsportal

Medverkande institutioner:

  • Bygg- och miljöteknologi
  • Matematikcentrum
  • Kemiteknik
  • Kemi
  • Desigvetenskaper
  • Energivetenskaper
  • Livsmedelsteknik
  • Maskinvetenskaper
  • Fysik
  • Teknik och samhälle

Även institutioner från medicinska och naturvetenskapliga fakulteterna deltar.

Idag står mänskligheten inför stora samhällsutmaningar, och vi befinner oss nu i en övergångsperiod med mycket teknisk utveckling. För att kunna bidra till denna övergång till ett hållbart samhälle har LTH:s profilområde Aerosoler identifierat följande påverkansområden:

  • Hälsa
  • Klimat
  • Innovationer och lösningar

Forskningen inom profilområdet ökar förståelsen för källorna till partikelformiga luftföroreningar och dess effekter på klimat och människors hälsa, och tar fram innovationer och kontrollstrategier inom följande områden: Hälsosamma inomhus- och utomhusmiljöer, rena transporter samt hållbara material och städer. Forskningen bedrivs i nära samarbete med externa aktörer för att möta samhälleliga och industriella behov.

 

Vårt mål är att arbeta för ren luft, för att förbättra klimatprognoser och möjliggöra hållbara lösningar.

Fokusområden

Aktiviteterna är indelade i tre sammankopplade forskningsinriktningar som sträcker sig från grundforskning till tillämpad forskning:

  • Grundläggande studier av hur föroreningar bildas och omvandlas
  • Potential för utsläppsminskning och effekter av ny teknik inom transport och energi
  • Partikelutsläpp från väg- och järnvägstransporter som inte kommer från avgaser (från bromsar, från gränsytor mellan däck och väg och mellan hjul och järnväg)

Koordinering: Per-Erik Bengtsson, Jens Wahlström och Joakim Pagels

Inom detta fokusområde studeras atmosfäriska aerosoler från olika källor, från jordytan ända upp till stratosfären:

  • Grundläggande studier av atmosfäriska processer och molnbildning
  • Förbättrad kvantifiering av klimateffekterna av atmosfäriska aerosoler
  • Framtagande av underlag för förbättrad hälsokonsekvensbedömning av olika föroreningskällor och deras omvandling i atmosfären

Koordinering: Erik Swietlicki, Moa Sporre, Birgitta Svenningsson och Pontus Roldin

Området omfattar grundforskning där aerosoler används för att skapa nya material, forskning om människors och miljöns exponering under produktion och tillverkning, samt konsumentanvändning, oavsiktliga bränder, deponering och återvinning:

  • Framtagning av avancerade material från aerosoler, med storleks- och sammansättningskontroll
  • Människors exponering av nya material, och säkerhet vid inandning, under hela livscykeln
  • Miljöspridning via aerosolutsläpp vid återvinning och sekundär användning av material

Koordinering: Jenny Rissler, Maria Messing och Christina Isaxon

Aerosoler i inomhusmiljöer är ett snabbt växande forskningsområde både när det gäller inomhusluftkvalitet och aerosolers roll vid sjukdomsöverföring. Detta fokusområde har tre strategiska forskningsinriktningar:

  • Grundläggande aerosolprocesser inomhus, med kvantifiering av utsläpp från inomhuskällor och inomhusomvandling av utomhusföroreningar
  • Skapa hälsosamma inomhusmiljöer, utforska samspelet mellan aerosolexponeringar och flera miljöfaktorer i den byggda miljön som påverkar människors hälsa
  • Aerosoler och sjukdomsöverföring, med visionen att minska negativa hälsoeffekter vid inandning av biologiska aerosoler

Koordinering: Aneta Wierzbicka, Birgitta Nordquist och Jakob Löndahl

Mer om

Länkarna öppnas i Lunds universitets forskningsportal

Infrastruktur

Infrastrukturen inom profilområdet omfattar både aerosolmätningsstationer och ett specialanpassat aerosollaboratorium. Länkarna nedan öppnar infrastrukturernas egna webbsidor.

Forskare och medarbetare

Forskare inom området Aerosoler i Lunds universitets forskningsportal

Medverkande institutioner:

  • Bygg- och miljöteknologi
  • Matematikcentrum
  • Kemiteknik
  • Kemi
  • Desigvetenskaper
  • Energivetenskaper
  • Livsmedelsteknik
  • Maskinvetenskaper
  • Fysik
  • Teknik och samhälle

Även institutioner från medicinska och naturvetenskapliga fakulteterna deltar.

Joakim Pagels och Moa Sporre. Foto.

Koordinatorer

Joakim Pagels och Moa Sporre

Länkarna öppnas i Lunds universitets forskningsportal.