lu.se

LUNDS TEKNISKA HÖGSKOLA

Lunds universitet

Denna sida på svenska This page in English

"Det är inte snöns fel när taken rasar"

2018-03-01

Ras i Ystad 2012. Byggprocesserna i Sverige är in många fall dysfunktionella och präglade av kontrollbrist. Ingen känner helhetsansvar, säger Sven Thelandersson. Foto: Albin Brönmark

Sverige har vid en internationell jämförelse lågt ställda krav på kontroller och certifieringar när det gäller byggnaders konstruktioner. För framtiden måste det offentliga börja ta mer ansvar och ställa högre krav, anser LTH-seniorprofessorn Sven Thelandersson.

Ystad, 2012. Ett nästan färdigbyggt trevåningshus rasar ihop på grund av feldimensionerade pelare. Mirakulöst nog sker raset nattetid och ingen skadas. Kista, 2008. I samband med att en galleria byggs om brister en för svag balk. I raset som sker dör en person, och två skadas allvarligt.

Båda är exempel på när fel i konstruktionen tar sig hela vägen från ritprogrammet i datorn till det fysiska bygget utan att bli upptäckta. Det här är något som Sven Thelandersson, seniorprofessor vid Avdelningen för konstruktionsteknik, säger är relativt vanligt förekommande och beror på en fragmentiserad bygg- och konstruktionsbransch.

– Idag är byggprocesser uppdelade mellan ett stort antal aktörer. Olika delar av jobbet köps till lägsta pris. Processerna är i många fall dysfunktionella och präglas av kontrollbrist. Ingen känner ett helhetsansvar.

"Det offentliga har abdikerat"

Ett liknande exempel är ett brobygge i Ludvika som i somras kollapsade, och där tolv personer fick föras till sjukhus. Ett annat är de hundratals tak på arenor och sporthallar som 2010–2011 kollapsade under de stora mängder snö som föll.

– Det var inte snöns fel att taken rasade. Det var redan existerande konstruktionsfel som visade sig när snön kom, säger Sven Thelandersson.

Han anser att det offentliga har abdikerat från husbyggandet i Sverige, och att allmänintresset nu ofta får stå tillbaka för ekonomisk vinning för privata aktörer.

Som exempel tar Sven Thelandersson ett trettiotal hus som byggdes kring millennieskiftet i Svedala. Ganska snabbt drabbades husen av fukt- och mögelproblem på grund av enstegstätade fasader. Men frågan om ersättning till husägarna blev segdragen. Först 2015 avslutades den rättsliga processen, då Högsta domstolen slog fast att byggentreprenören hade gjort fel.

– Det fanns inga offentliga medel att bekosta en oberoende utredning när problemen dök upp. Inblandade byggföretag fanns med som medfinansiärer till den utredning som gjordes. Självklart påverkar en sådan finansiering resultatet.

Förespråkar steg tillbaka efter avreglering

Enligt Sven Thelandersson finns det två sätt att förbättra kvaliteten vid ett husbygge: krav från det offentliga via kontroller och någon typ av certifiering av konstruktörer. Han arbetar själv med utveckling av båda dessa områden, och var en av dem som förespråkade Boverkets nuvarande krav på dokumentation av en byggnads konstruktion. Han deltar även i ett projekt om certifiering av konstruktörer.

– Under 1990-talet skedde en kraftig avreglering i den svenska byggbranschen. Sverige har därför i internationell jämförelse mycket låga krav på både kontroller och certifieringar. Jag tror att vägen framåt faktiskt är att ta några steg tillbaka. Det offentliga måste ta mer ansvar och ställa högre krav.

 

FAKTA | Skandal i material

Asbest har använts i byggverksamhet i mer än 100 år, och i Sverige beräknas mer än 400 000 ton asbest ännu vara inbyggd i byggnader.

En vanlig produkt som innehåller asbest är asbestcement, även kallad eternit. I Lomma inleddes 1906 tillverkning av eternit – en tillverkning som lades ned 1977, efter att många arbetare fått andningssvårigheter och insjuknat i cancer.1982 infördes ett förbud för asbestanvändning i Sverige. Strikta regler råder idag för rivning och sanering av material som innehåller asbest.

Asbest är fortfarande ett vanligt byggnadsmaterial exempelvis i Asien.

Blåbetong är ett byggnadsmaterial som använts i mängder av byggnader uppförda mellan cirka 1930 och 1975. Betongen slutade sedan att tillverkas, efter att den visat sig ge hög radonhalt inomhus.

Blåbetongen är en lättbetong vars huvudingrediens är alunskiffer. Alunskiffer är uranrikt, och när uranet sönderfaller bildas gasen radon. Radonet faller i sin tur sönder till radioaktiva metallatomer, som kan fastna i luftvägarna och vars strålning kan orsaka cancer.

Radon är ett grundämne och finns nästan överallt i marken. Höga radonhalter inomhus kan även komma från höga halter av markradon. Att förbättra husets ventilation kan hjälpa till att minska radonhalten om radonet kommer från byggnadsmaterial.

Enstegstätade fasader användes på många håll i Sverige under 1990-talet och innebär att puts läggs direkt på isoleringen i ytterväggen. Den luft- och ventilationsspalt som traditionellt finns bakom en putsad fasad saknas. Vid fuktigt väder kan vatten tränga in i väggen och orsaka fukt- och mögelskador.

År 2008 fick exempelvis 175 nybyggda villor i bostadsområdet Annehem i Lund byggas om på grund av fuktproblem.


SARA HÄNGSEL