"Förmodligen kommer en del av materialen inte att återvinnas, utan komposteras"

Att använda substanser från citrusfruktskal i bioplast är ett exempel på hur vi kan inspireras av naturens egna skyddssystem – och för framtiden behövs mer forskning kring hur livsmedels livslängd kan förlängas. Det menar Katrin Molina-Besch, förpackningsforskare vid LTH.

Jessika Sellergren – Publicerad den 7 oktober 2021

Fler förpackningshemligheter i fruktskal och biologiska processer? Foto: Unsplash

Skalet kring en apelsin eller banan är en av naturens egna emballage. Det skyddar mot vatten, syre och bakteriell påverkan – ungefär som en livsmedelsförpackning i plast.

LTH-forskaren Katrin Molina-Besch menar att det finns en hel del att lära av naturen när vi utvecklar framtidens livsmedelsbehållare i nya material. För konsumenters behov av förpackningar kommer inte att upphöra, menar hon.

– Många ondgör sig idag över onödiga förpackningar, med rätta. Men förpackningar behövs för att skydda innehållet och bidra till minskat matsvinn, som ju är helt avgörande bland annat för hur vi klarar klimatkrisen, säger Katrin Molina-Besch.

Mindre emballage – om vi konsumerar klokt

Hur konsumtionsmönster i samhället utvecklas kommer att påverka hur stort behovet av förpackningar blir i framtiden:

– Idag beställer vi exempelvis här i Sverige mycket mat via nätet och prenumererar på matkassar som leder till transporter och gör förpackningar nödvändiga. Med den livsstilen är det svårt att minska mängden emballage som används, säger Katrin Molina-Besch.

Katrin Molina-Besch pekar på intressant forskning kring så kallade bioaktiva förpackningar där man använder substanser från ”naturens emballage” som är antioxidanter eller har antimikrobiell verkan: 

– Man tar till exempel substanser från apelsinskal som är en restprodukt eller avfall från livsmedelsindustrin och blandar in i bioplast, som PLA-film, för att förpackningsfilmen ska få bättre egenskaper och kunna förlänga livsmedlets livslängd, säger Katrin Molina-Besch.

Innovationer för produkter med olika behov

Vid en framåtblick föreställer hon sig att forskare, innovatörer och företrädare för industri och handel blir bättre på att skapa förpackningslösningar för produkter med helt skilda behov.

– I framtiden klarar återvinningen att ställa om för fler biobaserade material, och förmodligen kommer en del av förpackningsmaterialen inte att återvinnas utan komposteras. Kanske finns det fler hemligheter i frukt- och nötskal, och biologiska processer, som visar hur biobaserade material först kan skydda livsmedel effektivt för att sedan, efter användning, snabbt brytas ner. Så kan näringsämnen från det biologiska avfallet hållas kvar i det naturliga kretsloppet.

Artikeln är publicerad i LTH-nytts Jubileumsnummer, där LTH-forskare ombetts att spana cirka 60 år in i framtiden.

Mindre matsvinn med rätt förpackning – en längre artikel om förpackningar, publicerad i LUM

Katrin Molina-Besch

Katrin Molina-Besch

Katrin Molina-Besch är biträdande universitetslektor vid Förpackningslogistik, LTH.

Polylaktid (PLA)

Polylaktid, eller polymjölksyra, är en industriell, komposterbar och biobaserad plast, ofta gjord av stärkelsen från majs och sockerbetor.