3D-printad arkitektur från LTH på Venedigs arkitekturbiennal

– Det är en utställning som handlar om potentialen av 3D-printad arkitektur, där vi försöker utforska och demonstrera hur byggnader och byggnadsdesign kan förändras i grunden som en konsekvens av ny teknologi, säger David Andréen som tillsammans med Ana Goideas ställt samman utställningen.

Utställningen innehåller två storskaliga prototyper, Protomycokion och Meristem Wall. 

Det ena projektet som ställs ut handlar om hållbara material, och hur man integrerar biologi i tillverkningsprocesser, det andra mer om form och funktion, hur man kan utnyttja den enorma komplexitet som 3d-printing tillåter för att skapa nya värden.

Pelare av trä-svampkomposit

Protomycokion är en pelare som är 3D-printad från ett kompositmaterial bestående av skogsbruksbiprodukter och en levande svamp. Myceliet växer genom det utskrivna föremålet, förstärker det och gör det vattenavvisande. Genom att utnyttja kraften i mikrobiologiska processer möjliggörs en helt cirkulär konstruktionsprocess.

Kolumnen är utformad med hjälp av en serie beräkningssimuleringar och algoritmer som baseras på svampens behov så väl som tillverkningsprocess och den slutliga användningen som en byggnadskomponent.

Termiters bon inspiration 

Meristem Wall är en prototyp av ett helt 3D-printad vägg som väger omkring 600 kilo. Den är gjord med så kallad ”binderjetting” av Voxeljet och Sandhelden, kompletterat med ett anpassat CNC-stickat tyg som utvecklats och tillverkats i samarbete med Dr Mariana Popescu från Block Research Group vid ETH Zürich.

– Väggen innehåller ett system av reglerbara luftflöden modellerade efter termitstackars fysiologi. Denna mekanism gör det möjligt för väggen att reglera, lagra och kontrollera byggnadens inre klimat, säger David Andréen och fortsätter:

– Väggens geometri och det integrerade luftflödet gör att den kan fungera som en biologisk livsmiljö för ett varierat ekosystem och ta konceptet med den gröna muren bortom en vanlig trädgård. Det ger en rik livsmiljö för stadslivet och ger en rad ekologiska nischer.

Forskningen bakom konstruktionerna ligger i gränslandet mellan konstnärlig och vetenskaplig, (kallas ofta research-by-design på engelska), men betoningen är på på det vetenskapliga perspektivet. 

Utställningen är resultatet av ett forskningsprojekt finansierat av Boverket, ”funktionsintegration av 3d printade byggnadsstrukturer”. 

På bilden syns Mariana Popescu.


På bilden med Protomycokion syns Ana Goidea.