Hoppa till huvudinnehåll

”Men hallå, ska inte du jobba med järnväg?”

Känner du någon som vill ta ett karriärkliv, få ansvarsfulla arbetsuppgifter och jobba för framtidens ”gröna” trafik? Det finns en treårig LTH-utbildning som är till nytta för klimatet och samhällsbygget – och under en branschdag nyligen märktes det att arbetsmarknaden idag ropar efter just denna kunskap. Ändå är järnvägsteknik vid Campus Helsingborg inte en av LTH:s mest sökta utbildningar.

Tiina Meri – Publicerad den 8 december 2021

Öresundsbrons järnvägsdel syns ovanför ett sommarlandskap. Foto.
En sektor som ropar efter ungdomar, bidrar med klimatnytta, erbjuder höga ingångslöner och dessutom har arbetsgivare som ofta månar om sina anställda. Finns den? Ja, blev svaret under en branschdag som nyligen hölls på Campus Helsingborg. Foto: Johan Nilsson/Øresundsbron

Någon hade redan arbetat som tågvärd och lokförare. Därför anade hon en hel del om komplexitet, och visste till exempel varför det aldrig är OK att spontanevakuera om ett X2000 blir stående.

Så många nyfikna frågor hade väckts inom henne om tågbanors lutningar (som i extrema fall kan uppgå till 30 promille) och tekniken bakom växlar (som tågklarerare ofta sköter) att hon inte kunde motstå en ingenjörsutbildning.

För hur kan signalsystemet egentligen veta att ett tåg rör sig på spåret, eller står stilla någonstans?

Och nu vill hon att du som kanske funderar på att bli student i järnvägsteknik alltid ska se till att fråga dig inte bara hur, utan också varför, något fungerar.


En annan sadlade om efter att nästan ha blivit klar sjöingenjör vid Chalmers. Han kom från ”trakten” och hade vänner som läst den treåriga utbildning som ges enkom vid Sundets pärla.

Han hamnade snabbt på ett jobb med stort ansvar, inom signalteknik. Idag arbetar han både vid ritbordet och utomhus. Han gillar ansvaret, de fria arbetstiderna och att ”snacka gött” med entreprenören under minutiösa byggplatsuppföljningar. Det är noga med varje koppling, eftersom ledningarna har 16 000 volt i sig och eftersom ett tåg tar tid på sig att stanna.

Och nu vill han att du ska minnas att det inte finns dumma frågor – och att du ska ta tillvara kontakterna som utbildningen ger.


En tredje var rådvill och visste inte mycket mer än att fortsatta studier gällde efter gymnasiet. Under en semesterresa någonstans i Sverige betraktade hon en museijärnväg, i sällskap av sin familj.

En förälder yttrade då orden som tillsammans med en sökträff på nätet avgjorde saken: ”Hallå, du ska inte jobba med järnväg, då?”. Idag är hon jobbar hon hellre övergripande, som spindel i nätet, än med teknik.

Och nu hoppas hon att du ska ta tillfället i akt, när det runt om i Sverige och Europa satsas stort på gröna alternativ inom framtidens transportsystem.


Att det finns många vägar till järnvägen stod klart under en branschdag som hölls vid Campus Helsingborg nyligen – ett arrangemang av Järnvägsbranschens samverkansforum, JBS, tillsammans med företag som bland andra Sweco, Atkins och Afry.

Det som kanske överraskade åhörarna som kommit med buss från gymnasieskolor i Skåne var att det i Sverige idag finns en bransch som ropar efter ungdomar, bidrar med klimatnytta, erbjuder höga ingångslöner och dessutom har arbetsgivare som är ”tvungna” att måna om sina anställda, eftersom de som har en utbildning med både djup och spets bakom sig är hett eftertraktade av många.

LTH-utbildningen i järnvägsteknik i Helsingborg är ett sätt att bli problemlösare inom spårbunden trafik och att förflytta sig till branschen som just nu växer inte minst till följd av nya höghastighetsbanor och underhåll som ska bidra till att klimatmål uppnås.

– Att det är tufft att fylla utbildningsplatserna på olika tåg- och järnvägsutbildningar idag är sorgligt. Det beror inte på att det är en oattraktiv bransch, utan snarare på att den är okänd. Vi vill visa Sveriges ungdomar alla intressanta, roliga och utvecklande jobb som järnvägsbranschen har att erbjuda, sade Linda Åhlberg, från Trafikverket som för JBS:s räkning modererade ett av samtalen mellan tidigare LTH-studenter i järnvägsteknik.


Med tanke på att de som gått utbildningen är så efterfrågade på arbetsmarknaden hade man kanske kunnat förvänta sig ett uns av illojalitet – att de som specialiserat sig inom järnväg och framtidens transportsystem byter jobb som andra byter skjortor eller toppar? Men så är inte fallet, av paneldeltagarnas svar att döma:

– Rekryterare ringer med jämna mellanrum, så är det ju, sade Cornelia Torne, som idag arbetar på företaget Afry med spårprojektering.

Hon berättade för den unga publiken att det finns goda möjligheter att utvecklas och ta karriärkliv:

– Du själv är den som sätter stopp. Många vill förr eller senare bli chefer, och i den här branschen kommer den möjligheten fort.

Tystnad uppstod när LTH-studenterna på scen fick frågan om något var dåligt med järnvägsbranschen. Men Hanna Göransdotter summerade vad som är det bästa:

– Det är kul att jobba i en framtidsbransch, att vara med om utvecklingen nu när det satsas på gröna alternativ. En trygg bransch där det finns jobb, det är väldigt skönt. 

En handfull tidigare studenter talar i en föreläsningssal på Campus Helsingborg, i bakgrunden syns en tecknad affisch om framtidens trafik. Foto.

Visste du att ...

  • Flera yrken inom järnvägsbranschen har ingångslöner på strax över 30 000 kronor.
  • På järnvägsrälsen kontrolleras varenda befästning – när arbetsdagen är slut kan du vara rejält yr i huvudet.
  • I branschen talar man om ”rolling stock” när man avser lok och vagnar.
  • Ett X2000 som rullar fritt från 200 km/h stannar först efter cirka fem mil.
  • Signalsystemet på järnvägen i Sverige bygger på att lite ström skickas i spåren. Där tåget är kan strömmen inte nå vidare via spårledningarna, en kortslutning uppstår – och så blir det tydligt att ett tåg står eller rör sig på spåret.
  • Att på eget bevåg stiga av ett tåg som stannat är livsfarligt bland annat eftersom en kontaktledning kan ha rivits ned. I så fall kan du få stötar också på långt håll från ledningarna med 16 000 volt.

Campus Helsingborgs tegelfasad, fotograferad underifrån. Ljusblå himmel.

Högskoleingenjör i järnvägsteknik

Högskoleingenjör i byggteknik med inriktning järnvägsteknik är en treårig ingenjörsutbildning som ges vid Campus Helsingborg

Porträttfoto av Emma Dyrssen med tågstation som bakgrund. Foto.

Alumnnedslag med Emma Dyrssen

Kapacitetsanalytiker, Trafikverket. ”Jag arbetar i tidiga skeden med olika trafikupplägg för att till exempel undvika flaskhalsar. Jag kan föreslå och utvärdera olika sätt att dra järnvägen, med sikte på att nå vissa restidsmål.” 

Järnvägsbranschens samverkansforum

Järnvägsbranschens samverkansforum, JBS, har bildats av aktörer inom järnvägsbranschen i Sverige för att prioritera och driva på järnvägens förbättringsarbete.