Lärarna på LTH blir allt skickligare
Lärarna på LTH blir bättre och bättre för varje år som går. Med ett unikt statistiskt material baserat på 300 000 enkäter går det att slå fast att undervisningen systematiskt förbättrats under de senaste 20 åren. En viktig delförklaring är ett system som ger duktiga lärare högre lön som infördes på LTH 2001 och som nu spritts till fler än 50 lärosäten i Norden.
Jonas Andersson – Publicerad den 20 mars 2024
– Vi kan tydligt visa att studenterna tycker att det blir allt bättre. Det finns ingen annan fakultet som har sådana siffror. Det är ett bevis för att det går att långsiktigt utveckla akademisk undervisning, säger Torgny Roxå, docent och pedagogisk utvecklare på Centre for Engineering Education (CEE) vid LTH.
Studenterna rapporterar bättre feedback från lärare, mer entusiasm för undervisningen, tydligare beskrivna mål och examinationer som styr mer mot förståelse samt större intresse för hur studenterna tacklar svåra saker i sina kurser. LTH är idag mätbart bättre på undervisning idag än för 20 år sedan.
Systematiskt arbete
Det är resultatet av ett mycket långsiktigt och systematiskt arbete där LTH:s lärare engagerat sig. Arbetet började redan på 1990-talet med pedagogiska kurser, efter att regeringen gått in med pengar för en sådan satsning.
– Då var det en hel del som inte tyckte att det var lönt, men den inställningen har förändrats rejält sedan dess, säger Torgny Roxå.
Kring millennieskiftet utvecklades det helhetsprogram för pedagogisk utveckling som sedan dess gått under namnet Genombrottet. 2001 införde LTH ETP – Excellent Teaching Practitioner. Det är ett system där lärare som särskilt utmärker sig för sin undervisning kan ansöka om kompetensgraden ETP, vilket bedöms efter en fastställd bedömningsprocess.
Fokus på studenternas lärande
Uppfyller man villkoren får man förutom titel och diplom samma löneökning som man får när man blir docent. Vidare får den institution där man har en tillsvidaretjänst och är verksam till minst 50 procent en extra tilldelning, som också är likvärdig med den för en docent.
– Vi har analyserat detta och det är klarlagt att lärarna blir bättre. De har ett större fokus på studenternas lärande. Vi märker också att samtalet lärare emellan förändras, det blir fler och bättre diskussioner om undervisning, säger Torgny Roxå.
En annan bekräftelse på att systemet är bra är att många andra lärosäten runt om i Norden inspirerats av LTH:s koncept. Fler än 50 lärosäten har infört liknande belöningssystem.
Viktigt med reflektion
Förutom belöningssystemet, kursutvärderingarna och pedagogiska kurser har vi en databas med runt 600 texter där lärare skriver för andra lärare om undervisning.
– Det är viktigt att reflektera kring sin undervisning. För det krävs bra lärare som vet vad de gör och som systematiskt reflekterar kring sitt arbete. Det duger inte att bara ha åsikter om undervisning, utan det ska bygga på medvetenhet och kunskap, säger Torgny Roxå.
Jesper Samuelsson, som är studentamanuens vid CEE och har stor erfarenhet av studentlivet både som student och bland annat heltidsarbetande inom Teknologkåren, tror kanske inte att kännedomen om just den systematiska satsningen på pedagogik är så stor bland studenterna.
– Kännedomen om olika utvecklingsprogram för lärare är nog generellt ganska dålig, men jag tror att många känner till att lärarna går pedagogiska kurser. Men däremot märker studenterna så klart om en lärare är duktig på att undervisa.
Själv håller han på med ett projekt om vad som påverkar studenternas närvaro och frånvaro i salsundervisningen. Arbetet är inte klart ännu, men målet är att några slutsatser ska presenteras till sommaren. Förhoppningen är att det ska ge insikter kring studenternas lärarendeprocess som kan vara användbara vid kursuppläggsdesign.
– LTH är generellt svaga på att behandla studenter som agenter som deltar i utvecklingen av undervisningen. Vi vet att studenter blir bättre om de bjuds in i processen och behandlas som fullvärdiga medlemmar. Det är ett utvecklingsområde, säger Torgny Roxå.
Excellent Teaching Practitioner (ETP)
LTH erbjuder sina lärare (inte doktorander) att ansöka om att få sina pedagogiska meriter bedömda och bli antagna till LTH:s Pedagogiska Akademi. Alla lärare som antas får den pedagogiska kompetensgraden Excellent Teaching Practitioner (ETP)
- Den som söker ETP ska ha erfarenhet av att inte bara undervisat studenter i några år utan även av att ha utvecklat undervisning, kurser eller på annat sätt påverkat studenters lärande till det bättre. Den sökande ska kritiskt reflektera över förbättringar i undervisningen i sin ansökan för att få ETP. Det är viktigt att träna sig i att reflektera över hur studenternas lärande relaterar till den egna undervisningen.
- Alla lärare vid LTH (inte doktorander) kan söka om att få sina pedagogiska meriter bedömda för att erhålla kompetensgraden ETP. Med ETP följer en omedelbar löneökning motsvarande den som en docent får. Den institution där läraren är verksam till minst 50% får dessutom en ökad tilldelning (150 tkr), en lika stor summa som när någon blir docent. Denna tilldelning belastar LTH:s budget, dvs. alla de andra institutionerna.
- Den lärare som söker ska kunna problematisera och reflektera kring sina pedagogiska handlingar med hjälp av relevant litteratur och andra källor, samt kunna redovisa hur hen utvecklat sitt tänkande och sin praktik.
- Ansökan bedöms efter fastställda kriterier som bland annat innefattar bedömning av tre lärare som redan erhållit ETP och som kommer från olika institutioner vid LTH samt en extern bedömare från ett annat lärosäte. Även Studentkåren yttrar sig. Slutligt beslut fattas av karriärnämnden vid LTH.
- Sedan starten 2001 har 155 lärare fått titeln ETP. Cirka 40 procent av ansökningarna beviljas.