”Ett krispigt förslag” efterfrågas under Almedalensnack om halvledare
Ett rundabordssamtal om halvledare stod på agendan i Almedalen. Diskussionen, som LTH vid Lunds universitet stod värd för, tog upp hur Sverige kan bidra till satsningarna som görs i Europa. En av slutsatserna under samtalet var ”ju krispigare agenda – desto mer policypåverkan”.
Jessika Sellergren – Publicerad den 8 juli 2024
Halvledare är en strategiskt viktig komponent i dagens och morgondagens samhälle. Tekniken behövs för den gröna omställningen, men också för vår säkerhet i en orolig omvärld – och nu sker stora internationella satsningar.
Lars-Erik Wernersson, professor i nanoelektronik vid LTH, har under flera år arbetat med den nationella agendan för halvledare. Strategin har nyligen lanserats, och nu börjar arbetet som ska klargöra den framtida riktningen. Han säger:
– Den nationella agendan är klar, men nu måste vi vässa innehållet och prata om möjliga synergier med andra strategiska tekniker som AI, kvant och digital infrastruktur.
Lars-Erik Wernersson håller fortfarande i taktpinnen för det nationella arbetet kring halvledare – och diskussionen under årets Almedalsvecka är ett av flera kommande steg.
Tillsammans med rektorerna för Lunds universitet och LTH, Erik Renström och Annika Olsson, har han bjudit in lärosäten, teknikföretag, branschorganisationer, myndigheter, beslutsfattare, finansiärer, regioner och kommuner för att samtala om den gemensamma vägen framåt.
Mer kompetens behövs
För att rama in ämnet börjar Lars-Erik Wernersson med en tillbakablick.
– Halvledartekniken har varit mycket uppmärksammad de senaste åren. Anledningen är att halvledare behövs inom i stort sett alla teknologier som driver vår moderna värld, men det har varit brist på både komponenterna och på kompetensen inom branschen, säger han.
Sedan arbetet med den nationella strategin påbörjades för ett par år sedan har flera boxar klickats i av många engagerade aktörer. Men det finns delar av det strategiska arbetet som kan skärpas, konstaterar både Lars-Erik Wernersson och samtalsdeltagarna, och flera av dem poängterar behovet av mer kompetens i framtiden.
En av dem är Elna Heimdal-Nilsson, forskare i förbränningsfysik och koordinator för Lunds del i batterisatsningen Compel. Hon säger:
– Vi ska öka antalet utbildningsplatser – men hur ska vi få studenterna att söka ingenjörsutbildningarna? En nationell agenda för halvledare riskerar att bli verkningslös utan den framtida kompetensen.
Tillämpningen kan tydliggöras
Sofia Persson Björk, styrelseordförande för Svensk Elektronik, Sveriges branschorganisation för tillverkare, utvecklare och leverantörer inom elektronik, säger att det behövs tydligare exempel på den konkreta tillämpningen av halvledare:
– Halvledare används inom så mycket – avancerad sjukvård, elektronik, livsmedel och mycket mer – men vi är inte så bra på att synliggöra användandet. Bättre förståelse för den konkreta tillämpningen kan bidra till ett ökat intresse för utbildning inom området.
En annan deltagare föreslår att samla aktörer för att identifiera aktiviteter som kan öka intresset för tekniken hos unga människor, en annan tycker att näringslivet borde gå i bräschen för halvledarteknologin och att samarbetet med akademin kan ökas genom fler industridoktorander. Ytterligare en påpekar att pandemin tydliggjorde vad halvledare är, men minnet behöver friskas upp.
”Ju krispigare agenda – desto mer policypåverkan”
Vinnova, Sveriges innovationsmyndighet, har nyligen fått i uppdrag av regeringen att identifiera och föreslå strategiskt viktiga tekniker för Sverige. Förslagen ska utgöra underlag för prioritering av framtida satsningar på teknik och innovation.
Ylva Strander, som inom Vinnova leder arbetet med att identifiera framtidens viktiga tekniker, rundar av Almedalendiskussionen med orden:
– Det här är inte en tid för att satsa brett. Teknikutvecklingen går extremt snabbt och vi kommer behöva göra prioriteringar. Ju mer industri och akademi kan enas, desto lättare blir det att göra prioriteringar. Ju krispigare agenda – desto mer policypåverkan får vi.
Halvledarsamtalet hålls ihop av moderator och näringslivsjournalist Thomas Frostberg. Han ber avslutningsvis Lars-Erik Wernersson att reflektera över nästa steg med frågan ”Vad håller dig vaken på natten?”.
– Jag tycker vi har ett bra handslag mellan akademi och industri – men vi behöver välsignelsen även från staten. Att vi inte har nått hela vägen ännu kan påverka min vakenhetsgrad på natten, men jag hoppas på bättre sömn snart, säger Lars-Erik Wernersson och får medhåll av de andra deltagarna.
Lars-Erik Wernersson berättar om halvledare
Varför är halvledare en så viktig komponent?
– Halvledare finns i nästan all elektronisk utrustning som vi använder och är beroende av – som mobiltelefonen, bilen, flygplanet och betalkortet, men det är också en viktig del i säkerhetssystem. Men listan på områden där halvledare har en viktig funktion kan förstås göras mycket längre. Med halvledare menar vi både design och tillverkning av chip. Halvledarmaterial är kristaller som anpassas så att de antingen leder ström, eller inte gör det. Kisel och galliumarsenid är två exempel.
Vad beror halvledarbristen på?
– Halvledarbristen som alla talat om de senaste åren har inte med brist på material att göra, utan hänger ihop med att den tillverkningskapacitet som finns inte räcker till kopplat till den geopolitiska oron. Det finns för få leverantörer, och startsträckan för att etablera ny tillverkning av halvledarkomponenter är lång, kostsam och kräver hög kompetens.
Lästips
Chip in – helhjärtat för halvledare – Almedalen 2022
Panelsamtalet "Chip in – helhjärtat för halvledare" var startskottet för arbetet med den nationella agendan för halvledare.
Se filmen från samtalet i Almedalen på Lunds universitets YouTube