Hoppa till huvudinnehåll

Civilingenjör i elektroteknik

300 högskolepoäng · 5 år · Civilingenjörsexamen

Utbildningen

Elektroteknik handlar om att utveckla framtidens teknik och samhälle i allt från medicinsk utrustning till självkörande fordon, robotar, 5G-nät och förnyelsebara energikällor. Efter utbildningen finns det en god arbetsmarknad där du har möjlighet att skapa hållbara lösningar för dagens och morgondagens samhälle.

Elektroteknik är den del av fysikämnet som i någon form handlar om elektricitet och magnetism – allt från de minsta elektroniska komponenterna i datorer och mobiltelefoner till generering och användning av elkraft. Du får en stark teoretisk grund av matematik och fysik och samtidigt en god träning i att konstruera, mäta och programmera. Redan under det första året kommer du att arbeta i projekt där du använder dina teoretiska kunskaper.

Elektroteknik på LTH är världsledande inom flera forskningsområden, t ex signalbehandling, kommunikation, integrerade system och medicinsk teknik. 
Utbildningens främsta mål är att ge en hög kompetens i analys och syntes av elektrotekniska system. Viktiga moment i utbildningen utgörs därför av kurser som ger ingående kännedom om såväl komponenter som system.

Utbildningen kan göra dig både till expert med mer specialiserad kunskap, eller generalist genom att göra ett bredare val av kurser. Kombinerade dator- och elektronikkunskaper ger större kompetens vad gäller att koppla ihop datorn med omgivningen, exempelvis med drivrutiner och elektronikmoduler.

Karriär och framtid

Avancerad elektroteknik har en stor betydelse i samhället. Civilingenjörsutbildningen i elektroteknik vid LTH är för dig som vill jobba i teknikens framkant med konstruktion av den nya teknik vi ser i samhället i dag, som exempelvis mobiltelefoner, robotar och solceller. 

Det är stor brist på civilingenjörer i elektroteknik så arbetsmarknaden är mycket god, såväl inom industrin som i den akademiska världen. Utbildningen är väl etablerad och eftertraktad på såväl den nationella som internationella arbetsmarknaden. Som färdig civilingenjör har du en nästintill tidlös kompetens och är med och påverkar hur vårt framtida samhälle kommer att se ut. Som civilingenjör är det möjligt att arbeta med allt ifrån konstruktion och produktion till utveckling och forskning. 

Efter examen kan du arbeta med att utveckla tekniken inom områden som förnybar energi, framtidens fordon, smarta hem och AI, medicinsk teknik, datakommunikation, rymdteknik, försvar, robotar, mobiltelefoni och all den teknik som hanterar vårt digitala samhälle. Du kan t ex arbeta som konsult, utvecklingsingenjör, projektledare eller välja en akademisk karriär som forskare.

Bred utbildning som lönar sig

Alla LTH:s ingenjörsprogram är breda utbildningar som ger dig en solid grund att stå på. Som ingenjör kan du bidra till – och skapa nya lösningar för – en hållbar samhällsutveckling och en grön, miljövänlig omställning.

Som utbildad ingenjör har du hög ingångslön. För 2024 rekommenderar fackförbundet Sveriges Ingenjörer att civilingenjörer begär minst 40 200 kronor per månad i ingångslön. Medellönen ligger, enligt 2024 års statistik från CSB, på 59 400 kronor.

Utbildningen är indelad i ett grundblock och i ett fördjupande block. Grundblocket läses under utbildningens tre första år och innefattar enbart obligatoriska kurser. Det fördjupande blocket läses från och med utbildningens fjärde år och innefattar en specialisering, valfria kurser samt ett examensarbete.

Det är stor valfrihet inom utbildningen med hela tio olika specialiseringar, som är starkt knutna till forskargrupper som bedriver världsledande forskning inom t ex reglerteknik, nanoelektronik, medicinsk teknik och kommunikation. Många LTH-studenter får sin första anställning i direkt anslutning till sitt examensarbete som ofta görs under den sista terminen på programmet.
Det finns goda möjligheter för dig att lägga en del av din studietid utomlands.

Du som har - eller får efter de inledande kurserna - ett stort intresse för datorer och programvaruteknik kan läsa i stort sett samma kurser som LTH:s civilingenjörsutbildning Datateknik. Då får du en större möjligheter till förståelse för maskinvaran genom till exempel mätteknik, styrning, grafikhårdvara eller dylikt.

Lunds universitet hamnar på plats 8 i världen i QS World University Ranking: Sustainability, som rankar hållbar utveckling vid lärosäten i världen. 

Hållbar utveckling är en integrerad del i alla LTH:s utbildningar och du får kunskap och verktyg för att i framtiden arbeta med viktiga områden och påverka samhällsutvecklingen.  

Utbildningen i elektroteknik lär dig att arbeta med lösningar för flera av de globala målen, särskilt:

  • Hållbar industri, innovationer och infrastruktur
  • Hållbar energi för alla
  • Hållbar konsumtion och produktion

LTH:s civilingenjörsutbildningar ger dig en gedigen grund samtidigt som du har möjlighet att forma och skapa din egen utbildningsprofil. 

Under de första tre åren läggs grunden för dina fortsatta studier och du läser ämnen som exempelvis fysik och programmering. Inför utbildningens två sista år väljer du en specialisering inom ett område som du vill lära dig mer om. I specialiseringen ingår valfria kurser som ger dig möjlighet att skapa en egen utbildningsprofil som passar dina intressen och framtidsplaner.

Utbildningen i elektroteknik har tio olika specialiseringar att välja mellan. Du kan läsa mer om dem nedan.

Affärsmässig elektronik

Specialiseringen öppnar ett affärsperspektiv på den teknik, i vårt fall elektronik, som vi annars mest studerar funktionellt och beräkningsmässigt.

Specialiseringen tar fasta på det faktum att civilingenjörer några år in i arbetslivet ofta finns i positioner som produktansvariga, gruppchefer, säljare, osv.

Företag drivs av strävan att nå framgång på sin marknad. Det rena teknikinnehållet i en produkt är en pusselbit i detta men många andra faktorer har mycket stor betydelse hur utfallet blir. Till sist mäts framgången i bolagets ekonomiska resultat samt dess förmåga att expandera och bygga upp en position där man blir en uthållig och välrenommerad leverantör på en etablerad marknad.

För en E-ingenjör innebär detta att delta i ett flöde där en produkt med elektronikinnehåll skapas, verifieras, förses med komponenter från underleverantörer, byggs samman, testas, levereras till kund, servas under sin livstid och till sist tas om hand för att ersättas av något nytt hos en nöjd och trogen kund.

Allt detta omges av processer och arbetsflöden som företagen utvecklar och driver. Det finns en mängd kunskap som inte har att göra med teknologin i sig. Detta inkluderar affärsmodeller, organisation och processer men också etik och miljöhänsyn.

Gemensamt för alla dessa aktiviteter är att de behöver styras med utgångspunkt från insamlade data och statistiska modeller och nästan alltid i samspel med omfattande mjukvarusystem och automation.

Bilder och grafik

Lär dig avancerade metoder för att analysera, konstruera samt behandla digitala bilder. Maskininlärning, artificiell intelligens, snabba algoritmer samt implementeringsmetoder för bästa prestanda är exempel på innehåll.

Bilder och grafik är en snabbt växande teknik för kommunikation mellan människor och datorer och som påverkar vårt liv i stor omfattning.

Idag används bilder och kameror alltmer som ett sätt för datorer att ta in och bearbeta information från omvärlden. Datorstödd medicinsk diagnos, autonom fordonsnavigering och identifiering av personer genom ansiktsigenkänning är exempel på tillämpningar. Dessutom finns det många applikationer som kräver snabb och realistisk datorgrafik. Det kan till exempel vara spel, interaktiv design, arkitektur eller specialeffekter för film.

Specialiseringen mot bilder och grafik ger ett brett och gediget kunnande inom området med många kurser i kontakt med forskningsfronten för sitt ämne. Inom datorgrafik finns kurser som vardera fokuserar på områdena interaktiva världar, fotorealistisk rendering och grafik för mobila enheter. Inom bildanalys och datorseende ges kurser som behandlar olika metoder att operera på datorrepresenterade bilder och bildströmmar med lågnivåoperationer, högnivåoperationer, med statistiska operationer och med operationer från generell signalbehandling. I specialiseringen ingår också kurser som ger fördjupad teoretisk kunskap inom olika närliggande områden.

Integrerade system

Du får lära dig att konstruera både digitala och analoga system genom att använda avancerad kiselteknologi där miljarder transistorer tillsammans bygger upp system på ett enda chip.

En specialisering för konstruktion av analoga och digitala system, där du använder moderna kiselteknologier där miljarder transistorer tillsammans bygger upp ett system på ett enda chips. Med analog konstruktion kan vi idag bygga hela sändare och mottagare på en enda kiselbricka, till exempel för Bluetooth och WiFi. Många av kurserna är projektkurser där du får lära dig design, konstruktion och verifiering.

Specialiseringen har mycket stark koppling till forskningen. Dina lärare är huvudsakligen spetsforskare, i många fall världsledande, inom området system för digital och analog konstruktion där integrerad teknik (IC-teknik) är i absolut fokus.

Energi och miljö

Du får djupa kunskaper om energi, speciellt elenergi, med förståelse för energisystems miljöpåverkan.

Tillgång till energi är en förutsättning för vårt moderna samhälle. För att säkra vår framtid pågår en snabb och högt prioriterad global utveckling mot ett hållbart samhälle. Tydliga tecken är EU:s klimatmål om energi och miljö. Denna utveckling innehåller många högteknologiska utmaningar och kräver ingenjörer med djupa kunskaper om energi, inte minst elenergi, och med förståelse för energisystems miljöpåverkan. Detta är fokus för specialiseringen energi och miljö, som ger möjlighet att fördjupa sig inom elteknik och miljö- och energisystem.

Elteknik

Inom elförsörjningen handlar det om att generera elektricitet (helst ur förnyelsebara energikällor) och att överföra el dit den behövs på ett säkert sätt som inte stör omgivningen. Mycket finns också att göra inom energianvändningsområdet med exempelvis belysning och inom transportsektorn. De generellt låga förlusterna vid överföring och omvandling av elenergi gör att energieffektivisering ofta innebär att elektriska lösningar ersätter annan teknik och får ännu större spridning än idag.

Miljö- och energisystem

Samtidigt som den tekniska utvecklingen levererar olika sätt att närma oss en hållbar framtid behöver samhället välja vilka lösningar som är lämpligast. Konkreta exempel är EU:s direktiv och förordningar inom ekodesign, producentansvar och utfasning av farliga material. En förutsättning för hållbara val i alla dimensioner (miljö, ekonomi, socialt) är tillgång till personer med förmåga att analysera just sådana aspekter av den senaste tekniken.

Fotonik och högfrekvenselektronik

Är nyckelteknologier för dataöverföring och du studerar här hur signaler genereras och detekteras samt de komponentteknologier som används. Området är en grund för avancerade teknologier från smartphones till laptops, internet, medicinska instrument och belysning.

Inom specialiseringen för Fotonik och högfrekvenselektronik får du en gedigen utbildning i gränslandet mellan elektronik och fysik. Du lär dig kretskonstruktion för elektroniska kommunikationssystem, men även fysiken, hur elektronikkomponenter fungerar och funktionaliteten bakom optiska kommunikationssystem med lasrar. Specialiseringen ger en väldigt gedigen utbildning inom området hårdvara.

Teknologin blir allt mer avancerad vilket bidrar till att öka prestandan, men vi strävar också efter en ökad integration av olika funktioner och teknologier. Det är viktigt att ha en god översikt över hela system för att kunna anpassa delarna till helheten. Specialiseringen berör ett brett teknikområde som sträcker sig från nanoteknik till elektronik och fotonik (läran om fotoner, dvs ljus).

Denna specialisering kombinerar kurser relaterat till höghastighetselektronik och fotonik vilka blandas med kurser i antennteknik och kretsdesign. Inriktningen ger därför en mycket god bredd och djup inom området hårdvara och kopplar både till spetsforskning vid LTH och industriella tillämpningar. 

Kommunikationssystem

Behandlar olika aspekter på fungerande kommunikation, från nätens arkitektur och uppbyggnad till de elektromagnetiska vågornas egenskaper inom systemen, t.ex. datanät, mobil kommunikation och WLAN.

Inom specialiseringen kommunikationssystem skapar vi en förståelse för hur man kan kommunicera digitalt, hur de olika komponenterna hänger samman och hur systemen kan bli så effektiva som möjligt. Det finns två olika spår inom specialiseringen. I spåret nät fokuserar vi på nätverk i olika former, givetvis mycket internet, och hur man kan skapa säkra applikationer i ett öppet nätverk. I spåret trådlös kommunikation fokuserar vi på hur nya och existerande trådlösa kommunikationssystem är uppbyggda och hur dessa kan göras så tillförlitliga och effektiva som möjligt.

Trådlösa och trådbundna kommunikationssystem används idag för mycket mer än bara internet och mobiltelefoni och det är viktigt att skapa en förståelse av hur hela systemet beter sig och hur man kan anpassa det efter de speciella egenskaper och applikationer som en viss tillämpning ger. Ska man skapa en länk för styrning av medicinsk utrustning krävs till exempel väldigt hög tillförlitlighet, men det kanske inte gör så mycket om kommunikationen är något långsam eller om det uppstår mindre fördröjningar. Om man istället ska skapa ett kommunikationssystem för kommunikation mellan bilar för ökad trafiksäkerhet är plötsligt fördröjningen i systemet en mycket viktig faktor. Tillförlitlighet är nyckelord i de båda fallen, men i fallet bildkommunikation måste man hitta en lösning där även fördröjningen i nätet är extremt kort så att systemet kan varna föraren innan kraschen är ett faktum.

Medicinsk teknik

Ger dig en stark kunskapsgrund för dig som i framtiden vill arbeta på företag inom medicinsk teknik, som sjukhusingenjör eller med forskning inom medicinsk teknik.

Målsättningen med specialiseringen är att ge en stark kunskapsgrund för dig som i framtiden vill arbeta på företag inom medicinsk teknik, som sjukhusingenjör och/eller med forskning inom medicinsk teknik. Specialiseringen är även en utmärkt bas för arbete inom andra arbetsområden som till exempel läkemedel, bioteknik, miljövård, rehabilitering etc.

Lunds Universitet har stolta traditioner inom den medicinska tekniken. Alwalls utveckling av den konstgjorda njuren, Edlers och Hertz utveckling av ultraljudsdiagnostiken och Elmquists utveckling av pacemakern är några exempel på internationella spetsprestationer utgående från Lund. Flera av dessa forskningsinsatser har även bildat basen för uppbyggnaden av internationella medicintekniska industrier.

Medicinsk teknik är av naturen ofta starkt tvärvetenskaplig. Förutsättning nummer ett för att lyckas skapa framsteg inom området är att någon som har den medicinska frågeställningen får kontakt med någon som har en möjlig lösning på problemet. Där har Lunds universitet unika möjligheter inte minst genom nära kontakter med det två universitetssjukhusen i Lund och Malmö.

I Öresundsregionen finns det dessutom en större koncentration av universitetssjukhus, medicintekniska företag, läkemedelsföretag och bioteknik än stort sett något annat område i världen förutom Bay Area-området i San Fransisco. Det innebär vidare att det även finns en stor marknad för medicintekniskt utbildade civilingenjörer.

Programvara

Handlar om hur elektrotekniska system styrs av datorer med tillhörande programvara. Specialkompetens inom programmering och utveckling av stora programsystem är mycket eftertraktat på arbetsmarknaden.

Programvara har avgörande betydelse för många produkter som man oftast inte tänker på som datorer. Många är säkert medvetna om att företag som Ericsson, under de senaste 25 åren, gått från att tillverka elektro-mekaniska produkter till en situation där över 80% av utvecklingskostnaderna består av programvaruutveckling, men situationen är densamma i de flesta andra branscher och för företag som ABB, Saab och Volvo. Alla de stora verkstadsindustrierna är idag till stora delar programvaruleverantörer och bilden av beroende av programvara är ännu tydligare i mindre och nyare företag.

I takt med att man använder mekaniska eller elektriska standardkomponenter hamnar allt mer av det som skapar konkurrensfördelar för en produkt i programvara. För att hävda sig i konkurrensen, och producera både billigare och bättre produkter än konkurrenten, måste ett företag ligga i framkanten även när det gäller programvaruutveckling. Detta gäller självklart i den rena programvaruindustrin, men alltså också i verkstadsindustrin, och i branscher där det inte redan är tydligt går utvecklingen mot datorisering snabbt. Telekom, fordon, medicinsk teknik och försvar är bara några av de branscher som berörs.

Ingenjörer som behärskar ett område som elektronik och dessutom har fördjupade kunskaper i programvaruutveckling är då speciellt värdefulla för industrin där hårdvaru- och mjukvaru-lösningar ofta är utbytbara. Specialiseringen mot Programvara ger dig en möjlighet att komplettera din kompetens med områden som är väsentliga för en sådan yrkesroll. 

Reglerteknik och automation

Handlar om hur modellering och återkoppling kan användas för att styra, reglera och optimera allt från stora industriella system inom, t.ex. produktion, transport och kommunikation, till mekatroniska inbyggda system.

Reglerteknik, läran om återkopplade dynamiska system, är ett grundläggande ämne inom systemteknik. Reglertekniska principer såsom återkoppling och framkoppling, har universell tillämpbarhet och har lett till att reglerteknik är en viktig ingrediens i t.ex. elektronik, kommunikationsnätverk, fordon, samt inom tillverknings- och processindustrin där det är en viktig del av industriell automation. Specialiseringen i reglerteknik och automation leder till djupkunskap inom ett område som är generellt tillämpbart i alla typer av system (industriella system, elkraftsystem, ekonomiska system, biologiska system, etc).

I nästan alla industriella processer förädlas produkter genom användning av energi. Både massflöden och energiflöden skall styras. Gemensamt för detta är överordnad styrning på hög systemnivå, där lagerhållning, synkronisering m.m. hanteras. Under denna finns lokal styrning av en enhetsprocesser eller robotar. Ännu längre ned finns t.ex. styrningen av en enskild led i roboten och längst ned finns t.ex. styrningen av strömmen i en lindning i motorerna i robotens leder. Genom att på överordnad nivå planera produktionen och dess styrning väl kan både energi- och materialbehov optimeras. Allt detta sker i realtid och kräver kunskaper i allt från industriell automation till realtidsstyrning av t.ex. servomotordrifter.

Signaler och sensorer

Om att kunna mäta olika fysikaliska storheter på bästa sätt och hur den uppmätta signalen kan behandlas för att utvinna önskad information. Används inom en mängd områden som innefattar t.ex. kommunikation, medicin och biologi.

Om att kunna mäta olika fysikaliska storheter på bästa sätt och hur den uppmätta signalen kan behandlas för att utvinna önskad information. Används inom en mängd områden som t.ex. kommunikation, akustik, medicin och biologi.

En väl fungerande kombination av mätteknik, signalbehandling och reglering återfinns idag i de allra flesta system. Tillämpningsområdena är oändliga, däribland mätning av acceleration och position i mobiltelefoner, sensorer för mätning av flöde, temperatur och varvtal i disk- och tvättmaskiner, industriella styr- och reglersystem för tillverknings- och processindustrin, pacemakers, blodsockermätare och hjärn-dator-interface, m.m. Mätning, signalbehandling och reglering är också viktiga förutsättningar för energi- och funktionseffektiv styrning av system och därmed av kritisk betydelse för det framtida hållbara samhället.

Specialiseringen ger kunskap om avancerade mättekniska koncept och sensorprinciper som ligger till grund för modern mätteknik. Strategier för utveckling av optimal mätelektronik med avseende på störkänslighet beskrivs liksom för uppbyggnad av mätsystem.

Sensorer och signaler är intimt förknippade med varandra och därför ger specialiseringen kunskap om hur en uppmätt signal kan behandlas för utvinning av önskad information. I många tillämpningar kan detta göras med hjälp av filter som designas utifrån signalens frekvensinnehåll eller statistiska egenskaper och därvid ges en fix eller adaptiv struktur.

Anmäl dig till utbildningen

Behörighet

Grundläggande behörighet

samt

  • Matematik 4 (eller äldre kurs Matematik E)
  • Fysik 2
  • Kemi 1

Examen

Civilingenjörsexamen i Elektroteknik
Master of Science in Engineering, Electrical Engineering

Intervjuer

William Marnfeldt. Foto.

Utbildningen är väldigt bred, vi lär oss att bygga kretsar, programmera och att räkna på alla möjliga typer av problem.

William Marnfeldt, student

E-huset känns idag som ett andra hem för William Marnfeldt. Han är samhällsvetaren som valde att byta bana och läste tekniskt basår. Idag studerar han till civilingenjör i elektroteknik. 

- Som en tidigare samhällsvetare, var det väldigt annorlunda att börja läsa naturvetenskapliga ämnen. Stundvis upplevde jag det som väldigt svårt, men vi fick oerhört mycket stöd. Lärarna var väldigt engagerade och stannade kvar och besvarade frågor. Det är måna om att se till att vi förstod det vi gjorde. När ett ämne väl satt sig så kunde jag nästan skratta över hur enkelt det kändes i efterhand. 

Efter tekniskt basår var det väldigt många alternativ som frestade honom, men tillslut föll valet på Elektroteknik.  

- Utbildningen verkade bred och användarbar. Allting tycks bestå av elektronik idag och det har alltid fascinerat mig att jag kan skriva ett e-mail genom att bara slå på en massa tangenter och klicka lite med musen. 

E-huset känns idag som ett andra hem, berättar William.

- Goda vänner, bra föreläsare och varierade kurser. Utbildningen är väldigt bred, vi lär oss att bygga kretsar, programmera och att räkna på alla möjliga typer av problem. Det roligaste är att se nya studenter kämpa med ett problem och inse hur enkelt det har blivit i efterhand. Det blir en omedelbar feedback på att man faktiskt har lärt sig någonting.

Vid sidan om studierna arbetar han som labbhandledare i programmering. Arbetet går ut på att hjälpa 
studenter med laborationerna och examinerar dem på momenten. 

- Det är en kombination av att hjälpa till och avgöra om uppgiften är avklarad. Vi får själva välja vilka tider vi kan tänka oss att jobba. På så sätt ser jag till att det aldrig krockar med föreläsningar eller övningstillfällen. Det fungerar utmärkt att kombinera med studierna och jag upplever det som väldigt värdefullt för att hålla mina kunskaper i ämnet färska.  

I framtiden övervägen William att stanna kvar på LTH och forska, i vad återstår att se. 

- Inom vad vet jag inte, jag har fortfarande så mycket mer att lära mig före det egentligen kommer på tal. Jag älskar dock miljön och det verkar roligt att få kombinera forskning, studier och att få lära ut. 

Läs hela Williams berättelse 
Dölj Williams berättelse 
Kristina Hedin. Foto.

Det absolut bästa med utbildningen är att man blir tränad i att lösa problem. Man utbildas i analytiskt tänkande och kan applicera problemlösning på många olika områden.

Kristina Hedin, Offer Development Manager, Volvo Cars

Valet av utbildningsprogram var inte helt självklar för Kristina Hedin, men miljöintresse och fascinationen av teknik – och allt man kan åstadkomma med hjälp av den – ledde fram till valet att läsa en civilingenjörsutbildning i elektroteknik vid LTH. Idag bor hon i Göteborg och har ett spännande jobb på Volvo Cars.

Vad har du gjort efter din examen?

Direkt efter min examen från LTH började jag ett trainee-program på Volvo Cars. Syftet med programmet är att rekrytera och utveckla talanger som kan bli framtida ledare på företaget. Under 1,5 års tid har jag arbetat på olika avdelningar inom organisationen på Volvo Cars, i Sverige och utomlands, för att lära mig om organisationen. Jag startade på IT-avdelningen och rörde mig till R&D, Research and development, och sedan marknadsföring och affärsutveckling. Jag har även fått prova på att jobba i fabriken med att montera motorer. 

Hur kan en arbetsdag se ut för dig?

Mitt jobb går ut på att driva projekt och utveckla lösningar till olika problem. Det kan innebära att jag gör research, analyserar information och drar slutsatser som blir till rekommendationer. Eller så koordinerar jag ett projekt och ser till att olika involverade personer vet vad de ska göra och att de får den kommunikation de behöver. Var dag är olik den andra. Vissa dagar spenderar jag i workshops med andra för att brainstorma lösningar tillsammans. Andra dagar sitter jag själv vid datorn, djupt försjunken i min research. 

Vad är det bästa med utbildningen från LTH?

Det absolut bästa med utbildningen enligt mig är att man blir tränad i att lösa problem. Man utbildas i analytiskt tänkande och kan applicera problemlösning på många olika områden. Oavsett vilket program du väljer så kommer du att lära dig detta.

Sedan tar jag med mig alla relationer till vänner som jag träffat under utbildningstiden. Möjligheterna för att engagera sig i studentföreningar i Lund kändes oändliga och jag har kvar många nära vänner från studietiden.

Har du några tips till den som vill söka till LTH?

Fundera på vad du tycker är roligt och satsa på det, då kommer det gå bra för dig. Lyssna inte för mycket på vad andra rekommenderar, de vet ju inte vad du innerst inne brinner för.

När du väl kommit in på utbildningen kommer första perioden troligen vara ganska tuff med hög arbetsbelastning. Tänk då på att du kan ta hjälp av lärare och studiekamrater. Kämpa på så blir det lättare efter hand.

Läs hela Kristinas berättelse 
Dölj Kristinas berättelse 
Kristina Hedin. Foto.

Kurser

Dessa ämesområden och kurslistningar är till för att ge en överblick av programmets kurser. För LTH:s officiella kursinformation, se läro- och timplanen.

Läro- och timplanen på Studentwebben LTH

Ämnesområden

  • Matematik 18%
  • Fysik 12%
  • Programmering 4%
  • Elektroteknik 25%
  • Ekonomi 1%
  • Specialisering och valfria kurser 30%
  • Examensarbete 10%

Kontakt

Roger von Moltzer. Foto.

Roger von Moltzer

Studie- och karriärvägledare

roger.von_moltzer@lth.lu.se
046–222 00 88

 

Dummybild.

Cecilia Bruhn

Internationell koordinator

cecilia.bruhn@lth.lu.se
046 222 67 33

 

Åsa Vestergren. Foto.

Åsa Vestergren

Programplanerare

asa.vestergren@lth.lu.se
046-222 73 11

 

Markus Törmänen. Foto.

Markus Törmänen

Programledare

markus.tormanen@eit.lth.se
046-222 91 09