Tvärvetenskaplig forskarskola på Skånes stränder
Kusten förändras. Havet äter sig längre in på land och strandremsan som man minns från barndomen ser inte likadan ut längre. Tiden är en faktor, men klimatförändringar påverkar också hur stranden och havet förvandlas.
Jessika Sellergren – Publicerad den 7 november 2022
En som vet mycket om den skånska kustens förändringar är Caroline Hallin. Hon är kustingenjör och forskar om erosion, stormfloder och naturanpassade kustskydd vid LTH.
Tillsammans med doktorander från den tvärvetenskapliga forskarskolan ClimBEco befinner sig Caroline Hallin på Österlen på Knäbäckshusens smala kustremsa. Exkursionen ska ge doktoranderna ökad kunskap om eroderande stränder och vilka naturanpassade lösningar som är lämpliga att använda.
Erosion också ute i vattnet
– Knäbäckshusens strand är ett tydligt exempel på hur kusten blir annorlunda över tid. Och det är inte bara den synliga stranden som påverkas, erosionen kan också ske ute i vattnet som leder till att de strandnära områdena blir djupare, säger Caroline Hallin.
Erosion innebär att sand försvinner från en plats och flyttas till en annan. Landskapet formas av den ständigt pågående processen som sker till följd av att jord och berg nöts ner av vind, vatten och vågor. Erosionen kan påverka bio-diversiteten, bebyggelsen som finns nära kusten och infrastrukturen på den drabbade platsen.
Men hur ska kusten skyddas i framtiden? Och vilken kunskap behövs för att hitta rätt lösningar?
De strategier som Caroline Hallin förespråkar är av naturbaserad karaktär. Det är lösningar som har en liten påverkan på natur- och kulturvärden som kan finnas i det erosionsdrabbade området.
– En metod är strandfodring och förstärkning av sanddyner som används för att skydda kusten. Sanddyner är oerhört robusta och är ett bra kustskydd. Om dynerna har tillräcklig höjd och volym så har kusten ett bra skydd, säger hon.
Viktigt att säkra kusterna
Att säkra upp våra kuster är nödvändigt, menar Caroline Hallin
– Havsnivåhöjningen accelererar problematiken, och att havsnivån höjs är ett faktum. Vi behöver vara redo att hantera stormfloderna när de kommer.
Människor som bor i kustnära samhällen är extra utsatta för havets rörelser. Historiskt sett har den skånska kusten drabbats av enstaka stormar som gjort att hus raserats och delar av fiskelägen har övergivits.
– Metoden kallas för reträtt, och det har faktiskt gjorts här i Knäbäckshusen på 1950-talet, men av en annan anledning. Då flyttades bostäderna hit till Knäbäckshusen från Ravlunda i Kivikstrakten för att ge plats åt ett militärt övningsfält. Men nu kan delar av den lilla byn behöva flytta igen till följd av erosionen. Det lilla kapellet har nyligen stängt för aktiviteter på grund av strandens stora erosion, säger Caroline Hallin.
Forskning i större sammanhang
Doktoranderna som vandrar i vattenmynningen med Caroline Hallin får genom forskarskolan expertkunskap i frågor som rör klimat, biodiversitet och ekosystem. Deras bakgrund varierar brett, från statsvetenskap till geografi och kärnfysik – och de kommer från olika fakulteter vid Lunds universitet, Göteborgs universitet och Chalmers tekniska högskola.
Cheryl Sjöström är koordinator för den tvärvetenskapliga forskarskolan.
– Som doktorand är det lätt att hålla sig till de egna nätverken och frågorna som rör ens specifika forskningsfält. Men här får de sätta forskningen i ett större sammanhang. Det gör dem bättre rustade att hantera samhällets stora utmaningar, som exempelvis biodiversitet och kusterosion, säger hon.
Artikeln är publicerad i LUM (Lunds universitets magasin) nummer 5, 2022
