"Stuprören mellan olika trafikslag behöver skrotas om vi ska lyckas med det hållbara samhällsbygget"

Helena Svensson, programledare för Byggteknik – järnvägsteknik (180 hp) och Byggteknik – väg- och trafikteknik (180 hp):

Det finns en gemensam nämnare som kommer att prägla jobbet för dem som idag är byggteknikstudenter inom infrastruktur: kravet på att ha en stor förmåga att bilda sig en helhetsuppfattning som inkluderar hållbarhetsaspekter.

Lite tillspetsat har vi traditionellt utvecklat vår infrastruktur med huvudsakligt fokus på snabb biltrafik. Verkligheten för våra studenter ser idag helt annorlunda ut. De behöver gå från fokus på själva byggandet till att ha andra värden med sig i sitt yrkesutövande. Att reflektera övergripande kring varför och på vilket sätt något byggs är av lika stor vikt som det faktiska, fysiska byggandet.

Kravet på att hållbarhetstänkets alla tre delar ska lyftas – den ekologiska, den sociala och den ekonomiska – finns redan idag. Och det kommer bara att fortsätta öka. Den sociala hållbarheten, som handlar om att bygga med fokus på ett gott liv för alla, på mänsklighet och möten, har tidigare ibland hamnat i skymundan.

Helhetsperspektivet får studenterna träna på under hela sin studietid. Vi har också mött utvecklingen på ett väldigt konkret plan: Våra två byggteknikprogram inom infrastruktur läser hela första året ihop. Stuprören mellan olika trafikslag behöver skrotas om vi i framtiden ska lyckas med det hållbara samhällsbygget. Ett gemensamt helhetsgrepp kommer att krävas.

Det hållbara samhällsbyggandet handlar mycket om att resa på ett annat sätt. Suget att åka tåg blir allt större, men det är trångt på spåren och järnvägarna behöver fortsatt moderniseras. Det finns teknik och system för att göra det – men inte tillräckligt många med kunnandet. Redan idag är problemet att behoven inom järnväg är så stora att branschen inte kan hitta så många ingenjörer som faktiskt behövs.

"Ett brett anslag – med djupa tekniska kunskaper"

Nils Johansson, programledare för Brandteknik (300 hp, startar hösten 2023):

Brandteknik är ett komplext och ibland svåröverskådligt område. Det är inte särskilt vanligt med bränder. Men när de väl inträffar kan det bli extremt farligt på kort tid. Och med ett dåligt brandskydd är katastrofen inte långt borta. Det gäller både idag och om fem eller 50 år.

Området brandteknik låtermöjligen smalt, men här ingår allt från tekniska detaljer, som grundläggande kemi, till mänskligt beteende och samhällsutveckling i stort. Redan i dag är det ett komplicerat yrkesfält. Och komplexiteten kommer bara att öka. Just detta kommer att karaktärisera studenternas framtida yrkesliv inom brandsäkerhet och olyckshantering.

Ett exempel är att byggmetoder förändras, till exempel ökar träbaserade byggnadsmaterial. De har hög hållbarhet – men också hög brännbarhet. Städer förtätas, och önskan att gräva ned trafiken under mark ökar. Men att vara instängd i en brinnande tunnel är mycket farligt. I Sverige har vi tidigare varit förskonade från skogsbränder nära bebyggelse. Det har klimatförändringarna ändrat på.

Utbildningens grundbult är att titta framåt och ta höjd för den omställning som vi ser. Det är med ett brett anslag, ihop med djupa tekniska kunskaper, som våra studenter förbereds för att lösa framtida problem. Det lilla, enkla måste kopplas till det stora, komplexa. Steg för steg får de följa resultat från labbsalen, hela vägen ut till en existerande byggnad fylld av liv. I ett alltmer komplext samhälle behöver studenterna på ett klarsynt sätt kunna lokalisera var ett problem kan uppstå.

"Nu skapar vi enorma mängder byggda miljöer som kommer att prägla samhället för lång tid framöver."

Hans Bagge, programledare för Väg- och vattenbyggnad (300 hp):

För studenterna inom väg- och vattenbyggnad väntar nya, viktiga uppgifter alldeles runt hörnet.

I Sverige behövs det under de kommande åren – enligt Boverkets prognos – byggas nya bostäder i en omfattning som nästan innebär ett Linköping per år. I realiteten betyder det förstås inte bara bostäder, utan allt som utgör ett samhälle. Vi behöver nya skolor, bibliotek, simhallar, trafiksystem, system för vatten och energi. Nu skapar vi enorma mängder byggda miljöer som kommer att prägla samhället för lång tid framöver.

Digitaliseringen går med en rasande fart. Den sker på en tidsskala som vi inte är vana vid och påverkar alla aspekter av studenternas framtida arbete. Det är en utmaning som vi inom utbildningen varje dag jobbar för att möta.

Artificiell intelligens, machine learning, big data – hur kopplar vi digitaliseringen till studier inom vårt område? Hur kan våra studenter tränas i att ta sig an utvecklingen? Det räcker inte att bara ha och kunna använda kunskap. Studenterna kommer att vara med och sätta agendan. De ständiga frågorna är: Hur gör vi våra studenter till bra kravställare? Hur skapar vi modiga innovatörer?

Rent praktiskt utvecklar vi nu en ny introduktionskurs där vi direkt kopplar studierna till de stora utvecklingslinjerna vi ser. Redan i utbildningens första kurs kommer studenterna få arbeta med de senaste analysmetoderna för att ta sig an stora datamaterial.

Besluten som våra väg- och vattenbyggare tar har stor påverkan. De definierar samhället och människors hela liv. Vi arbetar med miljöer som människor befinner sig i dygnet runt. Detta skapar starka etikaspekter som är allt viktigare att få med i utbildningen. Just nu tittar vi, Chalmers, KTH och Luleå tekniska universitet på hur en gemensam strategi för etikämnet kan se ut.