Professor: liberaliseringen av svensk byggsektor har gått för långt

Bostadspriser som skjuter i höjden, höga kostnader för byggfel och i värsta fall skador eller ras. En viktig förklaring är att Sverige, till skillnad från alla andra länder i västvärlden, saknar offentliga, oberoende kontroller av nybyggnationer. Det menar byggprofessor Sven Thelandersson som förespråkar en statlig myndighet för byggkvalitet enligt norsk modell.

Kristina Lindgärde – Publicerad den 18 juni 2021

Tarfalahallen i Kiruna rasade i mars 2020, inga personskador. Foto: Polisen.

Vid årsskiftet blev Sven Thelandersson, professor i emeritus i konstruktionsteknik vid LTH, Lunds universitet, färdig med en rapport som på uppdrag av Haverikommissionen utredde takraset av en idrottshall i Kiruna år 2020.

Han landade i en slutsats han landat i många gånger förut: Raset hade inte behövt hända om svensk lagstiftning ställde krav på oberoende kvalitetskontroller av byggprocessen.

– Med nuvarande lagstiftning räcker det med egenkontroller. Det vill säga att företag anlitade av byggherren, oberoende av kompetens, själv godkänner sitt eget bygge. Det blir ofta ett slag i luften, eller en ren papperskonstruktion, säger Sven Thelandersson.

Det är framförallt i mer avancerade projekt som samhällets insyn blir särskilt viktig, eftersom allvarliga fel kan få fatala konsekvenser för människors liv och hälsa.

Dyrare bostäder med nuvarande lagstiftning

Enligt honom får nuvarande lagstiftning fler konsekvenser än bristande kontroll. Exempelvis säkerställs inte alltid att inblandade byggaktörers kompetens anpassas till byggnadens storlek, komplexitet och mängden människor som ska vistas i den.

En mer uppstyrd kvalitetskontroll kan också reducera merkostnader för byggfel, enligt Thelandersson.

Boverket uppskattade nyligen notan för byggfel till storleksordningen hundra miljarder kronor per år. Ett antal tidigare utredningar har gjorts kring byggkvalitet de senaste tjugo åren, och notan för uppskattade byggfelskostnader stiger i varje ny utredning.  

– Problemet är att byggföretagen har svaga incitament att förändra sig, om inte beställaren kan ställa skarpa krav i avtal. Att åtgärda fel leder också till mer uppdrag som i slutändan allmänintresset, det vill säga alla konsumenter, får betala i form av exempelvis dyrare bostäder, säger Sven Thelandersson.

Svensk kursändring i början av 1990-talet

Avsaknaden av krav på offentliga och oberoende kontroller gör Sverige snudd på världsunikt. I resten av västvärlden och även i många utvecklingsländer kräver lagen skarpare offentlig insyn och kontroll i byggprocessen.

Så har det dock inte alltid varit. Den svenska liberala hållningen går att spåra tillbaka till 1990-talets många avregleringar.

Innan dess fanns i varje kommun en byggnadsinspektör som bland annat hade i uppgift att granska projektering samt åka ut och besiktiga nybyggnationer. Under perioden 1987 till 1995 infördes lagar vilka successivt ledde till att bygginspektörernas kontrollerande roll upphörde.

Ny nationell myndighet

Att återinföra byggnadsinspektörer är dock inget som Sven Thelandersson förespråkar.

– Det är för sent och det finns nackdelar med det upplägget. I de flesta kommuner hade man väldigt kompetenta och erfarna tjänstepersoner, men det fanns också småpåvar som ställde till med en hel del bekymmer.

Kvalitetsarbetet bör istället drivas på nationell nivå, anser Sven Thelandersson. I Norge finns en nationell myndighet, ”Direktoratet för byggkvalitet”, som har ett nationellt ansvar för att samordna och driva kvalitetsarbetet inom byggsektorn. Det är en modell som Sven Thelandersson tycker fungerar bra och som Sverige bör kolla närmare på.

I Norge hade man före införandet runt sekelskiftet likartade problem som i Sverige. Numera är det i Norge mycket tydligare hur kontrollfunktionerna ska gå till.

Särintressen motarbetar offentlig kvalitetskontroll

Det är dock inte lätt att få gehör hos politikerna för en förändring, enligt Sven Thelandersson

– Något som kan bero på att intresseorganisationer av olika slag och andra särintressen lobbar mot skärpt lagstiftning med argumentet att en lagförändring skulle leda till högre byggkostnader.

Men det är svårt att hitta stöd för resonemanget att offentliga kontroller skulle leda till en fördyring, anser Sven Thelandersson, som föreslår ”att det görs en ordentlig utredning”.

Tvärtom är Thelandersson ganska säker på att allmänintresset – vars intressen statsmakterna har i uppdrag att företräda – skulle spara pengar på en skärpt, oberoende kvalitetskontroll.  

– Man kan konstatera att byggkostnaderna för flerfamiljshus efter avregleringen i mitten av 1990-talet ökat i tre gånger högre takt än konsumentprisindex. Under den tidigare perioden 1960-1990 var motsvarande ökningstakt signifikant lägre.

Rapporten Offentliga kontrollsystem i den svenska byggprocessen i jämförelse med några andra länder (PDF, 724 kB) har Sven Thelandersson författat tillsammans med Jan Wikström, Byggtanken AB. 

Om Sven Thelandersson

Om Sven Thelandersson

Sven Thelandersson har en bakgrund som professor i Konstruktionsteknik vid Lunds Tekniska Högskola vid Lunds universitet fram till 2011 då han pensionerades. För närvarande har han en deltidstjänst som seniorprofessor vid LTH.

Tidigare forskning fokuserade bland annat på konstruktioners säkerhet. Utöver detta har han sedan pensioneringen arbetat som konsult via egen firma samt som timanställd vid större konsultföretag. Exempel på uppdrag är tredjepartsgranskningar och expertuppdrag för större projekt som Point Hyllie, Malmö, Friends Arena och Norra Tornen i Stockholm, samt diverse skadeutredningar, tvister och rättsfall. Under det senaste året har Thelandersson bland annat utrett ett takras som ägde rum i mars 2020 i Kiruna på uppdrag av Statens Haverikommission (SHK). I det senare projektet har han också på uppdrag av SHK gjort en jämförande studie av offentliga krav på ansvar, kontroll och meritkrav i byggsektorn i Sverige, Norge, Danmark, Finland och Tyskland.

För mer information, kontakta Sven Thelandersson
Tel: +46 46 222 73 68
E-post: sven.thelandersson@kstr.lth.se