”Jag hoppas att jag har gett inblick i vad som väntar efter arkitektexamen”

Jenny Fröslee Jonsson är tillbaka på LTH inom ramen för ett pilotprojekt som är tänkt att gynna akademi, företag och individer. När hon en dag i veckan undervisar morgondagens arkitekter vill hon påminna studenterna om att de som arkitekter har stor inverkan på människors liv – och att de kan behöva ta mer plats i byggprocessen.

Tiina Meri – Publicerad den 25 maj 2021

Byggbranschen sägs ofta vara konservativ och ovillig att ta till sig nya sätt att arbeta, men just nu råder en brytningstid, anser Jenny Fröslee Jonsson. "Vi måste börja bygga för längre livstid och tänka cirkulärt kring byggnadsmateriel och logistik. Och för att vara hållbara måste byggnaderna också vara mer flexibla", säger hon.

Arkitektskolan i Köpenhamn lockade henne över Sundet, men efter utbildningen vände hon tillbaka till Lund för examensarbete vid LTH. 

Sedan examen och en tid som lärarassistent på arkitektutbildningen vid LTH har Jenny Fröslee Jonsson arbetat på olika arkitektkontor i Malmö, senast vid PE Teknik & Arkitektur, ett konsultföretag inom hållbar samhällsutveckling med fokus på fastigheter.

Till och med juni månad arbetar hon nu också en dag i veckan på LTH – inom projektet kallat Affilierad kompetens – med att utbilda morgondagens arkitekter:

– Jag har undervisat under en valbar kurs i hållbart stadsbyggande. Tillsammans med Per-Johan Dahl har jag också hållit i en litteraturkurs där vi diskuterat experiment inom arkitektur utifrån vissa teorier. Kursen Material och detalj har handlat om mer klassisk arkitekturutbildning där vi tittat på mindre byggnader, berättar Jenny Fröslee Jonsson.

Projektet Affilierad kompetens är ett pilotprojekt som handlar om utbyten för ömsesidig nytta – egentligen kan man säga att tre parter ska gynnas.

Akademi, företag och individen som deltar.

Själv skulle hon gärna vilja fortsätta på LTH om sådan möjlighet uppstår, säger Jenny Fröslee Jonsson, som av sin chef fick frågan om hon ville delta i projektet. Att Jenny Fröslee Jonsson utsågs kom lägligt:

– Man kan säga att jag haft något av en yrkeskris de senaste åren, för i branschen får vi sällan tid och möjlighet att föra diskussionen kring arkitektur och förmedling av arkitektur. Jag har verkligen saknat den.

Kontakterna med LTH skulle, var planen från PE Teknik & Arkitekturs sida, leda till ett gemensamt forskningsprojekt där den ena sidan bidrar med akademisk kompetens, och den andra med teknisk. Men processen att söka EU-bidrag blev väl komplicerad, och ingen ansökan kunde lämnas in i tid – den här gången.

– En annan förhoppning är att PE ska kunna inleda mentorskap och ta emot studenter för praktik, och att vi kanske även kan anordna en del workshopar gemensamt. 

Teknisk och konstnärlig kompetens

Vad tror Jenny Fröslee Jonsson att hon personligen bidragit med till LTH?

– Jag hoppas att jag till studenterna har gett inblick i vad som väntar efter arkitektexamen, och hur det är att vara praktiserande arkitekt. I arbetslivet går mycket tid åt till att lära sig olika projekteringsverktyg och myndighetskrav. Arkitekten är idag ofta en konsult bland flera. Jag ser det som en stor uppgift för framtida arkitekter att ta större ansvar i branschen, att ta mer plats.

Byggbranschen sägs ofta vara konservativ och ovillig att ta till sig nya sätt att arbeta, men just nu råder en brytningstid, anser Jenny Fröslee Jonsson.

– Hållbarhetståget som dundrar genom samhället är ett utmärkt tillfälle. Arkitektens båda kompetenser – den konstnärliga och den tekniska – behövs för att förankra ett nytt samarbete. Vi måste börja bygga för längre livstid och tänka cirkulärt kring byggnadsmateriel och logistik. Och för att vara hållbara måste byggnaderna också vara mer flexibla.

Enligt Jenny Fröslee Jonsson håller modernismens norm om kärnfamiljen som utgångspunkt för bostadsutformning på att ersättas med nya idéer om hur vi ska bo, leva och arbeta.

– Inom en nära framtid måste vi ställa om efter nya behov. Om man funderar över fenomen som otrygghet och ensamhet blir det tydligt att kollektiva boenden kan passa fler än vi kanske tror.

Ofta enkla saker som ger synergieffekter

Att bygga för social hållbarhet kan för arkitektens vidkommande betyda att se till att människor möts även om de inte har samma ålder eller tillhör samma samhällsklass. Då kan synergieffekter uppstå, resonerar Jenny Fröslee Jonsson.

– I flera länder har man till exempel kopplat bostäder för studenter till bostäder för äldre, så att studenter mot lägre hyra kan hjälpa de äldre med vissa uppgifter. Man kan också låta vårdbostäder och förskola dela gård, så att naturliga möten uppstår under utevistelsen. Sådant tänkande, ofta enkla saker, kan ge stor effekt på hälsa och upplevelse av trygghet.

Eftersom det är dyrt att bygga ligger byggandet i Sverige till stora delar i de stora aktörernas händer. Arkitekter är knappast ensamma om ansvaret för vad som byggs och hur.

– Covidpandemin kan illustrera arkitekternas ansvar. Viruset har fått starkt fäste i områden där man inte på samma sätt kan gå i karantän, och där man oftare bor tillsammans med äldre generationer och där distansundervisning inte kan fungera optimalt.

Arkitekter påverkar människors liv på så många sätt, menar Jenny Fröslee Jonsson. Därför vill hon visa studenter att det är viktigt att arkitekter träder fram i byggprocessen, och att de förblir uppmärksamma på vilken inverkan de har på människor, i miljön och i samhället.



Projektledare för Affilierad kompetens är Maria Johansson vid sektionen Forskning, Samverkan och Innovation vid Lunds universitet: maria.johansson@fsi.lu.se

Affilierad kompetens på LTH

Affilierad kompetens på LTH

Affilierad kompetens är en modell för näringslivssamverkan och kunskapsutbyte som initierats i form av ett pilotprojekt vid Lunds universitet (LTH) och Luleå tekniska universitet, med finansiering från Vinnova. Inom ramen för projektet kan kompetent personal från företag verka en del av sin arbetstid vid universitetet, i syfte att stärka både lärosätet och företaget.

Kompetensutvecklingen av enskilda medarbetare – som sker genom deltagande i lärosätets forskning och utbildning – möjliggör i sin tur nya relevanta samarbeten och framtida projektansökningar.

Steget efter affiliering vid LTH är adjungering. En anställning som adjungerad professor eller lektor är ett sätt att, med ännu större varaktighet, knyta viktig kompetens till lärosätet och på så sätt säkerställa att ett ömsesidigt kunskapsutbyte kan ske, till nytta för samhället.

Konsultbolag på flera orter

Konsultbolag på flera orter

PE Teknik & Arkitektur, i dagligt tal PE, grundades 2006 och är idag ett konsultföretag inom hållbar samhällsutveckling med fokus på fastigheter i alla faser av livscykeln. Företaget har omkring tusen medarbetare och finns idag på ett tjugotal orter runt om i Sverige.