Idéverkstad med nya hypoteser som verktyg

Det ställs idag höga krav på robotar. De utför uppgifter som kräver extrem precision, samtidigt som de ska interagera med människor. Dessutom ska de hantera osäkerhet och ta egna beslut när oväntade situationer uppstår.

– Som människa tänker du oftast inte så mycket på vad du gör. Framför allt inte om det är vardagliga saker, som att plocka upp något med handen. Men ska man lära en robot att göra det blir det snabbt tydligt att minsta lilla sak kräver massor av erfarenhet, säger Volker Krueger, som tillsammans med Yiannis Karayiannidis och Björn Olofsson är ansvarig för RobotLab.

Fundamentala behov i fokus

Den kreativa, innovationssökande vibrationen i labbet är hög. Men det handlar inte om en förutsättningslös jakt på ny teknik med häftiga egenskaper. Tvärtom: Det som guidar forskningen framåt är verkliga, uttalade behov. Och det är redan existerande robotar som är i fokus.

– Vår forskning styrs av fundamentala behov i samhället. Vi samarbetar med till exempel företag och sjukvård för att alltid arbeta med relevanta frågor, säger Björn Olofsson.

För att hitta lösningar och innovationer arbetar labbets forskare till stor del experimentellt utifrån teorier och kunskap, där nya hypoteser testas på olika sätt. Kombinationen fysiskt labb och möjlighet till avancerade simuleringar är central för att lyckas.

– Stor infrastruktur som RobotLab är helt avgörande. Vissa saker kan göras i simuleringar. Men teorier och simuleringar ligger nära varandra, för i verkligheten är det alltid annorlunda. Störningar uppstår. Oförutsedda saker sker. Sådant som teorier och simuleringar inte kan förutspå händer, säger Yiannis Karayiannidis.

– I RobotLab kan vi utöva forskning från grunden till i princip en realistisk miljö, vilket är styrkan. Och det i sig är möjligt tack vare att labbet är ett samarbete mellan olika institutioner och ämnesområden, säger Björn Olofsson.

Delad robothjärna?

RobotLab är en del av NextG2Com som är ett kompetenscentrum med fokus på utvecklandet av nästa generations kommunikationssystem, finanserat av Sveriges innovationsmyndighet Vinnova. Dagens robotar har ofta sin "hjärna" fysiskt inbyggd lokalt, i nära anslutning till mekaniken.

Labbets roll i NextG2Com är att ta sig an frågan om en robothjärna kan delas mellan flera robotar via molnet. Kan programmeringar och tunga beräkningar delas på ett säkert, funderande sätt?

Varför är detta värt att undersöka? En anledning är att robotar i dag är mycket kostsamma – och att utveckling och programmering av en robot inte sällan kostar upp till tre gånger inköpspriset.