Fritidsresandet lär öka i takt med hemmajobbandet

Mer distansarbete leder inte nödvändigtvis till minskat resande. I stället kan fritidsresandet öka för att kompensera hemmasittandet, tror transportforskaren Lena Winslott Hiselius. För kollektivtrafiken kan det bli en utmaning.

Kristina Lindgärde – Publicerad den 5 maj 2021

Med mer fritid hinner man vardagsresa mer. Till exempel ta bilen ut i naturen och jogga där istället. Foto: Mostphotos.

Mycket talar för att distansarbetet kan vara här för att stanna, åtminstone delvis och på vissa arbetsplatser.

Lena Winslott Hiselius, professor i trafikekonomi vid Lunds universitet och forskningsledare vid Sveriges nationella centrum för forskning och utbildning om kollektivtrafik K2, har på olika sätt undersökt hur vi påverkas av den ökade digitaliseringen och hemmajobbandet. Bland annat i form av enkäter till medarbetare och intervjuer med HR-chefer på företag och myndigheter.

– Personalavdelningarna är kanske de som varit minst positiva till distansarbete tidigare, men också den här gruppen har svängt och planerar nu för ökat distansarbete inom verksamheten också efter pandemin. Även många ledningsgrupper diskuterar i den här riktningen.

Fritidsresenärers behov svåra att tillgodose

Ingen vet dock riktigt hur arbetslivet efter coronapandemin kommer te sig, eller om ett sådant skede någonsin fullt ut infinner sig. Rapporter finns, men pekar i olika riktningar.

Men eftersom digitala mötesformer har etablerat sig och många arbetsgivare nu ser chans till kostnadsbesparingar i form av såväl minskade kontorsytor som färre tjänsteresor är scenariot med mer distansarbete än före epidemin ingen högoddsare.

– Det innebär att vi får tid över helt plötsligt och det är väl ingen som tror att vi spenderar den tiden hemma. Vi kan åka och handla, hälsa på vänner, åka ut i naturen eller åka till aktiviteter lite längre bort i stället. Kanske välja fäktklubben i grannstaden i stället för på hemmaplan.

För kollektivtrafiken blir detta en svår ekvation, enligt Lena Winslott Hiselius.

– Många kollektivtrafikhuvudmän funderar på detta nu. Tidigare har man haft skol- och arbetsresande som sitt främsta uppdrag. Fritidsresandet skiljer sig eftersom det är så spritt i tid och vart vi åker. Det är svårare att kollektivtrafikförsörja fritidsresenärer, helt enkelt.

Fler rekreationsområden närmre städerna

Förändringarna kan sätta igång kedjereaktioner och påverka exempelvis stadsplaneringen. Exempelvis kan kommuner se till att fler grönytor och rekreationsytor förläggs nära tätorter så att det mindre ofta än idag krävs bil för att besöka dem, spår Lena Winslott Hiselius. Samtidigt kan trafikkaoset kring de rekreationsområden som redan finns på så sätt minskas.

– Överhuvudtaget behöver vi samla in mer kunskap om det här vardagliga fritidsresandet. Om vart folk åker, hur ofta, hur väljer man sitt gym eller en fika med kompisar.

– Vi vill ju att det ökade fritidsresandet görs med gång och cykel eller kollektivtrafik.

Artikeln har ursprungligen publicerats i Apropå där några av universitetets 5000 forskare kommenterar aktuella samhällshändelser. Artikeln är något förkortad. Läs hela artikeln.