För ett arbetsliv bortom 2065

– Publicerad den 12 mars 2018

Så har det blivit dags att skapa nya initiativ inom grundutbildningen och öka antalet studenter som antas till LTH.

Under sex år har vi levt med överproduktion inom utbildningen, det vill säga att vi utbildat fler studenter än vi fått betalt för – vilket i längden är ohållbart. Kraven på att komma tillrätta med denna överproduktion har lagt sig som en våt filt över initiativ till nya utbildningar och kurser. Men vi har kanske varit lite väl framgångsrika!

I och med att vi har många långa femåriga program är det inte lätt att styra. Nu ser vi tecken på att vi är på väg mot underproduktion.

Då måste vi börja göra tvärtom, öka antagningen av studenter och skapa nya mastersprogram istället för att minska. Men vilka program skall vi utöka? Hur skall vi göra det? Skall vi gå på industrins behov eller på studenters önskan uttryckt i söktryck? Inga lätta frågor …

Vi kanske skulle göra det enkelt för oss och satsa på sådant som är i ropet just nu. Men detta är ingen framkomlig väg, för vi utbildar för en framtida arbetsmarknad och våra studenter kommer att ha ett långt arbetsliv framför sig. Som jag sagt på examenshögtiderna sträcker sig deras arbetsliv bortom 2065. En hissnande tanke!

Vad vi främst måste se till är att våra program är uppdaterade och förbereder våra studenter för den arbetsmarknad de kommer att möta. Det vi redan gjort är att ge alla programledningar i uppdrag att se över mål och syfte med programmen, så att de studenter som kommer ut har de kunskaper som de behöver.

Här är de samverkansråd vi skapat tillsammans med det omgivande samhället ett viktigt instrument. Inom industrin finns stor efterfrågan på personer med ”systemförståelse” inom alla områden. De behöver välutbildade personer från alla LTH:s program. Så att titta i kristallkulan och avgöra vilka parametrar vi skall använda är sådant LTH:s ledning och styrelse kommer att sysselsätta sig med under året.

I samhällsdebatten, där LTH förstås skall vara en viktig röst, handlar mycket just nu om digitalisering och artificiell intelligens, AI. Det diskuteras om möjligheter såväl som farhågor, och inom LTH finns stor kunskap att hämta. Denna kunskap och dessa perspektiv måste vi på ett tydligare sätt få in också i våra utbildningar! Vi måste, som jag skrivit om i en tidigare blogg, göra våra studenter bättre förberedda på den framtida digitaliserade värld som de kommer att möta. 

Och det händer mycket just nu. Jag har glädjen att ingå i programstyrelsen för WASP – Wallenberg Artificial Intelligence, Autonomous Systems and Software Program – Sveriges största enskilda forskningsprogram någonsin. Syftet med WASP, där Lunds universitet är ett av de deltagande universiteten, är att få till stånd excellent forskning och skapa kompetens som långsiktigt gynnar svensk industri.

WASP är en fantastisk och lovande satsning! Dock kan skälet till den på ett sätt kännas nedslående: det handlar om att svensk forskning och svensk industri inte är så långt framme som den borde vara inom dessa områden.

För att vi i Sverige skall hålla en hög nivå när det gäller både kunskap och innovationer är det viktigt att LTH bidrar med sin forskarexcellens, och att vi ser till att stora forskningsprojekt som WASP gör avtryck även inom utbildning.

Frågan hur stora forskningsprojekt också skall komma studenterna till del ser jag som viktigt att vi svarar på under året. WASP-samarbetet har stor betydelse för att utveckla LTH på den här punkten!

Viktor Öwall

Rektor LTH


PS om svarta scenarier kring artificiell intelligens:

Domedagsprofetiorna runt AI haglar. Nyligen uttalade Elon Musk, Teslas grundare, på South by Southwest-festivalen i Austin, Texas, att ”AI is more dangerous than nukes.” Men är det sant att AI är farligt för mänskligheten och – som det emellanåt hävdas – att ”maskinerna tar över” inom en snar framtid och att jobben dessutom försvinner på grund av AI och digitalisering?

Att jobben försvinner är knappast troligt. Ända sedan automatiseringen har det hetat att jobben skall försvinna – men så har det inte blivit. Däremot har många tunga lyft och tunga jobb försvunnit.

Möjligheterna är i själva verket enorma! Men med ny teknologi uppstår nya problem och faror som vi självklart måste ta på allvar. AI kommer att föra med sig etiska och juridiska utmaningar. Problemet är inte att ”maskinerna tar över” utan att de kan användas av oetiska eller manipulativa aktörer, och att vi inte har kontroll över systemen som vi skapat.

Här tror jag att LTH, som del av det breda universitetet, kan bidra med lösningar.