Exjobb om energifattigdom i Ukraina – och så kom kriget

Ett problem i många fattigare länder i tempererade klimat är höga energikostnader för att värma husen. Samtidigt kan ventilationen ofta vara dålig – och där det blir fuktigt och instängt uppstår både fuktskador och hälsoproblem.

Ganska enkla fläktsystem skulle kunna göra underverk i dessa inomhusmiljöer, menar Dennis Johansson som forskar om renovering av byggnader vid Avdelningen för Installations- och klimatiseringslära.

Två exjobbare från LTH

Vintern 2020 skickade han därför två examensarbetare på kandidatnivå – Viktor Kauranen och Philip Lindström – till Gammalsvenskby i Ukraina för att göra mätningar och räkna på energieffektiviseringar och ventilationsförbättringar. Mätningarna visade, inte oväntat, att många byggnader drogs med för höga fuktnivåer och för lite ventilation.

Annekteringen av Krim 2014 hade då lett till kraftigt stigande kolpriser, något som fördjupade energifattigdomen i Gammalsvenskby och Ukraina.

– Att hitta lönsamma lösningar för en sådan situation skulle vara ett sätt att hjälpa invånarna i Gammalsvenskby med både kostnader och innemiljö. Men det skulle också vara en hjälp till hela Ukraina, och till andra länder med liknande förutsättningar, säger Dennis Johansson.

Nyhet om en storskalig invasion ...

Ännu ett LTH-exjobb skulle 2022 testa och utvärdera lösningar för energiåtgärder och förbättrad ventilation, men så kom 24 februari, med nyheterna om en storskalig invasion.

Den som aldrig hann ge sig i väg till Ukraina var Viktor Kauranen, som varit på plats i Gammalsvenskby 2020 för att mäta inomhusklimat och luftomsättning, och som nu studerade vidare på det internationella masterprogrammet Energy-efficient and Environmental Building Design.

Våren 2022 hade han ”noll kontakt med de boende i byn” – men gjorde utifrån bilder och mätdata en fördjupad analys av energiåtgärder, där även solenergi utvärderades.

– Det som var uppenbart redan när vi gjorde mätningarna i Gammalsvenskby var att de flesta inte hade råd att göra investeringarna som krävs, inte ens för enkla åtgärder, säger Viktor Kauranen.

Små åtgärder – bland annat med solpaneler

En slutsats som kan dras av de undersökta energisparåtgärderna och så kallade LCC-beräkningar är att många av byns bostäder hade kunnat få bättre inomhusmiljöer med hjälp av relativt små åtgärder. LCC-beräkningar görs bland annat för att beräkna återbetalningstid och lönsamhet för en renoveringsåtgärd.

Exempelvis hade solpaneler som genererar elektricitet kunnat driva en värmepump – för att ersätta den sedvanliga kaminen och minska giftiga kolpartiklar – samtidigt som en enklare frånluftsfläkt i kombination med uteluftsdon hade kunnat avhjälpa fukt- och hälsoproblem i bostaden.

Överskott av el kan inte säljas

Lönsamheten och återbetalningstiden för åtgärder med solenergi påverkas starkt av utsikterna till att sälja överskottet av el som inte används av hushållet. Ett föråldrat elnät skapar stor osäkerhet kring om det blir möjligt att sälja elektricitet till elnätet, något som påverkar viljan att investera i solenergi.

– Jag testade många olika renoveringsåtgärder, där flera av dem var lönsamma efter bara några år. Men den stora utmaningen är att den investering som måste göras för många är nästintill omöjlig med tanke på fattigdom, höga räntor och högt energipris, säger Viktor Kauranen.

Energifattigdom kan brytas – i andra länder?

Med Rysslands utökade krig mot Ukraina den 24 februari 2022 förändrades förutsättningarna att råda bot på energifattigdomen i bland annat Gammalsvenskby.

– Även om kriget kom emellan finns nu en bra grund för att arbeta vidare praktiskt och sprida resultaten i andra länder, säger handledaren Dennis Johansson.

"Kommer aldrig att glömma"

Viktor Kauranen arbetar idag som biträdande VVS-konstruktör och energirådgivare på Airson Engineering i Ängelholm och som adjungerad universitetsadjunkt vid LTH.

Han berördes redan 2020 av att de boende i Gammalsvenskby alltid såg till att bjuda på kaffe eller annan mat och dryck, trots att många hade det knapert.

– Det speciella med resan var den enorma gästvänligheten. Jag kommer aldrig glömma det varma mottagandet när vi besökte byn och de fantastiska historier vi fick höra. Därför är det så sorgligt att se hur det blivit, och att det nu bara finns omkring 500 personer kvar i byn. Före kriget var de 2 500. Ett litet ljus i mörkret är att det finns en förening här i Sverige som hjälper byn med mat och medicin och andra förnödenheter. Det har nog räddat många liv.

Sedan artikeln skrevs har Gammalsvenskby utsatts för hård artilleribeskjutning.