Coronapandemin kan leda till mer tvärprofessionell vård i hemmet

Coronakrisen tvingar fram snabba förändringar i hemsjukvården och sätter fingret på flera arbetsmiljöutmaningar. En del av dessa känner forskarna till sedan tidigare, men flera har tillkommit som en följd av pandemin.

Jessika Sellergren – Publicerad den 9 februari 2021

Det som är hemmiljö för någon kan vara arbetsmiljö för en annan. Personal inom hemsjukvård och hemtjänst arbetar under speciella förutsättningar. Vilka arbetssätt hör framtiden till? Det är en av frågorna som arbetsmiljöforskare vid LTH kommer att besvara. Foto: Landskrona stad

Hemsjukvård och hemtjänst är verksamheter som sedan pandemins begynnelse tycks ha genomgått stora prövningar i Sverige.

– Man kan säga att personalen i hemsjukvård och hemtjänst redan före coronakrisen gick lite på knäna. Att då föra in nya rutiner för minskad smittspridning är inte helt smärtfritt, säger Christofer Rydenfält, forskare i arbetsmiljöteknik och en av flera LTH-forskare som nu tittar på arbetsmiljön inom hemsjukvård och hemtjänst under pandemins gång.

Problematiskt med "dubbel" miljö

Hemsjukvård ges till patienter som inte är så sjuka att de behöver sjukhusvård. Vårdtagarens hem är alltså både en hemmiljö och en arbetsmiljö. Under pandemin har det problematiska med denna ”dubbla” miljö blivit än tydligare, menar Christofer Rydenfält.

– När nya rutiner ska formas snabbt i en redan pressad organisation ställs det mesta på sin spets, säger han.

Hur ska vårdtagaren tas om hand på bästa sätt, utan att arbetsmiljön försämras? Vilka rutiner finns för minskad smittspridning? Finns skyddskläder, och hur ska de användas? Hur håller personalen i hemtjänsten social distans under ett tjugotal hembesök per dag?

– Många frågor som uppstod när pandemin slog till har inte besvarats. Ändå har frågeställningarna bidragit till nya sätt att arbeta som kan vara positiva även efter pandemin, säger Johanna Persson, forskare i arbetsmiljöteknik.

Nya lösningar i coronakrisens spår

Redan innan viruset blev det stora samtals- och orosämnet pågick i Sverige en långsam organisationsomställning mot mobila och tvärprofessionella hemsjukvårdsteam – det vill säga arbetslag av sjukvårdspersonal som möter patienten i hemmet. Som en följd av coronakrisen har fler mobila lösningar tvingats fram.

– Olika vårdgivare har behövt hitta nya sätt att samverka, eftersom fler vårdaktörer utför mer vård i hemmiljöer, säger Johanna Persson.

Hon berättar att mobila och tvärprofessionella team på många håll snabbt har kommit på plats, med det uppdaterade syftet att sjuka vårdtagare inte ska behöva bege sig till vårdinrättningar för att covidtesta sig.

Ringa in lärdomar, och bidra till förbättrad vård

Hösten 2020 påbörjades ett forskningsprojekt som ska ge svar på vad pandemin innebär för arbetstagarna och hur omställningen till en mer mobil hälso- och sjukvård påverkas.

– Vi har under flera år studerat införandet av mobila hemsjukvårdsteam i Eslöv, Hörby, Landskrona och Simrishamn. I vårt nya projekt följer vi samma kommuner och jämför deras arbetssätt före, under och efter pandemin, säger Christofer Rydenfält.

De båda är överens om att ett tillfälle att lära sig mer inte får gå förlorat:

– Coronalärdomar kan ge en bättre hemsjukvård och hemtjänst, så det är nu vi måste ringa in lärdomarna för att bidra till bättre hemvård i framtiden, säger Johanna Persson.

Pandemieffekter på både hemsjukvård och hemtjänst

Pandemieffekter på både hemsjukvård och hemtjänst

Forskningsprojektet är finansierat av AFA Försäkring och pågår 2020–2022. Medverkande är arbetsmiljöforskare vid Institutionen för designvetenskaper – Christofer Rydenfält, Johanna Persson, Gudbjörg Erlingsdóttir, Gerd Johansson och Roger Larsson.

Inom ramen för projektet studeras bland annat arbetsmiljöutmaningar, organisationsförändringar, förändrade behov i form av exempelvis skyddsutrustning, samverkan mellan vårdaktörer samt nya arbetssätt som det finns skäl att ta med sig in i framtiden.

Foto ovan: Unsplash