"Arkitekturen får nya ansvarsområden"

Också arkitekturen förändras när den ska bli hållbar. En förändring som Per-Johan Dahl ser framför sig handlar om synen på människans förhållande till sin miljö:

Om modernismen handlade om att tillgodose alla människors behov handlar det gröna skiftet om att tänka in fler livsformer än människan.

– Vi befinner oss nu i den antropocena epoken, där vi måste undersöka helt nya samband mellan de konstruerade livsmiljöerna och de naturliga systemen.

I det ljuset står det klart att många ytor kan användas mer effektivt. Exempelvis kan fasader gestaltas för att också fungera som boplatser för svampar, fåglar, gråsuggor och andra insekter.

Vägg med böljande former 

Ny teknik hjälper till. På bottenvåningen i A-huset i Lund står en 3D-printad vägg som inte alls liknar någon vägg. Den är bucklig och böljar på samma oförutsägbara sätt som en grotta eller en sandbotten. Den är framtagen av David Andréen och Ana Goidea, båda arkitekturforskare vid LTH, och visades på arkitekturbiennalen i Venedig 2021.

– Teknikerna för 3D-printing utvecklas snabbt och snart kan sådana här fasader tillverkas i större skala. Förändringen utmanar vår syn på vad som är en vägg, säger Per-Johan Dahl.

Allt färre byggnader lär rivas

En annan förändring handlar om att rådande norm om att ”riva och bygga nytt” går mot sitt slut. Allt färre byggnader kommer att rivas, spår Per-Johan Dahl.

– När vi river tar vi inte hand om den koldioxidinvestering som gjorts i byggnaden. Det är oansvarigt. Exempelvis finns det gott om stora industrilokaler på dekis runtom om i västvärlden. I Italien, Frankrike och USA finns lyckade exempel på hur sådana byggts om till arbetsplatser, högskolor och publika rum.

Per-Johan Dahl efterträder Catharina Sternudd som prefekt för Institutionen för arkitektur och byggd miljö.