Två LTH-projekt på IVA:s 2026-lista

IVA:s lista, som tidigare i Sverige kallades ”100-listan” och publicerades årligen mellan 2019 och 2024, återkommer 2026 i en förnyad och mer selektiv form, där cirka 30 pågående forskningsprojekt i Sverige lyfts fram som bedöms ha stor potential att påverka samhället.

I år innehåller listan ett brett spektrum av projekt från Lunds universitet – inom allt från cybersäkerhet och brottsutredning till livsmedelsvetenskap – men alla tillämpar universitetsforskning på ett specifikt problem i verkligheten.

– IVA:s lista lyfter fram några av de mest spännande och innovativa forskningsprojekten i Sverige. En plats på listan är ett erkännande av att detta arbete har verklig potential att göra skillnad för samhället – och det är något att fira, säger Niclas Nilsson, innovationschef vid Lunds universitet.

Spridd data med avsikt: NodeX Clouds decentraliserade datalagring

Ett av de utvalda projekten, NodeX Cloud: Europas första post-kvant-säkra decentraliserade molnlagringslösning, är en forskningsbaserad metod för säker datalagring som åtgärdar sårbarheter i dagens system.

Krypteringsmetoder som är allmänt använda idag förväntas bli sårbara i takt med att kvantdatortekniken utvecklas. Dessutom har de senaste ransomware-attackerna lyft fram riskerna med centraliserad datalagring – vilket illustreras av attacken i augusti 2025 mot den svenska IT-leverantören Miljödata, som drabbade mer än 200 kommuner och äventyrade data tillhörande cirka 1,5 miljoner människor.

Spridd data är mer svårhackad

Den föreslagna lösningen distribuerar och krypterar data över flera europeiska platser och är utformad kring datasuveränitet, decentralisering, EU-efterlevnad och kvantmotståndskraftig kryptering. Den är utformad för att säkerställa att om en del av systemet komprometteras, är den återstående datan fortfarande säker och tillgänglig.

– De senaste hackningarna har visat de enorma kostnaderna och riskerna med att förvara allt på ett ställe. Denna lösning erbjuder ett alternativ – genom att sprida data över Europa, säger Rohon Kundu, doktorand i cybersäkerhet vid Lunds universitet.

Forskningen har sin grund i över fyra års doktorandarbete vid Institutionen för elektroteknik och informationsteknik vid LTH.

Startupen, som nu befinner sig i en kommersiell fas, har byggts upp kring forskningen tillsammans med Alberto Butera (Politecnico di Torino) och professor Roman Beck (Bentley University).

Låta enzymer och mikrober göra grovjobbet: berika växtbaserade livsmedel

Det andra utvalda projektet, Safe Biotechnology for Plant Protein Valorisation, handlar om hur växtbaserade livsmedel kan göras hälsosammare. Under ledning av docent Javier Linares-Pastén använder forskarteamet enzymatisk och probiotisk jäsning för att berika bioaktiva föreningar i växtbaserade ingredienser.

Fokus ligger på GABA (gamma-aminosmörsyra), en naturligt förekommande förening som är kopplad till potentiella hälsofördelar såsom stressreducering och förbättrad sömn, men som vanligtvis endast förekommer i låga koncentrationer i växter. Teamet har utvecklat en metod för att berika GABA i ingredienser såsom lupinbönor – ett populärt mellanmål i Medelhavsområdet, Sydamerika och Mellanöstern – samt potatisderivat. Samma metoder har också ökat GABA-nivåerna och de lösliga essentiella aminosyrorna i quinoafrön, vilket kan förbättra deras funktionella värde.

Hälsosammare livsmedel

– Vi ser potentialen att göra växtbaserade livsmedel hälsosammare med hjälp av dessa livsmedelssäkra metoder som industrin realistiskt kan skala upp”, säger docent Javier Linares-Pastén vid Institutionen för process- och livsvetenskaplig teknik vid Lunds universitet.

Forskargruppen består av Javier Linares-Pastén (docent, huvudforskare och huvudhandledare), J. Mauricio Peñarrieta (biträdande handledare) samt postdoktoranderna Gabriela Ibieta och Jimena Ortiz.

Ytor har minnen: mikrobiomprofilering för kriminalteknisk utredning

Kriminaltekniska utredningar av grova brott som involverar sprängämnen och skjutvapen står inför en återkommande utmaning: konventionell analys är beroende av mänskligt DNA eller fingeravtryck. Dessa saknas ofta, är nedbrutna eller ger inte någon information när det inte finns någon misstänkt i registret. Ett innovativt forskningsprojekt under ledning av Eran Elhaik, docent i biologi, föreslår ett alternativ – ett som skulle kunna tillämpas på kriminalteknisk analys i bredare bemärkelse – genom att kombinera miljö-DNA, mikrobiomprofilering och artificiell intelligens.

I stället för att förlita sig på mänskligt DNA utgår metoden från det bredare spektrumet av biologiska spår som finns på föremål, personer och platser. Genom att identifiera genetiska markörer hos många olika organismer syftar forskningen till att generera användbar kriminalteknisk information även där traditionella bevis saknas eller är nedbrutna. 

Användbara spår från skjutvapen och sprängämnen

Ett område där detta är särskilt användbart är sprängämnen och skjutvapen, som samlar på sig spår från omgivningen – damm, jord, rester och mikrobiellt material – under hantering, lagring, transport och användning, spår som dagens metoder i stor utsträckning förbiser.

Genom att analysera dessa spår kan utredare dra slutsatser om troliga miljöursprung och rörelsehistorik, vilket potentiellt kan underlätta identifieringen av tillverkningsplatser, lagringsmiljöer, transportvägar och användningsplatser.