Robust och hållbart – resultat som visar vägen till framtidens transporter

Den 9–10 september hölls den första större gemensamma redovisningen av forskningen inom Kompetenscentrum Vägteknik, KCV. Under den två dagar långa ”premiärkonferensen” presenterades resultat från avslutade och pågående projekt, samtidigt som forskare, väghållare och bransch gavs möjlighet till diskussioner och erfarenhetsutbyte.

– KCV har nått sin första större milstolpe genom den här resultatkonferensen. Att presentera resultat från både avslutade och pågående projekt och samtidigt skapa möjligheter till nätverkande och dialog mellan forskare, väghållare och bransch är viktigt för att föra kompetensen och kunskapen framåt, säger Joacim Lundberg, föreståndare för Kompetenscentrum Vägteknik och universitetsadjunkt i Trafik och väg på LTH.

Han framhåller särskilt betydelsen av att både juniora och seniora forskare möter dem som arbetar med vägarna och de utmaningar som forskningen ska bidra till att lösa.

– Det hjälper oss att bedriva forskning som är relevant för samhället. Nu ser vi fram emot kommande nätverksträffar, och vår ambition är att resultatkonferensen ska bli årligt återkommande.

Från asfalt och återvinning till AI

Bredden i forskningen blev tydlig under konferensen: Åtta projekt presenterades med frågor som sträcker sig från hur kvaliteten på nylagd asfalt kan mätas till hur automatiserade och elektrifierade transporter kan påverka framtidens väginfrastruktur.

• Thomas Lundberg från VTI presenterade forskning om hur georadar och laserbaserad mätning av vägytans struktur kan användas för att undersöka homogeniteten hos nylagd asfalt. Resultaten visar bland annat att de båda mätmetoderna ger olika typer av information och behöver användas separat beroende på beläggningstyp.
• Sigurdur Erlingsson från VTI arbetar med att utveckla metoder för att använda vägytedata för att förbättra VTI:s modell för vägslitage från dubbdäck. Med modern mätteknik kan data samlas in över hela körfält i trafikfart, vilket på sikt förhonppningivs kan ge både snabbare och billigare underlag för att modellera bland annat slitaget från dubbdäck.
• Aakriti Mohanty från KTH presenterade forskning om hur lignin, en naturlig polymer som finns i växters cellväggar, kan användas för att utveckla mer biobaserad asfalt. Målet är bland annat att kunna ersätta delar av det idag fossila oljebaserade bindemedlet i asfalten
• Jelke Dijkstra från Chalmers presenterade ett projekt där dataassimilering och maskininlärning används för att bättre bedöma vägarnas tillstånd. Genom att kombinera avancerade modeller med mätdata är målet att kunna tolka vägarnas tillstånd allt närmare i realtid.
• Valeri Petkov från Luleå tekniska universitet presenterade projektet Grusfabriken, som undersöker hur schaktmassor kan återanvändas som ballastmaterial vid vägbyggande. Automatiserad kvalitetssäkring och effektivare logistik kan göra det möjligt att återanvända större mängder material och därmed minska både resursanvändningen och klimatpåverkan.
• Jiqing Zhu från VTI arbetar med att hitta säkrare alternativ till metylenklorid, ett giftigt lösningsmedel som används vid laboratorieanalys av asfalt. Projektet har identifierat flera lovande alternativ och visat att superkritisk koldioxid kan lösa upp bitumen, vilket nu ska undersökas vidare.
• Kun Gao från Chalmers presenterade MATARI, ett projekt som undersöker hur automatiserade och elektrifierade fordon kan förändra belastningen och slitaget på vägnätet. Forskarna utvecklar modeller för att bedöma vilka nya krav utvecklingen kan komma att ställa på väginfrastrukturen och dess underhåll.
• Johan Casselgren från Luleå tekniska universitet presenterade forskning om digital uppföljning av vinterväghållningen. Genom att kombinera friktionsdata från uppkopplade fordon med bland annat väderdata och information om genomförda vinterväghållningsåtgärder ska forskarna undersöka hur kvaliteten och effekterna av vinterväghållningen kan följas upp bättre.

Kunskap för framtidens vägar

Holger Wallbaum, proprefekt och vice prefekt för forskning vid Chalmers och styrelseledamot i KCV, betonar att forskning och innovation behövs vid sidan av underhållet av dagens vägnät.

– Om Sverige ska behålla en robust och tillförlitlig infrastruktur räcker det inte att enbart underhålla våra vägar. Vi måste också investera i forskning och innovation som utvecklar nästa generations väginfrastruktur och moderniserar det befintliga systemet, säger Holger Wallbaum.

För Trafikverket handlar satsningen på KCV bland annat om att långsiktigt säkra den kompetens som behövs för att förvalta och utveckla det svenska vägnätet.

– Trafikverket står inför stora utmaningar de kommande åren när det gäller att upprätthålla och utveckla vägnätet på ett långsiktigt hållbart sätt. Utveckling är därför helt nödvändig, och här kommer KCV att vara en viktig kugge genom forskning och genom att göra kunskapen tillgänglig för branschen, säger Robert Karlsson, Trafikverkets kontaktperson för KCV.

Han lyfter också fram själva mötet mellan deltagarna som en viktig del.

– För mig har konferensen varit ovärderlig för att få en överblick över hur projekten fungerar och hur resultaten ska spridas. Det har också varit fantastiskt roligt att se entusiasmen och de spännande samtal som har ägt rum i pauserna. Det bådar gott för framtiden.