Rätt belysning lockar fler till kvällspromenad
Promenadstråk i skogen är ofta onödigt upplysta, enligt en ny studie vid Lunds universitet. Svagare och varmare belysning fungerar minst lika bra för människor som dagens starka, vita belysning, samtidigt som den stör nattaktiva djur mindre.
– Publicerad den 20 augusti 2026

Att kunna vistas i stadsnära skogsområden ger möjlighet till psykologisk återhämtning, naturupplevelse och rekreation, konstaterar Georgios Tsiakiris som disputerat i ämnet miljöpsykologi vid Lunds tekniska högskola. Men bristen på dagsljus under vinterhalvåret blir ofta en barriär för skogspromenaderna, dels på grund av att sikten är sämre, dels för att människor känner sig mer otrygga i mörkret.
– Om fler går ut när det är mörkt och använder våra urbana skogsområden kan det bidra till bättre hälsa och välbefinnande. Men vi behöver göra det med en belysning som inte stör djur och natur, säger Georgios Tsiakiris.
Problemet är att den elektriska belysning som i dag är vanlig längs många promenadstigar har ett starkt, vitt sken som kan störa det nattaktiva djurlivet, orsaka ljusföroreningar och även ha en negativ fysiologisk effekt på människor. Det vita ljuset kan till exempelvis minska vår produktion av melatonin och ge försämrad nattsömn.
Elektrisk belysning och pannlampor ingick i studien
I Georgios Tsiakiris studier har deltagare i Uppsalatrakten därför fått gå enskilda promenader på skogsstigar i dagsljus, starkt vitt elektriskt ljus, dimrat ljus och varmare, dimrat ljus från lyktstolpar. I norska Ålesund fanns ingen elektrisk belysning utan där fick deltagarna istället prova pannlampor med olika sorters belysning.
Studierna visade att även om belysningarna anpassades, och fick en lägre ljusstyrka och en varmare färgtemperatur än vanligt, så uppskattades de av deltagarna. Möjligheten till psykologisk återhämtning var som allra starkast vid en promenad i fullt dagsljus, men fanns i viss mån även vid elektrisk belysning i mörkret. Deltagarna föredrog alltså att promenera i dagsljus, men även promenader i en mörk skog gav en återhämtande effekt.
– Vi såg att människorna mådde bättre efter promenaderna, oavsett belysningsscenario. Resultaten pekar på att promenader i stadsnära skogsområden kan ge positiva känslor och stärka anknytningen till naturen, även i mörkret. Och det går att hitta belysning som fungerar för både människor och djur, säger Georgios Tsiakiris.
En sak han noterade i sina undersökningar var att det fanns en könsskillnad i resultaten där tryggheten upplevdes som något lägre i gruppen med kvinnor.
En möjlighet för känsliga naturområden
När det gäller studierna i Ålesund blev han själv förvånad över resultaten.
– Jag har själv ingen erfarenhet av att använda pannlampa, men det fungerade bättre än jag trodde för deltagarna. Det kan ju vara en möjlighet för kommuner att låna ut pannlampor exempelvis i Natura 2000-områden där man vill värna extra om naturen och undvika att sätta upp elektrisk belysning.
Georgios Tsiakiris försvarade framgångsrikt sin doktorsavhandling vid Institutionen för arkitektur och byggd miljö vid Lunds Tekniska Högskola. Han var även en del av den universitetsövergripande forskarskolan Agenda 2030.
Länk till doktorsavhandlingen i Lunds universitets forskningsportal (på engelska):
Environmental experiences and the psychological impact of lighting during urban forest walks. Differences in daylight, electric light, and head torch scenarios – Lunds universitet
Fakta: Så gick studien till
Avhandlingen bygger på fyra studier i urbana skogsmiljöer i närheten av Uppsala i Sverige och Ålesund i Norge. Totalt deltog 176 personer i åldrarna 18 till 82 år.
Deltagarna genomförde strukturerade promenader, en och en, på skogsstigar och besvarade enkäter före och efter promenaden. De fick också bedöma sina upplevelser under vandringen och delta i korta gruppdiskussioner efteråt.
Studien jämförde olika ljusförhållanden:
- dagsljus
- lyktstolpar med varierande ljusstyrka och färgtemperatur (Uppsala)
- pannlampor med olika ljusstyrka, färg och ljusriktning (Ålesund)
Forskarna undersökte hur ljuset påverkade upplevelser som trygghet, sikt, trivsel, återhämtning och viljan att besöka platsen igen.
En begränsning är att studierna genomfördes under organiserade former, vilket kan ha gjort situationen tryggare än i vardagen. Dessutom var de flesta deltagarna vana vid miljöerna där studierna genomfördes.
Artikeln har ursprungligen publicerats i Apropå där forskare kommentarer aktuella samhällshändelser. https://www.lu.se/artikel/ratt-belysning-lockar-fler-till-kvallspromenad