Pengaregn över proteinforskare
Mångmiljonanslagen har den senaste tiden regnat över proteinforskaren Mikael Akke: sammanlagt över 130 miljoner kronor från Knut och Alice Wallenbergs stiftelse och Europeiska forskningsrådet. Men vem är egentligen LTH-professorn vars forskning är så het just nu?
Jessika Sellergren – Published 14 September 2023
Mikael Akke har sedan barnsben drivits av att förstå hur saker och ting fungerar i naturen. Biologi och kemi var favoritämnena i skolan och hans första ”laboratorium” var ett akvarium med fiskar av sorten afrikanska ciklider.
– Att kolla in fiskarnas beteende och sköta akvariet, som var en sorts ekosystem i miniatyr, inspirerade mig att plugga naturvetenskap, säger Mikael Akke.
Avancerade labb
Sedan dess har labbmiljöerna blivit mer avancerade. På Kemicentrum, där Mikael Akke har sin hemvist, använder hans forskargrupp främst NMR-labbet. NMR står för Nuclear Magnetic Resonance – kärnmagnetisk resonans – en teknik som används för att undersöka molekylers struktur och dynamik.
I Mikael Akkes fall är det proteinmolekyler som är i fokus. Framför allt hur proteinmolekyler rör sig och hur andra molekyler binder till dem.
– Bindningsförloppet mellan protein och läkemedel tros vara en viktig ledtråd i utvecklingen av framtidens mediciner, säger Mikael Akke.
Hoppas på bättre läkemedel
Det är kanske också vad anslagsgivarna hoppas på – att grundforskningen ska leda till bättre läkemedel i framtiden. Ett steg på vägen är enligt Mikael Akke att ”knäcka den allosteriska koden”.
– Allosteri är en grundläggande egenskap hos proteiner och uppträder då en viss typ av molekyl binder till proteinet och påverkar dess förmåga att binda andra molekyler. Om vi lär oss mer om detta bindningsförlopp kan vi också förstå vissa sjukdomar bättre och designa mer träffsäkra läkemedel.
Allosteriska läkemedel anses vara viktiga för att bekämpa cancer och inflammatoriska sjukdomar, och redan nu finns ett par läkemedel i bruk. Men de kommer att bli fler, menar Mikael Akke.
Datorbaserade simuleringar
En nödvändig metod för att förstå proteiner är att göra datorbaserade simuleringar av hur de rör sig. Men när Mikael Akke påbörjade sin forskarkarriär var den tillgängliga tekniken en helt annan än idag.
– Mina första simuleringar gjorde jag på en VAX-dator på University of California i San Diego i mitten av 1980-talet. Tekniken var förstås avancerad för sin tid, men simuleringarna vi kan göra med dagens teknik är ju av ett helt annat slag och VAX-datorn skulle nog passa bäst på ett museum.
Exjobb i USA
Egentligen var han student i kemiteknik vid LTH, men genom Lunds universitets utbytesprogram kunde Mikael Akke genomföra sitt examensarbete om molekylers rörelser på andra sidan Atlanten.
– När jag sedan blev forskarstuderande hade jag turen att få dela min doktorandtid mellan Lund och Scripps Research Institute i San Diego. Det var fyra år med långtidspendlande – nio månader i San Diego och tre månader i Lund per år.
Mikael Akke beskriver miljön i San Diego som en kombination av stränder, motorvägar och avancerad forskning. Det var inte den bilintensiva infrastrukturen som lockade – det var den vackra naturen, klättringen på klipporna i nationalparken Joshua Tree och delaktigheten i de spännande forskningsmiljöerna. Det var i USA som Mikael Akke lärde sig grunderna i kärnmagnetisk resonansteknik.
– Först som doktorand på Scripps och sedan som postdoc på Columbia University i New York där jag fick vara med och bygga upp ett avancerat NMR-laboratorium från grunden.
Valde Lund igen
Kunskapen har Mikael Akke haft stor nytta av i laboratoriet i Lund som sedan 1998 utgör centrum för hans forskning. Lund hade på den tiden den bästa NMR-utrustningen i Sverige, och när han fick erbjudande om en forskartjänst finansierad av Naturvetenskapliga forskningsrådet valde han att komma hem igen.
Nyligen utrustades labbet med två nya magneter – utrustning som möjliggör ytterligare kunskapssprång inom den biofysikaliska kemin.
– Tack vare universitetets och fakulteternas satsningar på infrastruktur har vi nu tillgång till riktigt avancerade instrument med mycket hög känslighet. Dessa möjliggör nya och helt unika experiment, säger Mikael Akke.
Större forskargrupp
Med de nya forskningsanslagen utökas nu Mikael Akkes forskargrupp till ett tiotal personer som består av doktorander, postdocs och seniorforskare. Alla ingår i teamet som vill knäcka den allosteriska koden och bana väg för framtidens spjutspetsmediciner.
Och även om det är några år kvar till pensionen, då det uppstår mer tid till annat, så planerar Mikael Akke redan nu att plocka upp barndomens akvarieintresse. Men denna gång ska det bli ett regnskogsterrarium – för det var egentligen pilgiftsgrodor han ville ha som barn.
Artikeln är ursprungligen publicerad i LUM, Lunds universitets magasin, nr 4:2023: Pengaregn över proteinforskare
Mikael Akke
Mikael Akke är professor i biofysikalisk kemi på LTH och har nyligen tilldelats två stora anslag för forskning som ska bana väg för framtidens läkemedel – 36 miljoner från Knut och Alice Wallenbergs stiftelse och 95 miljoner från Europeiska forskningsrådet. Det sistnämnda delar Mikael Akke med forskare från Köpenhamns universitet och Hamburgs universitet.