LTH lanserar profilområden för starkare svar på samhällsutmaningar
Nu lanserar LTH profilområden för sin samlade spetskompetens inom forskningen. Dessa tvärvetenskapliga områden ska bidra till ökad samverkan med näringslivet och samhället. Kraftsamlingen görs kring sju teman: aerosoler, AI och digitalisering, avancerade ljuskällor, cirkulär byggindustri, energiomställning, nanovetenskap och teknik för hälsa.
Klimatforskaren: ”Trenden måste genast vändas så att vi kan leva upp till nollutsläpp år 2050”
FN:s nya klimatrapport visar att det går att nå nollutsläpp år 2050. Men det krävs stora förändringar inom alla branscher för att nå dit – inte minst inom industrin som i dag står för en stor del av de globala utsläppen. Forskarna har identifierat flera hållbara vägar framåt, men en del områden – framför allt inom plast och kemi – letar fortfarande efter möjliga omställningsvägar.
Inför FN:s klimatrapport 4 april: ”Nu är det nollutsläpp som gäller”
I samband med en ny rapport kring åtgärder som ska begränsa klimatförändringarna ser forskare vid Lunds universitet vissa hoppfulla tecken. Bland annat tror Lars J Nilsson, professor i miljö- och energisystem vid LTH, att det finns goda möjligheter att år 2050 nå nollutsläpp för industrier som stål, cement och kemi – där utsläppen av koldioxid idag är stora.
Klimatforskare får toppuppdrag i EU
Ett nytt klimatvetenskapligt råd ska oberoende granska EU:s klimatarbete och ge råd om lämpliga klimatåtgärder och mål. En av de femton utsedda forskarna i det nybildade rådet är Lars J Nilsson, professor miljö- och energisystem vid LTH.
Forskare: klassificeringen av ultraprocessad mat är felaktig
Nyheten om att svenskar äter mest ultraprocessat mat i EU fick nyligen stort utrymme i media. Men den bakomliggande klassificeringen är både felaktig och vilseledande, enligt forskare i livsmedelsteknik. Det som presenteras är istället en lista på mer eller mindre hälsosamma livsmedel.
Nanoeletronikprofessor: ”Sverige kan ge ledande bidrag till kommande halvledarteknologier”
I Lund finns världsledande forskning inom både kretsdesign, nya material och algoritmer som utnyttjar egenskaperna för halvledarkomponenter. Här finns dessutom en stark infrastruktur för både grundforskning och nya innovationer, tillsammans med ett nära samarbete med industrin. För LTH och Lunds universitet innebär det en möjlighet att vara en viktig del i ambitionen att göra Sverige till en nation i framkant när det gäller att ta fram nästa generations halvledarteknologier.
Enklare att göra hållbara affärsmodeller med nytt verktyg
Kan affärsmodeller bli lättare att förstå om de utvecklas kollektivt på arbetsplatsen? ”Ja”, menar innovationsforskaren vid LTH, Kajsa Ahlgren Ode, som har tagit fram ett verktyg för affärsmodellsinnovation. Syftet är att hjälpa företag¬, med särskilt fokus på energibolag, att göra sina affärsmodeller mer begripliga – en viktig pusselbit i deras omställning till ökat miljötänk.
Nytt samarbete mellan LTH och Volvo Cars: Ambitionen är hållbar tillväxt, innovation, attraktivitet och ökad konkurrenskraft
Lunds Tekniska Högskola och Volvo Cars har tecknat ett avtal för att stärka pågående forskningssamarbeten och identifiera nya områden för ömsesidig nytta och utveckling – och på det sättet bidra till hållbarhetslösningar. Partnerskapet fokuserar på fem områden: elektrifiering, trådlös kommunikation, säkerhetskritisk mjukvara, cirkulära material samt maskininlärning och AI.
Nytt projekt ska identifiera de bästa bioenergisystemen
Hur ska bioenergi användas på bästa sätt i takt med att tekniker, produktion och behov utvecklas? Det ska forskare vid Lunds universitet undersöka i ett nytt stort projekt som ska identifiera de bästa bioenergisystemen i takt med att tiden förändrar möjligheter och förutsättningar.
120 miljoner till helhetsgrepp om framtidens flygbränsle
Frityrolja, biodiesel, grot och fett från slaktavfall – det pågår flera försök med att dryga ut dagens fossila flygfotogen med gröna alternativ. Men frågan om de fungerar i en jetmotor eller är hållbara är många gånger oklart. I ett nytt projekt ska forskare och industri tillsammans utveckla fungerande alternativ, ett bränsle som också ska kunna användas i kraftvärmeverk.