KTH:s Stora pris till MAX-labs chefskonstruktör

Professor Mikael Eriksson, en av konstruktörerna bakom MAX-lab, får en miljon kronor som årets mottagare av KTH:s Stora pris.

I MAX-lab görs forskningsexperiment som av många anses gränsa till det omöjliga. Juryns motivering lyder: "Professor Mikael Eriksson tilldelas KTH:s Stora pris 2011 för sitt mod att tänka i nya banor och förverkliga storslagna visioner inom acceleratorfysik. Han har haft en nyckelroll som konstruktör till det internationellt uppmärksammande synkrotronljuslaboratoriet MAX-lab i Lund. Synkrotronljuset används för att undersöka molekylers och materials uppbyggnad, egenskaper och funktion. Till MAX-lab kommer tekniker, biologer, fysiker, kemister, geologer och arkeologer från hela världen för att bedriva forskning som tangerar gränsen till vad som är teoretiskt möjligt."

- När vi byggde upp den första tekniken till ljuskällan tog vi hjälp av en kollegas mammas mangel i vårt hembygge, för att limma ihop transformatorplåtar, berättar Mikael Eriksson.

Det som startade som ett litet universitetsprojekt på 1970-talet har vuxit till ett centrum dit forskare och nobelpristagare vallfärdar för unika forskningsmöjligheter. MAX-lab är i dag en världsledande synkrotronljusanläggning, som kan liknas vid ett supermikroskop. En ljuskälla utgår från en cirkelformad accelerator, där magneter driver upp elektroner i fart. Elektronerna leds av och utvecklar ljus med en mängd våglängder, från infrarött till hårdröntgen.

I arbetet med sina innovativa konstruktionslösningar har Mikael Eriksson bland annat inspirerats av sin morbror Hannes Alfvén, som fick nobelpriset i fysik 1970.  

Till tidigare mottagare av KTH:s Stora pris hör bland andra Hans Rosling, Niklas Zennström, Gunilla Pontén, Lennart Nilsson och Håkan Lans.

Läs mer om MAX-lab

Läs mer om Mikael Eriksson i ett reportage i LUM (PDF, Nytt fönster)

Läs mer om KTH:s stora pris (Nytt fönster)