Hur hjärnan lyssnar – och på vad

I sin avhandling har Oskar Keding utvecklat metodiken och hanteringen av data man får ut av elektroencefalografiska (EEG) mätningar. EEG mäter hjärnaktivitet genom elektroder som fästs på skalpen. Signaler från hjärnan störs ofta ut av till exempel skallbenet, och datan behöver ”städas upp” och göras användbar.

Trots att öronen är specialiserade organ är det inte öronen som sköter hörseln, utan det är den signalbehandling som sker på olika platser och nivåer i det centrala nervsystemet som möjliggör hörandet. Oskar Kedings opponent, professor Edmund C. Lalor från Rochester University, lyfte i sitt inledande föredrag hur komplicerat hörande i sig är, och hur mer kunskap om riktad uppmärksamhet skulle kunna bidra till utvecklingen av ännu bättre hörapparater med mer fungerande brusreducering och ”inbyggd” förmåga till cocktail party-lyssnande. Nedsatt hörsel och svårigheter i att anpassa hjälpmedel kan leda till en ökad social isolering och ge negativa hälsoeffekter som följd.

Oskar Keding har undersökt hur man automatiserar flödet av EEG-data. Genom att försökspersoner har fått rikta och ändra mål för uppmärksamheten på tal har Oskar Keding visat att matematiska modeller kan beskriva samband mellan signaler för tal och inspelade signaler från hjärnan. Mönster av uppmärksamhet i vissa frekvenser visar också hur uppmärksamheten skiftar över tid, och den dynamiken är intressant för hur hörsapparater skulle kunna utvecklas ytterligare. En målsättning är att hörapparaterna ska kunna utföra den signalbehandling som krävs för cocktail party-hörsel i realtid.