Grön cykelkorridor mellan Lund och Malmö
– Publicerad den 7 juni 2012
Cykelsträckan mellan Lund och Malmö bör göras om till en ”grön korridor”, där häckar och andra växter kan skydda mot den skånska blåsten. Det föreslår forskare vid LTH och SLU.
Deras undersökningar visar att vinden är den i särklass mest irriterande faktorn för cyklister. Förslaget presenteras i en ny rapport som finansierats av Trafikverket och nyligen skickats till berörda kommuner.
– Något liknande finns inte någonstans i världen. Vi tycker att man måste våga ta steget och pröva detta empiriskt, säger Christer Hydén, professor i trafikteknik vid LTH och initiativtagare till projektet. Rapportförfattare har han och Erik Skärbäck, professor i landskapsplanering vid SLU, varit.
– Cykelsträckan mellan Lund och Malmö vore idealisk som försöksprojekt. Vi vet ganska mycket om sträckan och redan ganska många cyklar här, ca 3000 per vardag. Men det finns många andra cykelvägar som skulle behöva vindskydd, tillägger han.
I Nederländerna finns cykelstråk som omgärdats med trä- och plastväggar, men lundaforskarnas undersökningar visar att så gott som alla cyklisterna föredrar växter som vindskydd. I rapporten har Erik Skärbäck ritat förslag på hur det kan se ut.
Enligt forskarna handlar det om förhållandevis enkla ingrepp vilka lika gärna kan göras vid den cykelväg som finns idag som en eventuell ny ”supercykelväg”.
– Men det gäller att inte bygga helt tätt. Det måste finnas viss genomsläpplighet för att undvika luftvirvlar, säger Erik Skärbäck.
En anledning till att just vinden upplevs som så störande, är att det kostar mer energi att cykla mot vinden än vad man vinner när man cyklar tillbaka samma stäcka i medvind, förklarar Christer Hydén.
– Jag har blivit mer och mer övertygad om att detta kan vara något som lyfter cyklingen överlag, även om det naturligtvis inte är den enda åtgärden, säger han.
Attraktivare cykelmöjligheter kan kanske leda till minskade investeringsbehov i biltrafiken och bättre lönsamhet för cykelinvesteringar. Friskvårdsvinsten är också ett samhällsekonomiskt plus.
För närvarande håller trafikforskarna på att förbereda eventuella försök genom att kontinuerligt räkna alla cyklister utefter stråket.
På så sätt får man tillräckligt underlag för att kunna bedöma om cyklingen ökat efter att skyddet kommit upp. Räkningen sker automatiskt med en hjälp av ett videobaserat system som konstruerats av matematiker och trafikforskare vid LTH.