Från forskning till patient: Lunds universitet samlar kompetensen för avancerade terapiläkemedel

Avancerade terapiläkemedel, ATMP, omfattar bland annat gen- och cellterapier samt behandlingar där vävnad odlas eller konstrueras. De kan göra det möjligt att behandla svåra sjukdomar på helt nya sätt, men är också betydligt mer komplicerade att utveckla och tillverka än traditionella läkemedel.

Lunds universitet har sedan 2023 ett universitetsövergripande utvecklingscentrum för avancerade terapier, LU-ATMP, där universitetet samlar den forskning som bedrivs framför allt vid Medicinska fakulteten och LTH. Universitetet har också ett nära samarbete med Skånes universitetssjukhus.

I en ny rapport har LU-ATMP kartlagt den tekniska kompetens på LTH som kan bidra till utvecklingen av avancerade terapiläkemedel (ATMP), vilket även inkluderar teknik som inte ursprungligen har utvecklats specifikt för ATMP. Det visar vilken roll ingenjörsvetenskapen kan spela i utvecklingen. 

Kartläggningen visade på 50 forskargrupper vid LTH som har tekniker som redan används, eller i framtiden skulle kunna användas, för utveckling och produktion av ATMP. Kartläggningen är en rapport om teknisk kompetens och möjliga användningsområden inom ATMP-utveckling. Den beskriver alltså inte resultaten från en enskild studie.

– ATMP representerar en stor bredd av olika och komplexa tillämpningar. Dessa kräver olika teknikbaserade lösningar för att kunna appliceras inom sjukvården på ett effektivt sätt och LTH kan med sin tekniska kompetens bidra med dessa, säger Mats Ohlin, professor i immunteknologi vid LTH.

Bredden är stor. Av de 50 teknikerna finns 21 inom kemi, nio inom immunteknologi och sju inom biomedicinsk teknik. Övriga återfinns inom fysik, matematik, reglerteknik, datavetenskap och maskinteknik. Det handlar bland annat om AI och maskininlärning, biomaterial, biosensorer, proteinteknik, immunologi, bildanalys och olika tekniker för att separera celler och molekyler.

Från lovande forskning till fungerande behandling

En av de stora utmaningarna med ATMP är att ta steget från en lovande behandling i laboratoriet till något som kan produceras säkert och reproducerbart och i slutändan komma patienter till gagn. Celler måste exempelvis kunna frysas, lagras och tinas utan att förlora sina egenskaper. Gener måste kunna föras in i rätt celler och tillverkningen behöver kunna skalas upp och automatiseras utan att kvaliteten försämras.

Här kan ingenjörsvetenskapliga tekniker fylla flera funktioner. Av de 50 identifierade teknikerna kan 20 användas inom grundforskning och tidig utveckling och 21 i den translationella eller prekliniska fasen, med andra ord från labb till klinik. Åtta är relevanta för pre-GMP, den fas där tillverkningsmetoder utvecklas, testas och anpassas inför den reglerade produktionen av läkemedel, medan en är inriktad mot GMP-produktion, det vill säga en kvalitetssäkrad och strikt reglerad tillverkning av läkemedel för användning på patienter.

Åtta av teknikerna används redan direkt i ATMP-projekt. Fyra är kopplade till genterapi och fyra till vävnadsteknik. Här finns bland annat metoder för rening av virusvektorer, genöverföring, utveckling av biomaterial och konstruerad vävnad för organregeneration.

– Det är utan tvekan så att vi även kan använda tekniska landvinningar som ursprungligen haft helt andra tilltänkta användningsområden för denna typ av behandlingsformer. LTH kan med sin breda kompetens bidra till att också sådana teknologier kan ta ATMP-baserade terapier in i sjukvården, säger Mats Ohlin.

Nya miljöer ska underlätta vägen från forskning till tillverkning

Enligt rapporten finns sannolikt ytterligare tekniker både på LTH och vid andra delar av Lunds universitet som kan bidra till utvecklingen. Förhoppningen är att kartläggningen ska göra den tekniska kompetensen synligare och skapa nya samarbeten mellan ingenjörer, medicinska forskare och kliniker.

Samtidigt byggs infrastrukturen för att ta behandlingarna vidare. Lunds universitet och Skånes universitetssjukhus har etablerat pre-GMP- och GMP-miljöer som ska underlätta övergången från forskning till tillverkning för kliniska studier. Tillsammans med de tekniker som utvecklas på LTH ska det bidra till att minska avståndet från laboratoriet till patienten.

– All ATMP-utveckling vid medicinska fakulteten behöver nya tekniska lösningar tillverkningsprocessen och/eller analysmetoden. Dessa lösningar finns ofta hos forskarna vid LTH. Närmare samarbete och samutveckling behövs och vi tror denna rapport kommer skapa och gynna samarbete, säger Anna Falk, professor vid Stamcellscentrum och föreståndare för LU-ATMP.

Artikel om pre-GMP, den fas där tillverkningsmetoder utvecklas, testas och anpassas – på Medicinska fakultetens webbplats