De ska säkra elnätet från säkerhetsintrång

För att spara energi kommer hushållen framöver bli alltmer uppkopplade och börja ”prata” med varandra så att inte allas element står på max samtidigt, exempelvis. Men med mer tillgänglig data ökar risken för säkerhets- och integritetsintrång, något som exempelvis skulle kunna leda till inbrott efter en hackad mätning av en villas minskade energianvändning under semestern. Ett nytt EU-projekt ska minska risken för sådana händelser med hjälp av AI-baserad kollektiv intelligens.

Kristina Lindgärde – Publicerad den 13 March 2021

Nytt EU-projekt ska se till att hushåll kan bjuda grannarna på energi på ett säkert sätt. Även vindkraftverk ska dela med sig till fjärrvärmenäten, är planen. Foto: Unsplash.

 Vårt energisystem blir alltmer distribuerat: från att nästan all el tidigare levererades från några få centralt placerade anläggningar, främst kärn- och vattenkraftverk, blir källorna succesivt fler, däribland vind- och solkraftsparker.

Parallellt blir alltfler konsumenter småskaliga producenter, så kallade prosumenter, vilka ibland konsumerar och ibland producerar energi, exempelvis med hjälp av solpaneler på taken.

I takt med att banden till de fossila källorna klipps, ökar inte bara trycket på de förnybara källorna. De måste också synkas på ett smidigt och säkert sätt så att energin slussas vidare dit de för stunden bäst behövs.

– Ska jag värma huset eller ladda bilen just denna timme? En människa ska inte behöva fatta den typen av operativa beslut, det ska en dator kunna göra, säger Vahid Nik, forskare och vetenskaplig koordinator till ett nytt forskningsprojekt, COLLECtiEF, som EU finansierar med fyra miljoner euro för att den här knuten ska lösas på ett säkert sätt. 

 

Reagera på mer än utomhustemperatur

I en villa eller fastighet finns redan idag någon typ styrenhet som reglerar tillförseln av värme, till exempel av fjärrvärme. Men den reglerar normalt sett endast utifrån aktuell utomhustemperatur. 

Flera experter och forskare arbetar för att regulatorsystemen också ska kunna agera utifrån förväntade mänskliga beteenden, möjliggjort av AI som analyserar och drar slutsatser utifrån tidigare datamängder. Sådana försök finns i sin linda och börjar så smått komma ut på marknaden.

Dessa styrenheter kommer också att öka informationsutbytet mellan fastigheterna för att jämna ut energiförbrukningen, så att inte alla behöver ladda elbilen eller värma huset vid exakt samma tidpunkt.

Överskottsel från vindkraft kan bli fjärrvärme

I det nya projektet kommer forskare och experter från sex EU-länder delta i denna utveckling och då framförallt ha tre mål i sikte: att de uppkopplade systemen inte äventyrar den personliga integriteten eller säkerheten, att energi från el kan användas för att tillföra kyla och värme på ett mer samordnat sätt än idag samt göra det möjligt för byggnader och energisystem att stödja varandra vid extrema väderhändelser.

När det gäller den andra punkten, att tillvara överskott av el för att göra kyla och värme, finns ingen väl fungerande metod för det idag. Men enligt forskarna kan det bli möjligt:

– Här finns en möjlighet att tillvarata det faktum att värme- och kylsystem har en inneboende termisk tröghet. Medan elsystem blixtsnabbt måste korrigeras för vår elkonsumtion, gör det ingenting om det finns en eftersläpning i tillförsel av kyla och värme. Minskar till exempel värmen något från elementet tar det oftast flera timmar innan någon i rummet märker det, säger Christian Johansson, VD på NODA som är ett av de företag som ingår i projektet.

Idén är till exempel denna: En hel del el från vindkraft går till spillo idag. Varför inte låta överskottet absorberas av fjärrvärmenätet via en värmepump?

– Det kan bli möjligt om det finns teknik som gör det möjlighet för producenter, energislag och fastighetsägare att automatiskt samordna sin energianvändning med varandra.

IT-system som också gamla byggnader klarar av

För att överföringen ska fungera i en större skala måste den automatiseras och bli självlärande med hjälp av AI-baserad kollektiv intelligens. Tekniken som tas fram kommer sedan att kombineras med andra tekniker såsom ”differential privacy” för att säkerställa att användarnas data används på ett säkert sätt. 

Av säkerhetsskäl är det viktigt att begränsa mängden data som överförs samt att se till att IT-systemen uppdateras sparsamt och inte heller behöva köra tunga beräkningar. Sådant ökar kostnaderna. Om IT-lösningarna blir för dyra finns risk att de inte används, påpekar Vahid Nik:

– Många byggnader i Europa är gamla och det kostar mycket att förbättra IT-systemen för alla i stor skala. Enklare och billigare metoder behövs.

– Slutmålet med hela projektet är att bidra till ett hållbart och klimatresilient samhälle, säger Vahid Nik.

Forskningsprojektet COLLECtiEF fick högsta möjliga ranking, 15 av 15, av den vetenskapliga grupp inom EU:s ramprogram för forskning och innovation, Horizon 2020, som bedömde projektets kvalitet och potential. Tre av 63 ansökningar fick finansiering.

Den grundläggande idén bakom energiplattformen har beskrivits i följande artikel: Nik VM, Moazami A. “Using collective intelligence to enhance demand flexibility and climate resilience in urban areas”, Applied Energy 2021;281:116106. doi.org/10.1016/j.apenergy.2020.116106.