På väg mot ett ömsesidigt utbyte av kunskap och resiliens

Det började med en nollvisionskurs. Aliaksei Laureshyn, som till vardags är biträdande prefekt på LTH:s institution för Teknik och samhälle, är en av de stående föreläsarna på Trafiksäkerhetsverkets årliga ”Vision Zero Academy”.

– Lärarna kommer från hela branschen – bilindustrin, försäkringsbranschen, där finns forskare, läkare, och Trafikverkets egna anställda.

2023 hade svenska regeringen reserverat några platser för ukrainska deltagare på kursen. Aliaksei Laureshyn, själv med bakgrund i Belarus, fick kontakt med ukrainarna och kom i samspråk med Maksym Mikoluk, som då var anställd på Transportministeriet men som nu arbetar som extern konsult.

– Eftersom vi alla bodde på samma hotell var det lätt att hänga ute en kväll, vilket ledde till ganska djupa samtal om allt möjligt – kriget, korruption, och behovet att bygga upp ”nya Ukraina”. Det var där och då som vi bestämde oss för att följa upp och hitta ett sätt att bidra till kapacitetsbyggnaden för ukrainska trafikspecialister.

Maksym Mokiluk och Aliaksei Laureshyn fortsatte diskussionerna online med Serhiy Derkach, vice minister för utveckling av samhälle, territorier och infrastruktur i Ukraina, tillsammans med Jessica Hansson, affärsutvecklare på LTH:s enhet för uppdrag och utveckling. Snart låg snart en ansökan klar till Svenska institutet – en ansökan som resulterade i ett utbildningsprogram som nu körs online, med besök på plats i Lund till våren, och en konferens i Kyiv i maj 2026 som final.

Ville förstå mer om hållbar transport

Ukrainarna ville ha mera av den akademiska undervisningen och förståelse för de bakomliggande orsakerna och vetenskapliga principerna till de svenska trafiksäkerhetsmetoderna.

– Att förstå varför, inte bara ”så här gör vi på Trafikverket”, säger Jessica Hansson.

Inom ramen för regeringens strategi för Sveriges uppbyggnads- och reformsamarbete med Ukraina utlyser Svenska institutet varje år medel för projekt som bidrar till Ukrainas EU-integration.

– Vi blev ju såklart otroligt glada när vi fick beskedet förra hösten att vi i tuff konkurrens med andra lärosäten och aktörer beviljats finansiering för vårt kapacitetsutvecklingsprogram inom hållbar mobilitet och transportsystem, berättar Jessica Hansson.

Kapacitetsutveckling innebär att man investerar i yrkesverksamma personer som kan omsätta kunskap i handling, få till nya lagar och förordningar, och skapa en kritisk massa för förändring på organisatorisk eller nationell nivå.

En av de 25 ukrainska deltagare som följer programmet “Developing a Sustainable Transport System from a Rights-Based Perspective”, där LTH och K2 bistår med kunskap för att Ukraina ska kunna bygga upp en hållbar transportsektor, är viceminister Serhiy Derkach själv. Med sig har han flera deltagare med nationellt och regionalt ansvar för återuppbyggnad, transporter och infrastruktur i landet. De siktar också på att anpassa regelverk och system som ska möjliggöra ett EU-medlemskap.

– Den här kursen är fantastisk och inspirerar oss verkligen. Jag vill göra allt för att mitt land inte bara ska överleva, utan också blomstra, säger Serhiy Derkach.

Återuppbygga med ett nytt perspektiv

Han poängterar också vikten av resiliens: att kunna hålla tågtrafiken igång trots bombanfall och flyglarm. Att transportnoder inte samlar allt på ett ställe, utan låter andra delar fungera även om vissa platser bombas. Och genom att bygga delar av sin infrastruktur under jorden får man skyddsrum på köpet. Faktum är att 97 procent av de ukrainska tågen kommer i tid – vilket överträffar den svenska tågtrafikens punktlighet med god marginal.

Einar Schuch, internationell direktör på Trafikverket som också var med och träffade ukrainarna, menar att det finns mycket att lära av Ukraina om hur man snabbt återställer skadad infrastruktur till fungerande skick, och hur man driver kritisk infrastruktur i situationer med ökad beredskap.

Trafiksäkerheten är dock betydligt bättre i Sverige än i Ukraina. 3200 ukrainare dog i trafikolyckor förra året, vilket är långt fler än de civila som dödats av ryska bomber. Serhiy Derkach betecknar trafiksäkerheten som en av de viktigaste frågorna för landet.

– Vi vill återuppbygga med ett nytt perspektiv. Inte på det sovjetiska viset, utan med ny, grön teknologi och innovation. Här är Sverige en stor förebild, säger Serhiy Derkach.

Helena Svensson är föreståndare för K2, Sveriges nationella kunskapscentrum för kollektiv mobilitet, samt lektor på avdelningen för Trafik och väg på LTH:s institution för Teknik och samhälle. Tillsammans med samma institutions professor Lena Hiselius leder hon utbildningsprogrammet.

– K2:s uppdrag är att förbättra, förnya och fördjupa kunskapen om kollektivtrafik på sätt som leder till mer hållbara regioner och städer. Hela sektorn behöver tänka framåt – utöver bussar och tåg. Vad kan kollektiv mobilitet vara i framtiden, och hur kan vi få färre att välja bilen och fler att välja hållbarare alternativ?

Ministerträff, lastbilar, drönare och flygledartorn

Under sitt fullspäckade besök i Sverige hann den ukrainska delegationen med att träffa den svenska infrastrukturministern Andreas Carlson, som bjudits in av LTH till Lund. De for sedan vidare till Trafikverksskolan i Ängelholm där de bägge ministrarna undertecknade en avsiktsförklaring om samarbete på järnvägsområdet.

Man hann även med att besöka två av LTH:s institutioner: Flyg och aeronautiska vetenskaper på Ljungbyhed där även Luftfartsverket generaldirektör Ann Persson Grivas var med, samt Teknik och samhälle. Här var de också inbjuda till Saab för en demonstration av deras mobila och fjärrstyrda flygledartorn.

Dessutom träffade man lastbilsföretagen Volvo Group och Scania. Ukrainas transportsektor står inför stora utmaningar som en konsekvens av kriget och har akut brist på kvalificerade och utbildade lastbilschaufförer. En bransch som varit kraftigt mansdominerad står nu helt utan bemanning. Sedan 2024 har man lanserat flera reformprojekt för att modernisera Ukrainas transportsektor: She Drives, Women in Transport, Reskilling Ukraine och Iron Women är några satsningar som gjorts. Vissa sker i samarbete med Volvo Trucks och Scania – och det var för att bidra till att skala upp samarbetet mellan dem och det ukrainska ministeriet som LTH hade bjudit in till möte där även Andreas Carlson, sakkunniga från regeringskansliet samt Business Sweden deltog.

Fruktbart samarbete

– Besöket är en del av kapacitetsutvecklingsprogrammet, men betyder mycket mer än så. Vid LTH har vi arbetat med den här typen av program i över 20 år, och vi har sett vilken positiv förändring de kan bidra till på lokal, regional och nationell nivå. Det här besöket är ännu ett steg vi tar tillsammans för att fördjupa samarbetet med ministeriet, och det kan även bana väg för nya parallella samarbeten och avtal mellan svenska företag och Ukraina. Jag är verkligen glad och stolt över det program vi har kunnat genomföra under dessa dagar, säger Ida Burguete Holmgren, projektledare på LTH:s enhet för uppdrag och utveckling.

Att det kommer att bära frukt råder det ingen tvekan om.

– Tanken är att erbjuda flera specialiserade kurser samt hitta sätt att samarbeta med ukrainska forskare och lärare inom transport. ’Train-the-trainer’ är nog den mest realistiska vägen att gå, säger Aliaksei Laureshyn.

Dessutom lyfte Serhiy Derkach önskemålet att etablera ett ukrainskt kompetenscentrum liknande K2 tillsammans med LTH.

– Vi tittar nu på att skriva ihop en uppdragsbeskrivning för att försöka få till en etablering, berättar Jessica Hansson.