Kasper Salin-priset till Christer Malmström

Kasper Salin-priset delas ut för årets bästa byggnad 2019. Vann gjorde Christer Malmström, professor på LTH, genom Malmström Edström Arkitekter Ingenjörer och beställaren Riksbyggen för deras bostadsprojekt Brf Viva i Guldheden, Göteborg.

Anders Örtegren – Publicerad den 11 mars 2020

Christer Malmström tar emot Kasper Salin-priset på Arkitekturgalan. Foto: Jonas Mamström

Varför antog ni utmaningen med att rita bostadshus på Guldheden? 

– Förtätning av samhället sker oftast genom att man letar upp plana ytor, och bygger bort ytor som vi skulle kunna använda till annat. Göteborg är fullt av kullar och dalar, vi ska ju välja en tomt som ingen anser vara en tomt för bebyggelse, eller ett rekreationsområde. Tomten sluttar på ett sätt att vi nästan inte kunde röra på oss i terrängen. Vi sa att vi ska ta den svåraste utmaningen och se om det går att lösa – och det var ju värt ett försök, berättar Christer Malmström.

Du är inte bara praktiserande arkitekt, du är även professor i arkitektur: vad betyder priset för den akademiska arkitekturvärlden? 

– I första hand ger det gott renommé till akademin, men framförallt att man för in aktuell kunskap utifrån akademin och in till studenter, forskare och lärare – och det behövs på samma sätt som forskare och studenter blir involverade utanför skolans väggar – och det blir de ju. Växelspelet är oerhört viktigt. Det är klart att om något premieras på nationell nivå har det haft en viss höjd och det ska vi bara vara stolta och glada över. Jag sitter ju på två stolar, jag blir enormt inspirerad när jag sitter på min akademiska stol för saker som jag sedan kan ta med mig ut i praktiken. 

I en tid då många anser sig vara experter i sociala medier – hur kan arkitekter kommunicera för att skapa förståelse för branschens utmaningar? 

– Det är svårt att ta en direktdebatt om någon har uttalat sig om just ditt projekt, ett slags självförsvar, samtidigt som det du ska bemöta måste vara rimligt seriöst vilket inte alltid är fallet. Jag och många här på skolan är ute i samhället, men jag tror att man ska vara proaktiv – inte försvara utan föregå debatten. Det finns mängder med frågor om den fysiska miljön och vi måste engagera oss där eftersom vi har enorma utmaningar idag. Vi har en klimatkris, men vi har blivit väldigt duktiga på energifrågor, ett föregångsland. Men vi får inte glömma bort att människan kanske inte mår lika bra som vi hade önskat oss, oavsett klimatet. De sociala frågorna, integration, segregation, ensamhet – människor blir inte sedda idag. Om jag då ritar trapphus som är brandsäkrade och ljudsäkrade träffar jag naturligtvis inte mina grannar. Jag hör inte ens att de kommer hem. Alltså kan arkitekturen bygga bort möten och omvänt kan arkitekturen främja möten. Och det har detta projekt som nu belönats tagit på stort allvar – där finns nämligen inga trapphus, säger Christer Malmström.

Vinnarmotiveringen

”Ett stort register av arkitektoniska kvaliteter – formkänsla, taktilitet, utblickar och variationer i rymd och ljus – är utmärkande för projektet. Platsens krävande förutsättningar vänds genom skicklig volymbehandling till en tillgång där privat och offentligt ordnas och binds samman genom sekvenser av välgestaltade, överraskande rumsupplevelser, såväl inne som ute. Med hög ambition och stor omsorg om både mötet mellan byggnader och landskap och de boende är Brf Viva en inspirerande förebild.”  

Positive footprint housing – hållbart boende

Projektet, som realiserats tillsammans med Riksbyggen, är ett så kallat "Positive footprint housing" – ett boende med fokus på miljömässig, ekonomisk och social hållbarhet. 


Läs mer om om utmärkelsen på