Hoppa till huvudinnehåll

Jämställdhet – inte bara för syns skull

– Publicerad den 22 september 2016

LTH är en av de fakulteter vid Lunds universitet som betecknas som enkönad. Vad som då främst diskuteras är antalet kvinnliga professorer, en siffra som på LTH ligger runt 15 procent och som dock varierar mycket inom fakulteten. Detta är naturligtvis ingen siffra vi är nöjda med, tvärtom ska vi göra vårt bästa för att höja den. Vi måste bli mer aktiva och reflekterande när vi lyser ut tjänster och förbättra vårt rekryteringsarbete. Men det finns ingen snabb lösning, utan vi måste börja tidigare, med biträdande universitetslektorer och doktorander.

Inom vissa områden ser det ganska bra ut, men inom mitt eget, elektronik, är mansdominansen mycket stor. Detta är inte unikt för LTH utan det ser likadant ut i Sverige och resten av världen. Jag har precis varit på konferens inom mikroelektronik och det är män, män och åter män!

Problemet med skev fördelning mellan kvinnor och män börjar mycket tidigare än vid rekryteringen av tjänster. Programmen i datateknik och elektroteknik har under alla år jag varit på LTH tävlat om jumboplatsen vad det gäller antalet kvinnliga teknologer. Elektro har ofta en bra bit under 20 procent och för data gäller ensiffriga procentsatser. Vi är väldigt glada över att vi med årets antagning ser många fler kvinnliga teknologer på dessa program, även om ökningen börjar från mycket låga nivåer. Hoppas att det är en trend, för fler kvinnliga ingenjörer behövs. Inte bara för att skapa ett bättre klimat på våra utbildningar utan även för att samhället behöver dem. Hur många talanger går vi inte miste om?

Det behövs många insatser för att förbättra balansen, varav en del ligger utanför LTH. Men vi kan göra en hel del, till exempel genom att med självrannsakan fundera på hur vi bemöter varandra. Har vi en manlig kultur som kvinnor inte alltid känner sig bekväma i och hur kan vi i så fall förändra den? Det behövs kvinnliga förebilder, och studenten Elin Bäcklund som i våras utsågs till Årets IT-tjej av Microsoft är ett exempel. Här hoppas vi också mycket på våra kvinnliga gästprofessurer inom Lise Meitner-programmet, som rönt stort intresse. Jag hoppas snart få möjlighet att hälsa dem välkomna till LTH.

Vidare arbetar LTH med bland annat Flickor på Teknis, en stor satsning som riktar sig mot gymnasieelever i Skåne, och våra studentambassadörer ger sig ut i gymnasieskolorna för att inspirera både tjejer och killar att söka sig till tekniska utbildningar.

Skriver jag då detta för att jag försöker vara politiskt korrekt? För att universitetets styrelse, anslagsgivare och regeringen sänder dessa signaler? Naturligtvis skall man lyssna på dem, men jag är övertygad om att en mer blandad arbetsplats blir en bättre arbetsplats. Mångfald förändrar arbetsmiljön och förbättrar diskussionsklimatet. Detta gäller som jag ser det inte bara frågan om fördelningen mellan kvinnor och män utan all diversitet.

När det gäller rekrytering landar vi nästan alltid i frågan om kvinnliga professorer, vilket i mina ögon är olyckligt. Jag förstår att den siffran har ett stort signalvärde, och vi skall göra vårt bästa, men för att nå resultat måste vi börja tidigare. Vi kan för övrigt se samma könsfördelning inom administrationen, fast med det motsatta förhållandet. Även detta bör vi fundera över med tanke på vad jag sa tidigare, att en arbetsplats som är mer diversifierad blir en bättre arbetsplats.

Vi har en lång väg att vandra, men tillsammans ska vi jobba för att få en bättre balans mellan kvinnor och män på LTH. Det behövs för att utveckla LTH och samhället i övrigt.

Viktor Öwall
Rektor LTH