Fler kvinnor hade gett miljövänligare trafikbeslut

Vill man minska koldioxidutsläppen är ett sätt att låta kvinnor påverka transportbesluten – detta diskuterar en ny studie av bl.a. trafikforskaren Lena Hiselius.

Du och ett par kolleger har gått igenom ett antal rapporter som har analyserat dagens transportsystem med ett genusperspektiv. Vilka mönster ser ni?

– Vi ser tydligt att kvinnor är mer benägna att förändra sitt beteende samt genomgående hellre väljer transporter med lägre koldioxidutsläpp. Kvinnor använder bilen mindre, är mer positiva till trängselavgifter, hastighetsbegränsningar, satsningar på kollektivtrafik etc.

Men kvinnor är kraftigt underrepresenterade i de organ som har inflytande över samhällets infrastrukturinvesteringar, t.ex. Trafikverket? Vad betyder det?

– Det bidrar till att besluten utgår från en manlig planeringsnorm, t.ex. synen på region-förstoring och ökad mobilitet som oomtvistade mål och enda vägen till ekonomisk tillväxt. Man bygger vägar och järnvägar för miljarder för att stödja arbetsmarknaden när samma resultat kanske kan uppnås på annat sätt och som dessutom är mer hållbart.

Hur hade en mer jämn könsfördelning märkts?

– Vi hade sett mer trafiklösningar som gynnar att människor går, cyklar och åker kollektivt men också mindre fokus på biltrafikens framkomlighet.

Män och kvinnor har olika värderingar?

– Ja, och i första vändan är det viktigt att beslutsfattare inser att det finns en skillnad mellan könens prioriteringar och beteende. Då kan man börja jobba för att kvinnorna vid makten blir lika många och att båda könens värderingsmönster får lika stort inflytande även i de viktigaste beslutande grupperna. Man behöver se över hur transportplaneringen i sin helhet går till för att båda könen ska få lika inflytande.

Text: Kristina Lindgärde

Studien har gjorts i samarbete med statsvetaren Annika Kronsell och forskningschef Lena Smidfelt Rosqvist, Trivector.

Artikeln har publicerats i senaste numret av Lunds universitets magasin, LUM.