Fem lärare om för- och nackdelar med distansundervisningen

Claus Führer

Claus Führer undervisar i matematik, bl a lär han ut beräkningsprogrammering för 90 förstaårsstudenter och 22 doktorander.

Vad har fungerat bra?

– Att det finns support från både LU centralt och från LTH. Och att deltagare hjälper varandra under möten och föreläsningar. En stor fördel var att universitetet eller LTH inte stängde omedelbart. Vi fick minst en vecka för att kunna förbereda oss. Överlag har det fungerat förvånansvärt bra.

Vad har fungerat mindre bra?

– Verktygen för distansundervisning är komplexa och varje kurs är annorlunda. Studenterna är vana  vid att arbetar i grupp och har fysiska möten. Former som kan ersätta alla små plugg-grupper behöver utvecklas och prövas. Jag befarar att inte minst de studenter som har redan nu problem med ensamhet, depression och utanförskap hamnar i svåra situationer.

Kommer du förändra din vanliga undervisning på något sätt efter detta?

– Delvis ja. Dock är jag en stor anhängare av personliga möten. LU är berömt för sina fantastiska kontakter mellan studenter och lärare som saknas vid flera andra internationella lärosäten av motsvarande storlek.

Charlott Håkansson

Charlott Håkansson undervisar i kursen ”Vegetabiliska livsmedel” på programmet Livsmedelsteknisk högskoleutbildning. Utöver föreläsningar innehåller kursen gästföreläsningar, laborationer, studiebesök och en seminarieuppgift.

Vad har fungerat bra? 

– Jag ger mina föreläsningar via Zoom i realtid enligt schemat och spelar samtidigt in och lägger ut på Canvas. Kanske inte nödvändigt men studenter med barn som också är hemma tycker det underlättar att kunna lyssna på föreläsningen när barnen somnat. Så nu finns alla dessa möjligheter. Zoom har fungerat utmärkt och idag fick vi igång en riktigt bra diskussion med många inblandade studenter.

– Studenterna tycker det är förnämligt att kunna välja att lyssna när det passar dem. Fördelen med att ge föreläsningarna enligt schemat är bibehålla disciplin och studietakt.

– Laborationerna har jag gjort om till hemmalaborationer vilket innebär att studenterna själva får skaffa nödvändiga livsmedel och ”kemikalier” (citronsyra, askorbinsyra, bikarbonat…) och sedan labba efter givna instruktioner eller hitta på egna försök som behandlar aktuell frågeställning. Jag packade i all hast ihop i individuella påsar till studenterna. De är hittills positiva och det har bildats smågrupper hemma hos någon där man laborerar tillsammans.

– Studiebesöken kommer att ersättas av virtuella studiebesök. Det innebär att studenterna blir tipsade om Youtube-filmer eller annat som beskriver produktion av olika typer av vegetabiliska livsmedel. 

Vad har fungerat mindre bra? 

– Jag gjorde tappra försök vid min första föreläsning att använda ”polls och breakout rooms” men det funkade inte så bra då. Det måste jag träna på mera inför det schemalagda seminariet om livsmedelskvalitet som vi ska ha senare i maj. 

– Jag hade behövt lära mig att redigera de inspelade filmerna innan de publiceras, tiden har inte räckt till.
Kommer du förändra din vanliga undervisning på något sätt efter detta? 

– Jag gillar verkligen mötet med studenterna och har saknat den interaktion som en föreläsning brukar locka fram. Jag upplever att föreläsningarna blev mindre interaktiva och tråkigare när man inte har studenterna framför sig.

– Skulle jag spela in föreläsningar i fortsättningen så skulle jag spelat in utan lyssnare och göra dem som kortare filmer. Lättare att vara fokuserad som föreläsare och lättare att kunna redigera och göra om, om så skulle behövas. 

– Studenter har framfört önskemål om att föreläsningarna ska spelas in även i tiden efter Corona. Jag är tveksam till det för jag tror att studenterna skulle bli för mycket fokuserade på vad som sägs på föreläsningarna och lägga massor med tid på att lyssna och skriva av och därmed lägga mindre tid på att läsa kurslitteraturen och själva hitta essensen i en text.

Per Warfvinge

Per Warfvinge, undervisar just i tillämpad vattenkemi på Ekosystemteknik och på Genombrottets högskolepedagogiska kurser

Vad har fungerat bra?

– Studenternas förståelse och uppskattning av att lärarna har en tuff uppgift med att lägga om sin undervisning! Studenterna ställer verkligen upp och engagerar sig. Jag hör också från studenter att onlineundervisningen tvingat fram nya och bättre undervisningsmoment. Vidare tycker jag att Canvas och Zoom fungerar tekniskt utmärkt utan kapacitetsproblem. Jag vill också ge en eloge till Canvas-projektet inom LU som verkligen jobbar stenhårt för att ge service till lärare, men också att projektet deltar i det utvecklingsarbete som Genombrottet driver inom digital examination.

Vad har fungerat mindre bra?

– Examinationen är ett stort problem, men det är inbyggt i all onlineundervisning. I maj/juni vet vi också om vissa studenter missat att haka på tåget i den här processen. När tåget har gått är det nog svårt att komma ikapp.

Kommer du förändra din vanliga undervisning på något sätt efter detta?

– Som Lise Jensen på Designvetenskaper på LTH kommit fram till i sin forskning så är det en ofrånkomlig konsekvens av att övergången från campusundervisning till online ställs på sin spets. Jag hade redan tidigare en hel del videor och annat stödmaterial online, men nu byggs de resurserna ut och kommer att återanvändas. Jag kommer också att köra fler seminarier och redovisningar online, både på i kurserna på min institution och på dem som jag är involverad i på Genombrottet.

Kristofer Modig

Kristofer Modig undervisar i fysikalisk kemi för studenter i kemiteknik och bioteknik och håller nu en kurs för drygt hundra studenter. 

Vad har fungerat bra?

– Jag gör live-streamföreläsningar i Zoom. Jag filmar med webbkameran i datorn framför min whiteboard på kontoret. Ljudet tar jag upp med en handhållen ljudinspelare som jag köpt privat tidigare (Zoom H6). Det blir ganska bra. Jag direktströmmar dessutom till Youtube så sparas föreläsningen där automatiskt. Det går att ställa in Zoom så att bara jag och min whiteboard visas hela tiden i Youtube. Då syns inte heller studenterna i bild. Jag växlar mellan att visa mig och min whiteboard och olika datorfönster (Power Point, Matlab, Canvas, osv) med hjälp av Share Screen-funktionen.

– Övningar gör jag också i Zoom. Studenterna ”räcker upp handen” i chatten och sedan diskuterar vi frågorna i Zooms breakout rooms. Eftersom studenterna talar om vad de behöver hjälp med så kan jag gruppera dem efter ämne. Det gör att det nästan blir effektivare att hjälpa studenterna än vid en normal klassrumsövning. Jag kopplar upp min iPad med kabel till Zoom så kan jag visa beräkningar och skissa figurer direkt på skärmen. Ibland kopplar jag även upp min telefon och direktströmmar bild från den. Det är praktiskt om jag vill peka på en figur i kursboken, t.ex.

– Vid övningarna använder jag headset och på föreläsningarna min ljudinspelare och en separat högtalare.

Vad har fungerat mindre bra?

– Föreläsningarna blir mindre interaktiva och det är tråkigt att inte träffa studenterna IRL. Jag hade också dåligt ljus första föreläsningen men jag fixade det med en bygglampa och fördragna tunna gardiner för fönstren istället för tjocka persienner.

– Laborationsverksamheten har vi skjutit upp på framtiden. Det är omöjligt att genomföra online med bibehållen kvalitet. Studenterna behöver lära sig handgreppen.

– ”Breakout rooms” är praktiskt men det är egentligen inte tillräckligt flexibelt för att passa olika typer av undervisning. Som lärare skulle jag egentligen vilja se vad som försiggår i alla rum samtidigt och enkelt kunna gå in och ur dem och både kunna delta i diskussion men också kanske kunna ”tjuvlyssna” på studenternas diskussion. Som det är nu är varje Breakout room som en isolerad separat Zoom-session. Det är en feedback jag gärna skulle lämna till Zoom när det här är över.

Kommer du förändra din vanliga undervisning på något sätt efter detta?

– Jag kommer nog att överväga att ha kanske varannan eller var tredje övning online även i framtiden. Det finns fördelar med att man kan flytta runt studenterna och träffa dem i grupp utan att behöva flytta dem fysiskt i klassrummet.

Monika Jonson

Monika Jonson undervisar blivande arkitekter. 

Vad har fungerat bra?

– Det som framför allt blir tydligt är samarbetsviljan och förmågan att hitta nya kreativa lösningar och en väg framåt hos både studenter och kollegor nu när situationen förändrats så snabbt och dramatiskt. 
Att samla studenterna i Zoom-seminarier var både smidigare och gav större utväxling än jag initialt trodde. Avståndet till varje enskild student känns märkligt nog kortare via skärmen än i föreläsnings-salen, ansiktsuttryck blir tydligare osv, och vissa studenter verkar mer avspända och kommer fram bättre när de pratar via datorn i stället för inför stora grupper irl. 

– Hittills har jag i det nya läget bara jobbat med studenterna i de teoretiska kurserna; hur det kommer att gå med feed-back och handledning i den kommande gestaltningskursen återstår att se. Vi förbereder med digitala ritplattor för att på distans kunna skissa simultant med studenterna.

– Arkitektur är ett brett kunskapsfält och i ateljéundervisningen som rymmer de gestaltande kurserna och sträcker sig över hela två år, har vi möjlighet att fokusera på olika aspekter i olika projekt. Ett naturligt val nu är t ex att öva på arkitekturpresentationer i bildspelsformat i stället för modellarbete i verkstäderna. Kortsiktigt väcker en situation som denna kreativitet, vilket också våra studenter bidrar med dagligen.
I rådande läge har vi särskilt jobbat med att göra pedagogiken tydlig i uppgiftsformuleringarna så att studenterna kan vara mer självgående. Vi lägger också in fler gruppmoment och digitala återkopplingar mellan arbetsgrupperna för att bryta studenternas isolering, nu när alla jobbar hemifrån.

Vad har fungerat mindre bra?

– Vi har redan nu hört från studenterna att de saknar sina ritsalar. Att spontant dela erfarenheter, problemlösningar och - inte minst - inspiration med varandra är ovärderligt i kreativt arbete.
Vissa studenter har svårigheter rent praktiskt att jobba hemifrån – t ex finns inte utrymme för modellbygge eller ritbord för att framställa ritningar. Att jobba med T-linjal vid ett runt bord, som var fallet för en student, går ju sådär… Och i längden kan vi inte vara utan verkstäderna och bredden av taktila material, verktyg och maskiner. 

Kommer du förändra din vanliga undervisning på något sätt efter detta?

–När isoleringen är över kommer jag att reflektera mer över vilka moment som lämpar sig för digital undervisning och vilka som fordrar närvaro på plats. Steget har nu blivit kortare till att välja ett digitalt handledningsmöte ifall det av olika anledningar skulle vara svårt att träffas. Jag kommer definitivt att tillvarata verktygen i Canvas, bl a för smidig feed-back till studenterna. 

Relaterad läsning:

• ”Universitetslärarna kämpar med snabb digital omställning”, Intervju med Annika Mårtensson, prodekan vid LTH och utbildningsansvarig – på Lunds universitets webbplats
• ”På distans kan studenten vara närmare”, intervju med Johan Mauritsson, professor i fysik (Sydsvenskan, inloggning krävs)
• ”Students and teachers share their stories on distance learning due to COVID-19 – på Ekonomihögskolans webbplats (på engelska)”