110 miljoner till biologiska läkemedel

Vinnova, RISE, Lunds universitet, Malmö universitet och tolv företag satsar 110 miljoner under sex år på ett forskningscentrum för att utveckla biologiska läkemedel. Satsningen bedöms kunna bli en injektion för den svenska life science-sektorn, men också vara till gagn för alla de patienter som behöver den här typen av medicin.

– Publicerad den 8 januari 2019

I biologiska läkemedel hämtas den verksamma substansen från naturen eller kroppen. Bakterier eller insulin är två exempel. Biologiska läkemedel är ett växande läkemedelssegment eftersom de visat sig vara effektiva i behandling av cancer och ett antal kroniska sjukdomar såsom reumatism.

Nackdelen är att de är instabila vilket skapar många problem, bland annat kort hållbarhet och att vissa proteiner aldrig blir en färdig läkemedelsprodukt. Men kanske framför allt att det är svårt att utveckla produkter som är lätta för patienterna att hantera. 

Det vill deltagarna bakom NextBioform, som är namnet på det nya forskningscentrumet, ändra på. 

– Det nya sättet att utveckla läkemedel idag innebär ofta att de stora företagen köper delar av utvecklingskedjan från mindre företag med specialistkompetens. Vi ser att de här företagen har en kapacitet att växa, säger Marie Wahlgren, professor i läkemedelsteknologi vid LTH, Lunds universitet och vice centrumföreståndare.

Centrumet för läkemedelsutveckling, NextBioform, har redan varit igång ett år och samlar deltagare från Lunds och Malmö universitet, Rise och tolv life science-företag. Efter den ettåriga uppstartsfasen får de fortsatt finansiering med 110 miljoner kronor över en fyraårs-period.

Satsningen kan bidra till att stärka den svenska life science-sektorn, enligt Marie Wahlgren som menar att det i Sverige finns rätt kompetens inom både akademi och små och stora företag. Om dessa samarbetar mera kan de dra nytta av varandra på ett effektivare sätt än idag.

– Här finns många högteknologiska nischföretag. Ett exempel är företaget Solve som tillsammans med forskare vid Lunds universitet utvecklat en teknik för att studera hur biologiska läkemedel beter sig i blodet. Detta har inneburit nya affärsmöjligheter för företaget.

Biologiska läkemedel skiljer sig kraftigt från traditionella genom att den verksamma molekylen är mycket större och för att deras aktivitet är beroende av den ganska komplexa strukturen som exempelvis ett protein har. Även mycket små förändringar kan därför leda till att den här viktiga strukturen förändras och proteinet exempelvis kan aggregera.

Idag är merparten av de produkter som utvecklas frystorkade pulver som löses upp och injiceras. Det gör det besvärligt framför allt för de patienter som använder sådana läkemedel för kroniska sjukdomar och behöver kunna självmedicinera. Det hade varit betydligt bekvämare om det fanns en förfylld spruta som kan förvaras i rumstemperatur än att använda ett frystorkat pulver som måste förvaras i kyl eller frys.

Problemen med instabilitet gör också att många nya läkemedelskandidater aldrig blir färdiga produkter och därmed inte når patienterna.

– För mig är drivkraften för det här projektet att vi skall ha biologiska läkemedel som det är lätt att leva med. Jag brukar säga till mina studenter att biologiska läkemedel är fantastiska terapier men usla produkter. Förhoppningsvis behöver jag inte säga så i framtiden, säger Marie Wahlgren.

Finansiering: Vinnova bidrar med 48 miljoner. Resten finansieras av universiteten och företagen.