Skip to main content

Effektivisera mera – och räkna på byggnadens hela livscykel

Elkrisen och de kraftigt höjda priserna ställer till problem för många. Samtidigt kan det vara den knuff såväl byggbransch som privatpersoner behöver för att komma igång med energirenoveringar i stor skala. Det säger Ricardo Bernardo, lektor och avdelningsföreståndare för Energi och byggnadsdesign vid LTH.

Jonas Andersson – Published 20 March 2023

Hus och billar speglas i en färgrik glasfasad.
Låg klimatpåverkan är den nya ”valutan” inom byggbranschen, säger Ricardo Bernardo. Foto: Tiina Meri

Historiskt har energi varit billigt i Sverige, och under långa perioder har det varit svårt att ekonomiskt motivera energibesparingar. Samtidigt är minskad energianvändning angelägen inte bara för att klara kostnaderna utan även övergången till ett mer hållbart samhälle. 

– Nu har prisökningarna slagit till brutalt och vi kan se ett paradigmskifte när det gäller viljan att energieffektivisera. I bästa fall kan vi både uppfylla klimatmålen och rädda plånboken, säger Ricardo Bernardo. 

Chans i ett samhällsperspektiv

Han har stor respekt för att många hushåll inte har råd med de investeringar som behövs för att energirenovera. Men i ett samhällsperspektiv finns stora möjligheter att förändra synen på byggande och hela fastighetens livscykel.  

– Traditionellt har fokus legat på att räkna energiförbrukningen under fastighetens driftstid. Men då missar man att se hela livscykeln, vilket behövs för att kunna minimera klimatpåverkan, säger Ricardo Bernardo.

Ett exempel är så kallade energipositiva byggnader, som producerar mer energi än de förbrukar under driftstiden. Men inte ens dessa fastigheter har med säkerhet negativ klimatpåverkan sett till hela livscykeln, som kan gå från extra mycket byggmaterial till extra mycket avfall när byggnaden rivs. 

– Det är omdiskuterat vad som menas med klimatneutrala byggnader, konstaterar Ricardo Bernardo, som samtidigt säger att det finns ett påtagligt intresse från stora aktörer i byggbranschen att bygga med så liten klimatpåverkan som möjligt. 

Två spår

På marknaden finns olika angreppssätt: Det ena är att bygga som vanligt och köpa  klimatkompensation i exempelvis ny skog någon annanstans. Motiveringen är då att man måste räkna i ett globalt perspektiv. Det andra är att bygga med så låg klimatpåverkan som möjligt, med klimatvänliga byggmaterial och mycket låg energiförbrukning i designen av fastigheter.

– Skillnaden är enorm och har stor påverkan på hur våra framtida städer kommer att se ut. 

Ricardo Bernardo säger att låg klimatpåverkan är den nya ”valutan” inom byggbranschen och att intresset därför också är stort för nya material och tekniker, och att det som en följd dyker upp en marknad.

– Vi som forskar försöker använda vetenskapligt grundade antaganden för vad klimatneutrala byggnader betyder. Ämnet väcker många gånger känslor och det kan vara svårt att veta vad som är rätt och fel. 

Vikten av att ta hänsyn till hela livscykeln gäller även exempelvis solceller, som är på stark framväxt inte minst mot bakgrund av att investeringen numera lönar sig ganska snabbt. 

Även solcellers klimatpåverkan behöver minskas

– Nästan all produktion av solceller sker i Kina med fossila bränslen och man måste räkna in produktion, transport och återvinning för att få fram den egentliga miljöpåverkan. Men det händer mycket när det gäller att minska klimatpåverkan inom branschen, säger Ricardo Bernardo.

En lite bortglömd teknik som kan vara på återväxt är solvärme, det vill säga att solen används för uppvärmning av exempelvis tappvarmvatten. 

– Det är intressant med hybrid solenergiteknik, där solel och solvärme produceras i en och samma komponent. Många har en begränsad yta så detta är en lovande teknik, som dock fortfarande är rätt dyr, säger Ricardo Bernardo.
 

Fakta: Mer om energieffektisering

Exempel på ”trender” när det gäller energieffektivisering av bostäder och andra typer av fastigheter – enligt Ulla Janson, koordinator vid LTH:s profilområde Cirkulär byggindustri:

  • Energilagring i vätgas eller med hjälp av batterier – se Skellefteå Krafts projekt Zero Sun där en villa lagrar solenergi under de ljusa årstiderna för att klara de mörka.
  • Kvarter som delar. Sedan 2022 är det i Sverige lagligt med så kallade lokala energigemenskaper, vilket innebär att en grupp producerar, lagrar och delar förnyelsebar energi. Aktörerna kan vara hushåll, små företag, föreningar eller kommuner.
  • Renovera – kasta inte. I livscykeln för material och produkter räknas även tillverkningsenergi. Exempelvis kan fönster energieffektiviseras genom att den innersta glasrutan i ett tvåglasfönster ersätts med en färdig ”kassett”, ett dubbelglas med gas emellan. Vinsten är då också kulturhistorisk eller byggnadsvårdsmässig.
Ricardo Bernardo. Porträttfoto.

Ricardo Bernardo

Avdelningsföreståndare och lektor för Energi och byggnadsdesign vid LTH

Ricardo Bernardos profil i Lunds universitets forskningsportal

Omslag LTH-nytt nr 1 2023. Skärmdump.

I LTH-nytt

Denna artikel publicerades i LTH-nytt.

LTH-nytt är LTH:s magasin och riktar sig till alumner, studenter och medarbetare, och ambitionen är att den ska locka till läsning även bland den allmänhet som är intresserad av teknikutveckling och de tekniska högskolornas bidrag till samhällsnytta.

LTH-nytt nr 1 2023 – Till nytta för samhällsbygget (PDF, 11 MB, öppnas i nytt fönster)