”Vi skapar en kunskapsbas som andra kan bygga vidare på”

Hur fick du nys om oss på Motorlabbet, det finns ju fler som håller på med förbränningsmotorer?

Det undrar Öivind Andersson, professor vid Avdelningen för förbränningsmotorer, när Bo Andersson kommer för att bekanta sig med motorlabbet i M-huset. ”Bildoktorn” vill närmare bestämt bekanta sig med en förbränningsmotor med en verkningsgrad som tangerar världsrekordet för kolvmotorer.

– Jag hittade en artikel i branschtidningen Fordonskomponenter och lade den i skattkistan, säger Bo Andersson som under sitt yrkesliv hunnit vara bilmekaniker men också skribent och fotograf och programledare inom radio och TV.

Värden Öivind Andersson visar runt och berättar om Motorlabbets forskning där målet är att söka efter nya förbränningstekniker som leder till motorer med både högre verkningsgrad och renare utsläpp.

– Verkningsgraden på vår senaste förbränningsmotor är 57 procent. Det är en så kallad PPC-motor med kompressionsantändning, inte tändstift. Man kan säga att det är ett blandkoncept mellan en diesel- och HCCI-motor, säger Öivind Andersson.

Öivind Andersson anser att det svåra med forskningen kring den här typen av förbränningsmotor – som nu testas med avsikten att användas i lastbilar – inte är det mest komplicerade:

– Det som är riktigt svårt är att sätta tekniken i produktion som del av ett helhetssystem. Men på senare tid har flera företag antytt att de testar prototyper som ligger nära produktion.

Motorlabbet vid LTH är ett av Sveriges tre kompetenscentra, motsvarande finns vid Chalmers och KTH. Vid sidan av samarbeten med Scania och Volvo-bolagen driver Motorlabbet forskningsprojekt med en rad utländska företag. Uppdraget är att undersöka idéer som går lite utanför ramarna, att göra de experiment som industrin inte gör.

– Få i industrin skulle komma på tanken att hälla bensin i en dieseltank. Men genom sådana experiment skapar vi en kunskapsbas som andra kan bygga vidare på, säger Öivind Andersson.
LTH-professorns spaning är att framtidens motorer inte kommer att byggas utifrån en enda lösning, utan många olika.

– Elbilar blir nog främst en lösning för dem som har nära till jobbet. Om några år kommer vi tack vare nya koldioxidkrav troligen att se någon form av hybridisering i alla bilar som drivs med förbränningsmotorer. Jag tror också att vi får ökat fokus på alkoholbränslen, som etanol och metanol. Framställs dessa bränslen av skogsråvara som vi i Sverige har ett överskott av blir alla vinnare.

Under ”Bildoktorns” besök på LTH rör sig samtalet om allt från motorhistoriska förgrundsgestalter till bilen som klassfråga.

– Den moderna bilen landade 1920. Idag är vi i samma läge som 1919. Frågan är än en gång vad vi i morgon kommer att köra omkring i. Så det är en hemskt spännande tid vi lever i, säger Bo ”Bildoktorn” Andersson.

Text och foto: Tiina Meri

GÄSTEN | Bo ”Bildoktorn” Andersson

• Föddes 3 april 1953 i Sävsjö och är mest känd som Bosse Bildoktorn från SVT:s program med samma namn

• Minns inte utan nostalgi att han 1979 själv bytte kamdreven på sin Volvo Amazon i en lånad verkstad i Edinburgh, för en sammanlagd kostnad av 150 riksdaler

• Äger en svensktillverkad bruksbil men har förkärlek för engelska bilar

• Sympatiserar till viss del med mottot ”Hellre en bil som är sönder ibland än en som är ful jämt”

PÅ 20 ÅRS SIKT | ÖIVIND ANDERSSON

”Målet är ju att ställa om till fossilfria transporter och jag tror att det värsta som kan hända är att vi slår oss till ro och blint litar på att elbilen kommer att lösa problemet. Trots alla ambitiösa planer på att öka produktionen av elbilar de senaste två decennierna utgör de fortfarande bara en promille av bilparken globalt. Om vi får se några hållbara affärsmodeller för elbilar under de kommande två decennierna är en öppen fråga.”

RÅD TILL LAGSTIFTARE | ÖIVIND ANDERSSON

”Både elbilar och konventionella bilar lider idag av samma problem – fossilberoendet. Globalt sett framställs två tredjedelar av elen genom förbränning av fossila bränslen. Vi kommer att behöva stora satsningar både på förnybara bränslen och förnybar el, annars får vi inte den här ekvationen att gå ihop. När vi ser på den totala mängden fossil energi som transporterna förbrukar idag är detta en gigantisk utmaning. Vi måste satsa i alla led, från forskning till infrastruktur.”

FAKTA | Forskning på LTH:s motorlabb

För femton år sedan forskade Motorlabbet på en förbränningsmotor som kallas Homogenous Charge Compression Ignition, HCCI. Bränslet och luften är i denna motor förblandade, och antändningen sker till följd av att ämnena komprimeras. Nu kombineras HCCI-motorns fördelar med dieselmotorns i en teknik som kallas Partially Premixed Combustion, PPC. Den ger en ren, bränslesnål motor som är lättare att styra än en HCCI-motor.

Med PPC slog Motorlabbet rekord för en förbränningsmotor, med en verkningsgrad på 57 procent. Tekniken bygger på att bensin sprutas in i en dieselmotor. Om det görs på rätt sätt kan man styra förbränningshastigheten och därmed maximera verkningsgraden. PPC fungerar även med förnyelsebara alkoholbränslen och ger då ännu lägre utsläpp.