Ny mandatperiod för EU:s klimatråd – LTH-professor fortsätter
EU:s vetenskapliga råd för klimatfrågor går in i en ny fas när den första fyraårsperioden avslutas i mars 2026. Nu har rådets nya medlemmar presenterats, och Lars J Nilsson, professor i miljö- och energisystem vid LTH, fortsätter att vara en av representanterna.
Jessika Sellergren – Published 18 December 2025

Klimatrådet, European Scientific Advisory Board on Climate Change, ESABCC, har en viktig roll i att följa och bidra till utvecklingen av den europeiska klimatpolitiken. Rådets kärna är att förmedla bästa möjliga vetenskapliga kunskap som kan ligga till grund för väl underbyggda politiska beslut, berättar Lars J Nilsson.
– Min roll i rådet är helt enkelt att dela med mig av den forskningserfarenhet och kunskap jag har, säger han.
En aktuell fråga är EU:s klimatmål för 2040.
– Rådet rekommenderade en utsläppsminskning på 90–95 procent inom EU jämfört med 1990 års nivåer, vilket har blivit ett viktigt riktmärke i den politiska diskussionen. De nyligen avslutade förhandlingarna landade på 90 procent med viss flexibilitet för internationella krediter, som mest fem procent.
Lars J Nilsson förklarar att flexibiliteten betyder att en begränsad del av utsläppsminskningen får uppnås genom internationella klimatåtgärder. Det innebär att hela minskningen på 90 procent inte måste genomföras enbart inom EU.
Sedan 2022 har klimatrådet publicerat flera rapporter som fått stort genomslag och bidragit till höga klimatambitioner inom EU. Under våren publiceras ytterligare två rapporter, en med fokus på jordbrukets roll i klimatomställningen och en om klimatanpassning.
När det nya rådet tillträder i mars 2026 blir en av de första uppgifterna att ta fram ett gemensamt arbetsprogram för 2026–2027.
– Exakta prioriteringar är ännu inte fastställda, men det finns många viktiga frågor kvar kring hur vi eliminerar de sista återstående utsläppen efter 2040 eller kompenserar genom koldioxidborttagning, säger Lars J Nilsson.
Medlemmar i EU:s klimatråd från 2026
- Annela Anger-Kraavi (Estonia) – University of Cambridge
- Constantinos Cartalis (Greece) – National and Kapodistrian University of Athens (second mandate)
- Suraje Dessai (Portugal) – University of Leeds’ School of Earth, Environment, and Sustainability (second mandate)
- Laura Díaz Anadón (Spain) – University of Cambridge (second mandate)
- Ottmar Edenhofer (Germany) - Potsdam Institute for Climate Impact Research (second mandate)
- Vera Eory (Hungary) – Scotland’s Rural College (second mandate)
- Lena Kitzing (Denmark / Germany) - Technical University of Denmark (second mandate)
- Kati Kulovesi (Finland) – University of Eastern Finland
- Lars J. Nilsson (Sweden) – Lund University (second mandate)
- Åsa Persson (Sweden) – KTH Royal Institute of Technology’s Climate Action Centre
- Keywan Riahi (Austria) – International Institute for Applied Systems Analysis (second mandate)
- Jean-François Soussana (France) - French National Research Institute for Agriculture, Food and the Environment (second mandate)
- Giorgio Vacchiano (Italy) – University of Milan
- Detlef van Vuuren (The Netherlands) – PBL Netherlands Environmental Assessment Agency
- Zinta Zommers (Latvia) – University of Toronto
EU:s vetenskapliga klimatråd
EU:s vetenskapliga råd för klimatförändringar består av 15 vetenskapliga experter. Medlemmarna utses för en mandatperiod på fyra år, som kan förnyas en gång. Högst två medlemmar i rådet får ha samma medlemsstats nationalitet.
I den nya mandatperioden, som startar 24 mars 2026, tillkommer sex nya ledamöter medan nio från den nuvarande perioden fortsätter sitt arbete, däribland Lars J Nilsson. Ytterligare en svensk forskare tar nästa mandatperiod plats i rådet, Åsa Persson från KTH.
Läs mer om klimatrådet och dess medlemmar i Europeiska miljöbyråns (EEA) pressmeddelande:
https://www.eea.europa.eu/en/newsroom/news/new-european-scientific-advisory-board-on-climate-change-appointed
Lars J Nilsson
Lars J Nilsson är professor i miljö- och energisystem vid LTH och forskar om tekniska möjligheter, strategier och politik för näringslivets omställning till fossilfritt.