Skip to main content

”Följ er intuition, det är mitt råd”

Anne L’Huillier, professor i atomfysik vid LTH, tilldelades på tisdagen Nobelpriset i fysik tillsammans med Pierre Agostini och Ferenc Krausz. – Det känns helt otroligt. Fantastiskt! Jag är väldigt stolt, säger hon.

Jonas Andersson – Published 4 October 2023

Anne L’Huillier tar emot jublet från studenter och kollegor
Anne L’Huillier möttes av jubel när hon mötte kollegor och studenter efter att det stått klart att hon tilldelats Nobelpriset i fysik. Foto: Kennet Ruona

Anne L’Huillier, professor i atomfysik vid LTH, Lunds universitet, tilldelades på tisdagen Nobelpriset i fysik tillsammans med Pierre Agostini och Ferenc Krausz.
– Det känns helt otroligt. Fantastiskt! Jag är väldigt stolt, säger hon.

Anne L’Huillier fick beskedet om att hon tilldelats Nobelpriset i fysik under en föreläsning. Telefonen ringde, men det var under en paus som Kungliga vetenskapsakademien fick tag på henne och kunde meddela nyheten.

– Efter att jag fått beskedet gick jag tillbaka och fortsatte undervisningen. Men jag fick säga att jag skulle sluta lite tidigare, för att jag skulle befinna mig på mitt kontor kvart i tolv. Jag sa inget mer, men jag tror nog att en del kanske förstod. Sen hade jag en halvtimmes föreläsning. Det var ganska tufft, måste jag säga, berättar Anne L’Hullier på tisdagens presskonferens på Fysicum.

Prismotiveringen lyder ”för experimentella metoder som genererar attosekundpulser av ljus för studier av elektrondynamik i materia”. Med laserteknik skapas ultrakorta ljuspulser som gör det möjligt att blicka in i mikrokosmos. Dessa ”kamerablixtar” gör det möjligt att studera elektroners rörelser inne i atomer och molekyler.

Mångårigt arbete bakom priset

För Anne L’Huillier började arbetet 1987 när hon upptäckte att ett stort antal olika övertoner av ljus uppstod när hon sände infrarött laserljus genom en ädelgas. Dessa uppstår genom att ljuset från lasern växelverkar med atomer i gasen och ger vissa elektroner extra energi, som sedan avges som ljus.

– Då tänkte jag aldrig tanken på att detta en dag skulle kunna leda till ett Nobelpris. Men jag ville fortsätta undersöka detta, jag såg en möjlighet att det kunde vara attosekundpulser. Det gick emot vad andra tyckte. Men min intuition sa mig att det kunde finnas möjligheter att skapa något som kunde leda vidare.

Så teorin fanns på plats, men det visade sig vara svårt att veta hur man skulle mäta det. Detta förändrades 2001 när Pierre Agostini och Ferenc Krausz på var sitt håll lyckades sätta upp experiment där man kunde mäta sådana korta ljuspulser på attosekundtidsskalan.

Gjorde det omöjliga möjligt

Med tekniken kan man följa otroligt snabba förlopp, inte minst gällande elektroner, vars förändringar ofta sker på skalor av några tiotal attosekunder. Elektroner är dessutom inte några partiklar i klassisk mening – de är mer en våg – och attosekundfysik handlar om att beskriva, karaktärisera, dessa vågor. Den nya tekniken gjorde det möjligt att undersöka sådant som tidigare varit helt omöjligt.

Fältet består fortfarande av grundforskning. Framöver hoppas Anne L’Huillier att man ska kunna följa elektronrörelser i mer avancerade system, som exempelvis komplexa molekyler. 

– Jag vill exempelvis bättre förstå vad som händer i början av en kemisk reaktion. Och om förståelsen blir bättre, så kan man mäta vad som händer och kanske också kontrollera förloppet. Det är visionen. En tillämpning vi jobbar med nu tillsammans med ett företag är hur man kan utnyttja strålning för att göra avbildningar av väldigt små strukturer, som skulle kunna användas inom halvledarindustrin.

En av få kvinnliga pristagare i fysik

Anne L’Huillier är den femte kvinnan som får Nobelpriset i fysik, något som hon gläds extra åt. 

– Fysik är det ämne som haft minst kvinnliga pristagare, så det är viktigt. Men det ökar, och jag tror det kommer att öka ännu mer i framtiden. Jag är ganska optimistisk. 

Rådet till unga forskare för att nå framgång är att det är bra med passion, att gilla det man gör och att det finns en vilja att förstå och förbättra. 

– Följ er intuition. Det är mitt råd. Om ni har passion för vetenskap: go for it! Det gäller särskilt unga kvinnor. Det går att kombinera en forskarkarriär med ett vanligt liv med familj och barn. Det går om man vill det, säger hon.

På tisdagens presskonferens kom också frågan om det är en fördel eller inte att göra karriär som kvinnlig forskare i Sverige jämfört med andra länder.

– Det är en jättesvår fråga och svaret är både ja och nej. Ja för att vi har ett väldigt bra system med skola, förskola, fritids och så vidare och att det finns en acceptans från samhället att man både har barn och gör karriär. Nej för det är väldigt få kvinnor jobbar inom fysik och på LTH, i många andra länder finns det fler, så på det sättet är det lättare där. Men jag hoppas och tror att det ökar och blir fler och fler kvinnor inom fysik, matematik och teknik, säger Anne L’Huillier.

Vad är ditt mål nu framöver, när du har vunnit det finaste pris som går att vinna?

– Nästa steg är att stanna var jag är, oavsett det som har hänt i dag. Mitt mål fortsätta forska och undervisa som jag gör i dag, och fortsätta vara mig själv. 

Mer om pristagarna och forskningen på Kungliga vetenskapsakademiens sida

Mer om gårdagens presskonferens

Attosekunder

En attosekund är en miljarddels miljarddels sekund. 

En attosekund är så kort att det går lika många sådana på en sekund som sekunder på hela universums ålder. På en lite mer närliggande skala kan vi tänka oss en ljusblixt som sänds ut från ena änden av ett rum. Det hinner gå tio miljarder attosekunder innan den når den motsatta väggen. 

Källa: Kungliga Vetenskapsakademien

Medalj med Alfred Nobels profil.

Pristagarna i fysik

Anne L'Huillier, född 1958 (65 år) i Paris, Frankrike. Fil.dr 1986 vid Université Pierre et Marie Curie, Paris, Frankrike. Professor vid Lunds universitet, Sverige.

Anne L'Huillier, Lunds universitet

Pierre Agostini. Fil.dr 1968 vid Université Aix-Marseille, Frankrike. Professor vid The Ohio State University, Columbus, USA.

Pierre Agostini, The Ohio State University

Ferenc Krausz, född 1962 (61 år) i Mór, Ungern. Fil.dr 1991 vid Technische Universität Wien, Österrike. Director vid Max-Planck-Institut für Quantenoptik, Garching och professor vid Ludwig-Maximilians-Universität München, Tyskland.

Ferenc Krausz, Max-Planck-Institut für Quantenoptik

Prissumma: 11 miljoner svenska kronor, delas lika mellan pristagarna.