Skip to main content

Luftburen smitta står samhället dyrt

Mer forskning behövs kring olika former av luftburen smitta, menar Jakob Löndahl, universitetslektor vid Ergonomi och Aerosolteknologi. Vinterkräksjuka, influensa, mässling och tuberkulos är exempel på smittor som sprids och utgör ett stort samhällsproblem.

– Published 30 December 2015

I ett tvärvetenskapligt projekt testas hur luftburen smitta sprids och överlever.


- En människa släpper ut i runda slängar en miljon partiklar per timme, berättar Jakob Löndahl, forskare i aerosolteknologi, i ett SVT-inslag.

Enligt Löndahl har forskningen kring smittspridning traditionellt och i stora delar av världen fokuserat på kontaktsmitta snarare än luftburen smitta.

- När det gäller luftburen smitta så är det fortfarande ganska mycket som vi inte vet, säger han till Sydnytt.

Och fördelen med ytterligare kunskaper, menar han, är att det ofta klarnar hur man kan gå vidare med åtgärder mot smittspridning. För med en åldrande och därmed mer infektionskänslig befolkning, med ett ökat resande och en tilltagande antibiotikaresistens utgör luftburen smitta ett stort samhällsproblem och en stor utgiftspost, resonerar han i nyhetsinslaget som berör en treårig, tvärvetenskaplig studie kring luftburen smitta. 

 

Se inslaget i SVT:

www.svtplay.se/klipp/5630030/vinterkraksjukan-skapar-stora-problem