Skip to main content

Inför FN:s klimatrapport 4 april: ”Nu är det nollutsläpp som gäller”

I samband med en ny rapport kring åtgärder som ska begränsa klimatförändringarna ser forskare vid Lunds universitet vissa hoppfulla tecken. Bland annat tror Lars J Nilsson, professor i miljö- och energisystem vid LTH, att det finns goda möjligheter att år 2050 nå nollutsläpp för industrier som stål, cement och kemi – där utsläppen av koldioxid idag är stora.

Jessika Sellergren – Published 28 March 2022

Skorsten som släpper ut rök mot himlen. Svartvitt foto.
Om vi ska kunna leva upp till Parisavtalets målsättning att begränsa den globala uppvärmningen så är det nollutsläpp som gäller, menar Lars J Nilsson. Foto: Unsplash

För att nå klimatmålen måste utsläppen minska. Men trots ett allt större fokus på förnybara lösningar har de globala klimatutsläppen ändå ökat de senaste åren. Vilka faktorer har påverkat den utvecklingen? Och vilka utsläppsminskningar behövs för att vi ska nå klimatmålen?

Frågorna tas upp i FN:s klimatpanels (IPCC) kommande rapport Att begränsa klimatförändringen som presenteras vid en global presskonferens den 4 april. Lars J Nilsson är en av fyra svenska forskare som är huvudförfattare till ett kapitel i rapporten.

Inför rapportsläppet säger han:

– Sedan IPCC gjorde sin senaste rapport 2014 har mycket hänt. Nu handlar åtgärdsförslagen inte längre om att reducera de globala utsläppen med 20, 30 eller 40 procent – nu är det nollutsläpp som gäller. Det är en nödvändighet om vi ska kunna leva upp till Parisavtalets målsättning att begränsa den globala uppvärmningen.

För att nå nollutsläpp krävs politiska beslut, nya infrastrukturer, internationella samarbeten och en samordning av klimat-, industri- och handelspolitik, menar Lars J Nilsson.

Några år och tiotusentals forskningsartiklar senare

Rapporten ingår i IPCC:s sjätte kunskapsutvärdering som tar upp klimatförändringar, konsekvenser och möjliga lösningar i ett globalt perspektiv.

De senaste åren har över 200 forskare och experter från hela världen granskat tiotusentals vetenskapliga forskningsartiklar för att kunna bedöma kunskapsläget kring hur klimatförändringen kan begränsas. Deras utvärdering har studerats och kommenterats i flera omgångar av såväl andra forskare och experter som FN:s enskilda medlemsländer.

Nu håller arbetet på att avslutas och rapporten är redo att presenteras. Slutresultatet är ett par tusen sidor uppdelade på 17 kapitel. Rapporten är den sista delrapporten av tre som tillsammans redogör för kunskapsläget om klimatförändringen, klimatrelaterade risker och möjliga åtgärder i form av klimatanpassning och utsläppsminskning.

– Det är alltmer bråttom med åtgärder om uppvärmningen ska begränsas till 1,5 eller 2 grader, och ännu pekar inte utsläppsutvecklingen mot att vi når världens klimatmål. Samtidigt har det börjat hända en del och åtgärder finns att tillgå vad gäller tekniska och ekonomiska lösningar för utsläppsminskning samt kring naturbaserade lösningar och hållbar konsumtion, säger Markku Rummukainen, professor i klimatologi vid Lunds universitet och Sveriges kontaktperson för IPCC.

Huvudroll i kapitel om industrin

Industrin och industrins klimatomställning tas upp i kapitel 11, i vilket Lars J Nilsson har en huvudroll som samordnande huvudförfattare. Där förs bland annat resonemang om hur omställningsstrategier behöver anpassas för branscher som har olika förutsättningar.

Lars J Nilsson säger att han tillsammans med de forskarkollegor som författat kapitlet lär kunna ge en del hoppfulla budskap:

– Som jag ser det, och fått indikationer om i min egen tidigare forskning, finns goda möjligheter att år 2050 nå nollutsläpp för utsläppsintensiva industrier som stål, cement och kemi. Men det krävs breda strategier för att vi ska nå hela vägen fram.

Några centrala frågor som tas upp i FN:s klimatrapport 4 april:

  • Hur har de globala utsläppen utvecklats under senare år och hur skiljer utvecklingen sig åt mellan olika regioner?
  • Vilka faktorer har påverkat utsläppsutvecklingen?
  • Vilka lösningar för utsläppsminskning – tekniska, ekonomiska och relaterade till styrmedel –finns idag?
  • Hur kan olika åtgärder kombineras och genomföras över tid för utsläppsminskningar av koldioxid och andra växthusgaser för att vara i linje med världens klimatmål?
  • Hur förhåller sig utsläppsminskning, klimatanpassning och hållbar utveckling till varandra, och hur kan åtgärder på ett område bidra till ett annat?
Porträttfoto av Lars J Nilsson.

Lars J Nilsson är huvudförfattare i till kapitel 11 – om industrin och industrins klimatomställning – i den kommande IPCC-rapporten. Han är professor i miljö- och energisystem vid LTH och forskar om tekniska möjligheter, strategier och politik för näringslivets omställning till fossilfritt.

Lars J Nilssons forskning – Lunds universitets forskningsportal

Porträttfoto av Markku Rummukainen.

Markku Rummukainen är Sveriges representant för IPCC och verksam vid Lunds universitet och SMHI. Han är professor i klimatologi vid Lunds universitet och ledamot i Klimatpolitiska rådet i Sverige.

Markku Rummukainens forskning – Lunds universitets forskningsportal

Om klimatrapporten

FN:s klimatpanel IPCC ger vart sjätte till vart sjunde år ut en stor kunskapsutvärdering i flera delar, samt så kallade specialrapporter.

Delrapporten Klimat i förändring 2022: Att begränsa klimatförändringen är den tredje delen i den aktuella huvudrapporten AR6 och presenteras den 4 april.

Rapporten består av 17 kapitel:

  1. Introduction and framing
  2. Emissions trends and drivers
  3. Mitigation pathways compatible with long-term goals
  4. Mitigation and development pathways in the near- to mid-term
  5. Demand, services and social aspects of mitigation
  6. SECTOR: Energy Systems
  7. SECTOR: AFOLU
  8. SECTOR: Urban
  9. SECTOR: Buildings
  10. SECTOR: Transport
  11. SECTOR: Industry
  12. SECTOR: Cross-sectoral perspectives
  13. National and sub-national policies and institutions
  14. International cooperation
  15. Investment and finance
  16. Innovation, technology development and transfer
  17. Accelerating the transition in the context of sustainable development