Examensarbetet blev till ett debattinlägg kring hållbart byggande och biodiversitet

Wiktor Bergh lämnar i vår arkitektstudierna vid LTH efter ett nyskapande examensarbete med fokus på urban biodiversitet. Han har samarbetat med ekologer och ingenjörer vid Lunds universitet, och som grund i arbetet har han använt teorier från ekologin kring hur biodiversitet kan ökas.

Resultatet av samarbetet benämner Wiktor Bergh som ”land sharing architecture”. Ett grepp som han tog i sitt examensarbete var att han visade på en exempelbyggnad – närmare bestämt en filial till Malmö stadsbibliotek förlagd till Nyhamnen – där byggnadens så kallade klimatskal inte stänger sig för ekosystem. I praktiken betyder det ett hus utan ytterdörr som enbart stängs med grind nattetid.

- Jag ville undersöka vad ökad biodiversitet kan innebära för rumsskapandet i arkitekturen och för människorna som befinner sig i den.

En idé som finns med genomgående i Wiktor Berghs förslag är att vi kan ge plats åt biodiversitet – som rör både växter och djur – på de ytor i staden som vi människor själva inte använder. 

Att varje hörn och skrymsle kan vara en plats som värdesätts av någon bakterie, växt eller djur är ett ”tänk” vi borde ha i bakhuvudet när vi ser på staden, menar han. 

I staden är nästa utmaning – efter att ha gett plats åt biodiversitet på fasader, gator och tak – att använda ytorna som finns inomhus på samma sätt, anser Wiktor Bergh. De ytor som inte används av människor kan vara en resurs åt någon annan art eller organism. 

- Det skulle fungera men ställer lite speciella krav på materialen. Om jag till exempel vill att alger ska få växa måste jag också välja ett material som tål algpåväxt. 

De ytor som människor däremot faktiskt använder kommer att hållas öppna av slitage, på samma sätt som en stig hålls öppen av dem som går längs den, framhåller Wiktor Bergh.

I utemiljöer arbetar stadsplanerare ofta mot målet att öka biodiversitet, det vill säga artrikedom bland växter och djur. Men nu är det dags att öka ambitionen, menar den nyblivne arkitekten.

- Om vi vill designa för biodiversitet borde vi gå mot att dela med oss av staden till ekosystemen, det är det som ”land sharing architecture” står för. Detta bör vi människor också göra för vårt eget välmåendes skull, säger Wiktor Bergh. 

- Det viktigaste med detta angreppssätt är att vi får en artrik natur i vår vardag, något som gör att vi mår bättre.

Wiktor Bergh ser sitt examensarbete som ett debattinlägg i frågan om hur människan samsas med andra arter.

Den snabba globala urbaniseringen, där ytterligare ett par miljarder människor om några årtionden kommer att bo i stora städer, innebär stora påfrestningar på klimatet och för biodiversiteten. 

- Vi har inte råd att bygga fel. Någonstans måste vi ha plats för biodiversitet, och landsbygden kommer behövas i allt större utsträckning till att försörja mänskligheten med föda och andra resurser, allt som vårt globala samhälle växer.