De tar helhetsgrepp på miljonprogrammets inomhusmiljö

Eja Pedersen är forskare i miljöpsykologi vid LTH och leder arbetet inom PEIRE, en transdisciplinär forskargrupp som studerar inomhusmiljöer i bostäder. I hennes och de andra forskarnas ögon är det viktigt att experter inom skilda områden tar ett helhetsgrepp kring goda inomhusmiljöer – och på sikt bidrar till att möjligast många människor i sina hem och på sina arbetsplatser får en god grund för välbefinnande och hälsa.

En samarbetspartner för forskarna är Lunds kommun som i sin tur deltar i demonstrationsprojektet Cityfied – ett projekt som stöttas av EU och handlar om att skapa framtidens ”smarta” städer, med energisnål och innovativ teknik.

I stadsdelen Linero i östra Lund renoveras och energieffektiviseras just nu 379 lägenheter och sammanlagt mer än 40 000 kvadratmeter yta. Efter renoveringen ska energianvändningen ligga på samma nivå som för nybyggda hus. Tack vare Lineroprojektet får forskarna ett underlag som de annars inte fått:

– Vi tittar på hur inomhusmiljön i lägenheterna från 1970-talet ter sig idag och på miljöns kvalitet efter renovering. När lägenheterna nu renoveras inom ramen för Cityfied och energieffektiviteten höjs är det som om vi forskare skulle göra en intervention, där parametrar ändras. Genom samarbetet får vi ett klassiskt forskningsupplägg, men inte alls så kostsamt som mätningar i laboratorium, säger Eja Pedersen.

Inom kort görs besök hos de boende under vilka luftkvalitet och fukthalter mäts på nytt, efter renoveringen. Vad finns att säga om resultaten hittills?

– Vad vi har sett är att miljön i lägenheterna oftast är god. Men det finns ju kända problem, som att lägenheterna börjat bli lite slitna och att vi idag tänker annorlunda när det gäller energianvändning.

Nyfikenheten är nu stor på hur energieffektiviseringar går att kombinera med förbättrad luftkvalitet inomhus. Att lyckas med både och är ingen självklarhet.

– I Lineroprojektet gör vi forskare inte någon utvärdering av renoveringarna. Däremot ökar vi helhetsförståelsen för de tekniska system som används för att värma upp lägenheterna och som reglerar luftflödena, samtidigt som vi tittar på de boendes behov av komfort och deras förståelse av systemen.

Så varför är det viktigt att dra slutsatser kring inomhusmiljön i ett miljonprogramområde?

– I Sverige tillbringar vi omkring 90 procent av vår tid inomhus, till stor del i hemmet. Väldigt många människor är hyresgäster i miljonprogrammen och kan inte själva välja ventilations- eller uppvärmningssystem. Mot den bakgrunden är det viktigt att hyreslägenheter stödjer människors välbefinnande och hälsa.

Eja Pedersen ser en spännande utveckling när det gäller nybyggnation, men denna kommer enligt henne inte alla till del:

– Vi ser nya material och nya sätt närma sig dessa, vi ser passivhus och high tech-lösningar. Men om tjugo år står detta byggande ändå bara för en väldigt liten del av bostadsbeståndet. De flesta kommer fortfarande att bo i miljonprogramslägenheter.

Om samhället menar allvar med socialt hållbara bostäder kan hyrorna inte höjas för mycket i höghusområden som byggdes under 1960- och 1970-talen, menar Eja Pedersen.

– Det betyder att de renoveringar och det byggande som nu görs i Sverige och i hela Europa måste vara hållbart, inte bara om tjugo år, utan också femtio år framåt. För vi kan inte förvänta oss så här stora renoveringar på många år.

TIINA MERI

FAKTA | Cityfied

Cityfied är ett EU-projekt som ytterst syftar till att omvandla europeiska städer och deras energisystem till framtidens smarta städer.

Cityfied Lund är ett samarbete mellan Lunds kommun, Lunds kommuns Fastighets AB (LKF), Kraftringen och IVL Svenska Miljöinstitutet.

Projektet fokuserar på att rusta upp kvarteren Eddan och Havamal i 1970-talsområdet Linero för att på ett kostnadseffektivt sätt skapa mer energieffektiva bostäder.