När frågan är: Kan vi göra den här saken på ett lite bättre sätt?

Ett glädjebesked för Lunds universitet och för LTH var det förstås när det häromveckan framkom att Lunds universitet behåller sin 95:e plats Times Higher Education-rankningen (THE).

Varför sneglar vi i universitetsvärlden ständigt på rankningar? Jo, även om de inte säger allt säger de något om vår excellens inom utbildning, forskning och samverkan med det omgivande samhället.

I veckan välkomnade LTH två nya Lise Meitner-professorer på ett seminarium om betydelsen av förebilder för att alla talanger ska tas tillvara och för att personer av underrepresenterat kön ska inspireras att fortsätta inom sitt fält.

LTH inrättade Lise Meitner-professuren 1999, och än idag är professuren en del av LTH:s arbete för jämställdhet, mångfald och forskarbriljans.

Fysikern Lise Meitner (1878–1968) lyckades förklara kärnklyvning, men till skillnad från forskarkollegan Otto Hahn förärades hon inte med ett Nobelpris.

Vem som tillskrivs excellens är inte alltid rättvist, och att mäta den är förenat med utmaningar.

Idag kan vi ändå glädjas åt att vi tillhör de topprankade universiteten i världen. Det har betydelse eftersom många internationella studenter och forskare – precis som en del finansiärer och samverkanspartners – noga håller koll på rankningar när de väljer vilket universitet de ska knyta sin framtid till.

I THE-rankningen fick Lunds universitet 99,9 poäng av 100 i kategorin patent, något som är i absolut världstopp.

Här vågar jag dra slutsatsen att LTH:s innovativa problemlösare är en viktig, bidragande faktor – och att vi till vårt förfogande har stora apparathallar och annan förstklassig forskningsinfrastruktur.

På samma sätt spelar det roll att vi alla försöker vara förebilder och jobba för en öppen, nyfiken och kreativ miljö där skilda perspektiv och ingångar berikar – och att vi vågar testa nytt.

Att vi är bra på att tillsammans pröva just nya tankar och idéer, och att vi bidrar med efterfrågade och kreativa lösningar i samhället, är en sak jag som LTH:s rektor ständigt ser bevis på.

Utraljudsteknik, Bluetooth, Oatlyoch Proviva lyfts ofta som exempel på innovationer som sett dagens ljus på vår tekniska högskola. Själv lyfter jag också gärna Acconeer, Cognibotics, Gasporox, Orbital Systems och Alligator Bioscience som några lysande exempel på spännande och nyttiga LTH-innovationer.

För våra talangfulla studenter och forskare finns flera ingångar till Lunds ”innovationssystem” – däribland X-Lab, Venture Lab och LU Innovation. Att skapa och bygga nytt är av högsta vikt, eftersom Sverige och världen behöver fler LTH-innovationer som är till nytta för klimatet, industrin, digitaliseringen, samhällsbygget och livet självt.

Därför ska vi vara rädda om den fantastiska miljö där vi dagligen ställer oss frågor som:

”Hur kan detta problem lösas?” Och: ”Kan vi göra den här saken på ett lite bättre sätt?”

Att ni LTH:are som skapar, utforskar och förnyar till nytta för samhället gör ett imponerande arbete – det har vi än en gång fått kvitto på.

Annika Olsson

Rektor LTH