Hoppa till huvudinnehåll

Utbildningssatsning inom trygghet, säkerhet och resiliens

Lunds universitet erbjuder yrkesverksamma specialister inom krisberedskap, civilt försvar och skydd mot olyckor möjligheten till kompetensutveckling.

'Trygghet, säkerhet och resiliens i det komplexa och föränderliga samhället' är en utbildningssatsning som omfattar en introduktionskurs och fyra fördjupningskurser på avancerad nivå. Avsikten är att kurserna ska bidra till verksamhetsutveckling och stärka kopplingarna mellan de olika aktörerna. Kurserna är framtagna i tätt samarbete med representanter från branschen.

 

Kurserna har ett upplägg som möjliggör och i största möjliga mån sammanlänkar parallella studier med yrkesverksamhet. Detta genom att de tar avstamp i de faktiska sammanhang som deltagarna arbetar i och genom att blanda fysiska träffar och distansstudier. Alla uppgifter fokuserar på att förstå, förklara och förbättra olika delar av den egna verksamheten med hjälp av litteratur, filmade föreläsningar, reflektionsfrågor, kamratgranskning och seminarier med fokus på dialog med lärare och andra kursdeltagare.

Introduktionskursen är uppbyggd i kursmoduler som genomförs helt på distans med onlineseminarier för att underlätta deltagande för så många som möjligt.

Fördjupningskurserna blandar distansstudier med fysiska träffar; en träff (från lunch dag 1 till lunch dag 3) innan kursmodulerna och en avslutande träff (lunch till lunch). De fysiska träffarna ges i Lund. blandar distansstudier med fysiska träffar; en tvådagars träff innan kursmodulerna och en avslutande tredagars träff. De fysiska träffarna kan även arrangeras på andra platser än i Lund för att underlätta deltagande från hela Sverige Kurserna examineras genom en portfölj av inlämningsuppgifter samt närvaro vid obligatoriska seminarier. Det finns ingen inbördes kronologisk ordning mellan fördjupningskurserna.

Målgrupper för kurserna är offentliga aktörer som arbetar med krisberedskap, skydd mot olyckor eller civilt försvar i Sverige (kommuner, länsstyrelser, regioner, räddningstjänster, myndigheter, etc.). Kurspaketet kan även vara relevant för privata aktörer som har en roll i samhällets krisberedskap och samhällssäkerhet.

I Introduktionskursen kommer fyra perspektiv att introduceras vilka sedan berörs i samtliga fördjupningskurser. Lunds universitet förutsätter därför att alla som läser fördjupningskurserna först läser Introduktionskursen (eller tillgodogör sig innehållet på annat sätt). Om du har frågor kring dessa förkunskaper kontakta gärna kursledningen. Fördjupningskurserna är på avancerad nivå och kräver en treårig högskoleexamen alternativt fem års relevant arbetslivserfarenhet inom ett för kursen relevant yrkesområde. * På fördjupningskursen i Ledning och samverkan över hela hotskalan ingår delar av introduktionskursen som självstudiekurs helt kostnatfritt.

Intervju med Henrik Hassel, avdelningsföreståndare vid Avdelningen för riskhantering och samhällssäkerhet vid Lunds universitet, som tillsammans med flera kollegor har utvecklat ett paket med universitetskurser som riktar sig till yrkesverksamma inom området skydd mot olyckor, krisberedskap och civilt försvar.

Varför genomför Lunds universitet utbildningssatsningen ”Trygghet, säkerhet och resiliens i det komplexa och föränderinga samhället”?
Vår omvärld blir alltmer komplex och sammankopplad där samhällsförändringar sker allt snabbare. Detta gör att de hot och sårbarheter som finns i samhället också förändras – ibland snabbt. Verksamheter som kan vara väl utformade för att möta dagens utmaningar kan vara mindre lämpade att möta morgondagens hot och sårbarheter, vilket betyder att de måste förändras i takt med att samhället förändras. Det räcker inte med att reagera på samhällsförändringar utan vi måste också ligga steget före och proaktivt anpassa hur vi ska jobba med frågor som rör Trygghet, säkerhet och resiliens i det komplexa och föränderinga samhället.

En central framgångsfaktor för att detta ska vara möjligt är hög kompetensnivå hos de som arbetar med trygghet, säkerhet och resiliens på olika nivåer i det svenska samhället. De som arbetar med frågorna har en variation av bakgrunder vilket är en styrka, men vilket också skapar ett behov av utbildning inom områden som är av gemensamt intresse, oavsett om det handlar om lokal, regional eller nationell nivå samt oavsett vilken del av hotskalan vi pratar om.

Vad skiljer detta kurspaket från de andra kurser som erbjuds yrkesverksamma?
Detta kurspaket skiljer sig en del från många andra kurser och kurspaket som erbjuds. Stort fokus läggs på att kursdeltagarna ska få arbeta med att förstå, nagelfara och föreslå utveckling av den egna verksamheten. Detta sker genom att belysa centrala frågor med hjälp av vetenskaplig litteratur, men också med inspel från andra kursdeltagare och även från lärare. Vi vill använda den samlade kunskapen hos de som läser kurserna, men samtidigt ge möjlighet för kursdeltagarna att ta ett steg tillbaka och reflektera kring om det som görs i och utanför den egna verksamheten verkligen är ändamålsenligt.

I många andra kurser som erbjuds till yrkesverksamma ligger fokus på enskilda metoder och verktyg som kan vara användbara för att lösa vissa problem i praktiken. Detta kurspaket handlar snarare om att kunna tänka kritiskt kring den egna verksamheten – med hjälp av olika perspektiv och med fokus på olika områden som vi tror kan vara av generellt intresse för många som jobbar med trygghet, säkerhet och resiliens.

Varför ska man gå just dessa kurser?
Vi tror att kurserna är lämpliga för alla de som vill ta del av och diskutera viktiga perspektiv för ett framgångsrikt säkerhetsarbete och samtidigt har en vilja att direkt omsätta detta i nya förslag på arbetssätt, analysarbete och planering som bättre kan möta de samhällsutmaningar som finns.

Vem vänder sig satsningen till?
Satsningen riktar sig till en bredd av målgrupper men främst är fokus på personer som verkar inom olika typer av samhällsviktiga verksamheter. Målgrupperna kan verka inom olika delar av hotskalan (från vardagshändelser till extraordinära händelser), på olika nivåer i samhället (lokal, regional och nationell) samt vara involverade i olika delar av en händelses förlopp (förebyggande, respons, återuppbyggande, utvärderande, etc.). Personerna som vi riktar oss till kan exempelvis ha roller såsom säkerhets- eller beredskapssamordnare vid kommuner, regioner eller myndigheter, handläggare för förebyggande eller kris-/olycksförberedande verksamhet eller personer med verksamhets- eller processansvar inom nämnda områden. Med detta breda anslag hoppas vi kunna skapa stort utbyte och lärande mellan kursdeltagarna.

Vad förväntar du/ni er att utbildningarna kan bidra till dels på kort sikt men även på lite längre sikt?
På kort sikt hoppas vi att kurserna kan bidra till en kunskapshöjning hos de individer som läser kurserna. Vi hoppas att kurserna kan skapa kontaktnät mellan den bredd av målgrupper som läser kurserna – och ett kontaktnät som kan fortsätta leva även efter kursen tagit slut. Vi tror det finns mycket lärdomar inom området trygghet, säkerhet och resiliens som är generella och oberoende av de specifika tillämpningsområdena – och sådana kontaktnät kan hjälpa till att sprida sådana lärdomar. Vi hoppas också på att kursdeltagarna ska gå stärkta ur kurserna och öka chanserna så att de kan hitta nya och förbättrade arbetssätt.


TIll sist, kan man planera för en pandemi som Covid-19 eller andra typer av samhällsutmaningar?
För att fatta bra beslut om hur olika risker i samhället bör hanteras behöver alla organisationer på förhand analysera hur man kan tänkas bli påverkade i olika påfrestningar. För detta krävs goda kunskaper om de hot som kan påverka samhället men också samhällets sårbarheter och organisationers förmågor och att stå emot och hantera olika händelser. Sådan kunskap kan tas fram genom olika former av riskanalyser, sårbarhetsanalyser, förmågebedömningar, beroendeanalyser och kontinuitetshantering. I sådana analyser integreras egna och andras tidigare erfarenheter, vetenskaplig kunskap samt expertkunskaper för att skapa en så god förståelse för riskbilden som möjligt så att väl avvägda beslut kan fattas.

Vikten av bra beslutsunderlag blir tydlig inte minst i samband med den pandemi vi nu genomlever. Men den stora utmaningen ligger i att imorgon kan det vara något helt annat som triggar en kris vilket ständigt kräver ett proaktivt analys- och hanteringsarbete som är betydligt bredare än från enskilda händelser. Målet är att fatta beslut som gör att organisationens och samhällets förmåga att hantera den uppsjö av hot och sårbarheter som finns blir så bra som möjligt. Ibland är riktade förebyggande åtgärder att föredra, i andra fall är det mer generella krisförberedande åtgärder.

Kursen Analys, beslut och hantering av risker i det sammankopplade samhället kommer att ge verktyg för att kunna ta fram och använda olika former av beslutsunderlag för att bättre hantera risk, sårbarhet, förmåga och kontinuitet i din organisation och i samhället i stort.

Även om stora resurser i samhället läggs på förebyggande åtgärder kommer samhällsstörningar och kriser ändå att inträffa vilket ställer krav på att organisationer, och samhället i stort, har god beredskap för att kunna hantera olika händelser och kriser för att på så sätt minimera samhällskonsekvenserna som uppstår. På förhand är det omöjligt att veta exakt vad som kommer att inträffa vilket kräver planering för att kunna hantera en bredd av olika påfrestningar. I många fall finns dock generiska behov och förmågor som är relevanta för en mängd händelser.

Den pågående Covid19-pandemin vittnar om betydelsen av god beredskap, inte bara för de organisationer som har de allra mest centrala rollerna i pandemihanteringen, såsom intensivsjukvården, Folkhälsomyndigheten och Socialstyrelsen, utan i princip alla organisationer, myndigheter och företag påverkas av den pågående pandemin. Krav ställs på förmågan att hantera nya/större krav på verksamheten, att kunna driva verksamheten under nya förutsättningar och att skaffa sig en uthållighet. Samtidigt måste planeringen vara proaktiv och ta höjd för en mängd olika samhällsstörningar, d.v.s. undvika att man endast planerar för sådant som redan inträffat.

Kursen Planering och beredskap för samhällssäkerhet kommer att ge kunskap och verktyg för hur krisförberedande arbete kan bli effektivt och ändamålsenligt. Kursen berör hur krisberedskapsförmåga kan mätas, hur beredskapsplanering kan anpassas till en mängd, även okända, hot samt hur övningar kan planeras och genomföras.

 

 

 

 

Aktuella utbildningar

Ledning och samverkan över hela hotskalan, 5hp ges HT2025

Läs mer om kursen här
 

Kontakt

För kursgenerella frågor vänligen kontakta Jessica Hansson,
beredskap@lth.lu.se,
+46 (0)46-222 7327

För frågor rörande kursinnehåll vänligen kontakta
henrik.hassel@risk.lth.se

Jag får en mängd verktyg som är applicerbara även på den dagliga verksamheten. Det handlar mycket om ett sätt att tänka.

Sara Brockstedt, sjukhusfysiker, Region Skåne.

För Sara Brockstedt, som är inne på sin tredje kurs inom krisberedskap för yrkesverksamma specialister, ligger det i planen att ta hela kurspaketet. Hon känner redan att hon har fått stor behållning av utbildningen, på flera sätt.

– Jag får en mängd verktyg som är applicerbara även på den dagliga verksamheten. Det handlar mycket om ett sätt att tänka.

Sara Brockstedt är legitimerad sjukhusfysiker och jobbar sedan tio år tillbaka i Region Skåne med strålsäkerhetsfrågor. Arbetet innebär bland annat att ha en beredskap för händelser där människor skulle kunna bli utsatta för strålning och radioaktiva ämnen.

– Vi har ju kärnkraft i Sverige och det finns av tradition ett beredskapsspår, att sjukhusfysiker ska ha kunskap om detta och kunna jobba med det. 

När Sara Brockstedt började sitt nuvarande jobb blev hon ombedd att stå på en larmlista för sjukhusfysiker, det vill säga om det händer något utanför ordinarie arbetstid ska sjukvården snabbt kunna komma i kontakt med henne.

– I min enfald trodde jag att det fanns utarbetade rutiner för vad jag skulle göra och bara var att rycka en pärm ur hyllan i händelse av en katastrof, men så var det inte riktigt. Det är en stor anledning till varför jag valt att gå de här kurserna.

Vill förbereda sina kollegor på hur de ska agera om krisen kommer 

Då och då anordnar Lunds universitet tillsammans med Strålsäkerhetsmyndigheten och MSB större övningar där man iscensätter olyckor där radioaktivitet är inblandad. Ofta blir hon själv övningsledare här i sin egenskap av sjukhusfysiker.

– Jag har länge varit frustrerad över att saker är väldigt otydliga. Även om jag har en klar bild av var i organisationen jag kan tänkas behövas om någonting händer vet egentligen ingen annan vilken roll vi sjukhusfysiker kan fylla och vad vi kan svara på. Därför har jag känt ett stort behov av att lära mig mer om krisberedskap. För att jag för mig själv och för min egen organisation ska kunna beskriva hur vi skulle kunna fungera ihop med sjukvården i övrigt om det händer någonting.

Hon beskriver sig själv som lite grand av en ’prepper’ även i privata sammanhang.

– Jag tycker om att vara förberedd, ha en sak i reserv. I jobbet känner jag att jag behöver sätta någon typ av ramar och tänk för att förbereda mina kollegor på hur vi ska agera om krisen kommer.

Har redan fått stor nytta av kurserna i sitt jobb

Den första kursen beskriver Sara Brockstedt som en bra introduktion. Den gick igenom en systemmodell som hon haft stor nytta av och tänk om lagar och förordningar och annat. Inte minst gav den henne en nomenklatur att hålla i. Fördjupningskurs 1, som går in på att göra riskanalyser, kom också väl till pass.

– Strålsäkerhetsmyndigheten kräver att vi gör riskanalyser för sjukvårdens vardagsverksamhet med strålning. Jag fick ett mycket bättre verktyg för att göra dessa nu och det är jag väldigt glad åt. Just nu går jag fördjupningskursen ’Ledning och samverkan över hela hotskalan’. Den kommer mig tillgodo då jag vill designa en organisation/struktur för hur mina kollegor ska agera om det händer någonting.

Sara Brockstedt lägger till att hon redan rekommenderat kurserna för flera kollegor som också är sjukhusfysiker och strålskyddsexperter.

– Jag vill ju dela de här kunskaperna med dem och föra diskussioner om hur vi kan jobba i Region Skåne med krisberedskap. De känner detsamma och ligger i startgroparna nu för att gå introduktionskursen.

Läs hela Saras berättelse 
Dölj Saras berättelse 

Jag tycker framförallt att det har varit intressant att lyssna till de andra kursdeltagarnas erfarenheter samt att alla uppgifter har utgått från den egna verksamheten. Det är som sagt inte så ofta man får möjlighet att reflektera över den egna verksamheten i vardagen.

Fredrik Ryber, operationschef på Hovedstadens Beredskap i Danmark.

Varför valde du att gå introduktionskursen ”Perspektiv på trygghet, säkerhet och resiliens i samhället”?
Dels tycker jag det generellt är svårt att hitta bra och relevant kompetensutveckling som också är anpassad till yrkesverksamma och dels tyckte jag kursen verkade intressant för att få perspektiv på den egna verksamheten och det man inte riktigt hinner reflektera över i vardagen.
 
Varför är utbildningen viktig för dig, din utveckling och din verksamhet/organisation? Har kursen bidragit till att din kompetens inom ämnet höjts? I så fall på vilket sätt?
För att fortsätta utvecklas tror jag att det är helt avgörande att diskutera den egna verksamheten ur ett utifrånperspektiv, att reflektera över hur vi genomför olika arbetsprocesser och varför saker ser ut som de gör. Kursen har gett mig delvis nya metoder och verktyg för detta, vilket jag tror kan bidra till ett sunt ifrågasättande av min egen verksamhet och organisation.
 
Var det något särskilt moment på kursen som var extra viktigt/intressant för dig?
 
Jag tycker framförallt att det har varit intressant att lyssna till de andra kursdeltagarnas erfarenheter samt att alla uppgifter har utgått från den egna verksamheten. Det är som sagt inte så ofta man får möjlighet att reflektera över den egna verksamheten i vardagen. Det är heller inte så ofta man får input från någon som inte är en del av den egna organisationen (kamratgranskningen), vilket har gjort att jag fått ytterligare reflexioner och nya vinklar på den egna verksamheten som jag själv inte tänkt över.  
 
Vad tyckte du om upplägget på utbildningen?
Även om det ibland har varit lite svårt att få tiden att räcka till med både arbete och att genomföra kursen tycker jag att det har fungerat över förväntan. För min del har det varit en förutsättning att kunna genomföra de olika kursmomenten när jag själv har haft tid.
 
Hur tror du att du kan använda dig av den kunskap du fått med dig från utbildningen i ditt arbete?
Jag hoppas att jag kan behålla lite av utifrånperspektivet som jag fått under kursen och därmed bidra med ett ifrågasättande av hur verksamheten fungerar och hur jag själv agerar i den.
 
Enligt din erfarenhet, vilka utmaningar står svensk beredskap inför idag?
Jag kanske inte ska uttala mig just om svensk beredskap, men generellt tror jag att den stora utmaningen finns i balansen mellan att hantera specifika och uppenbara risker och hot och samtidigt skapa en förmåga att stå emot och hantera det oförutsedda och det som inte är identifierat och planerat. Vi kommer naturligtvis aldrig att kunna förutse alla tänkbara händelseutvecklingar, men jag tror att adaptiva beredskapsorganisationer och ett mer resilient samhälle skapar förutsättningar för att bättre stå emot och hantera också oförutsedda hot och utmaningar.

Läs hela Fredriks berättelse 
Dölj Fredriks berättelse