Vädring påverkar energianvändningen – nu vet vi hur mycket

Vädring kan vara ett snabbt och effektivt sätt att sänka temperaturen och förbättra luftkvaliteten inomhus. Men att vädra genom att öppna fönster under uppvärmningssäsongen innebär att varm luft inomhus försvinner och byts ut mot kall luft utifrån. För att återställa inomhustemperaturen måste uppvärmningssystemet arbeta extra, vilket leder till en högre värmeenergiförbrukning i hemmet.

Henrik Davidsson, forskare i energi och byggnadsdesign är ansvarig för vädringsprojektet som finansieras av Energimyndigheten. Han berättar att studien undersöker hur boende i flerbostadshus och villor använder sina fönster till vädring – hur mycket de öppnar dem, hur många fönster som vädras samtidigt och vid vilka tider på dygnet fönstren är öppna.

– Genom att förstå hur människor vädrar sina bostäder kan vi ta fram bättre energisimuleringar som bidrar till mer hållbara och energismarta hus i framtiden, säger han.

Detaljerade mätningar av vädringsvanor

Henrik Davidsson och hans forskarkollegor har under ett års tid studerat 15 bostäder från Malmö i söder till Umeå i norr. I bostäderna har de kartlagt ett femtiotal fönster och dörrar med avseende på öppningstid och öppningsvinkel. Mätningarna har gjorts med hjälp av ett elektroniskt instrument som monterats på öppningsbara fönster och dörrar.

– Vi har mätt på minutnivå, vilket har lett till över 500 000 mätpunkter per fönster och år, säger Henrik Davidsson.

–  Mätutrustningen har vi tagit fram inom projektet. Mätaren bygger på två olika givare så att den ska fungera för både för pivot- och sidhängda fönster. Den har också en realtidsklocka, minneskortskrivare och är programmerad för att mäta och spara öppningsvinklarna så att de kan läsas över till våra analysprogram, säger Dennis Johansson, forskare i installations- och klimatiseringslära.

Studien visar att vädring förekommer i samtliga bostäder, oavsett ventilationssystem och geografiskt läge.

Mätningarna visar att cirka 90 procent av hushållen har en vädringsrelaterad värmeenergianvändning på mellan en och åtta kilowattimmar per kvadratmeter golvyta.

– Ett värde som idag ofta används vid simuleringar av energianvändning vid vädring är fyra kilowattimmar per kvadratmeter. Nu ser vi att energiåtgången kan vara betydligt högre än så, säger Henrik Davidsson.

Även under vintertid, då öppna fönster kan leda till betydande värmeenergiförluster, vädrar de boende som medverkar i projektet i genomsnitt 73 minuter per dag.

– Det är intressant eftersom det mest energieffektiva sättet att vädra på vintern är att öppna under korta, begränsade tider, säger Birgitta Nordquist, forskare i installations- och klimatiseringslära, och en av forskarna i projektet.

Hon berättar vidare att till och med i Umeå är medelöppningstiden 25 minuter per dag under vintermånaderna.

– Detta trots att bostäderna som ingår i projektet har modern ventilation med värmeåtervinning, så kallad FTX-ventilation.

Dålig luft främsta vädringsskälet

Men varför vädrar vi? På sommaren vädrar en majoritet för att sänka temperaturen inomhus. Under resten av året handlar det främst om ett behov av att vädra ut instängd och dålig luft.

– Enkätresultaten visar att vintervädring främst sker på grund av upplevd dålig luftkvalitet, säger Birgitta Nordquist.

Hon förklarar att det pekar på ett behov av att se närmare på hur ventilation i bostäder fungerar, och om den verkligen lever upp till de boendes behov.

– Med en fungerande ventilation så bör inte de boende uppleva att de behöver vädra vintertid, säger hon.

”Storvädrare” och ”lågvädrare”

Forskarna har identifierat olika vädringsprofiler i sin studie. Henrik Davidsson beskriver dem som ”storvädrare” och ”lågvädrare”.

– Mellan en stor- och lågvädrare kan energianvändningen skilja sig upp till sextio gånger, säger han.

Han berättar att förståelsen av profilerna, och energiförlusten kopplat till deras vädringsmönster, är viktig kunskap för att kunna förbättra dagens energisimuleringar.

– Med en ökad kunskap om hur vi vädrar, varför, och vilka konsekvenser det får på hushållets energiåtgång, kan vi få fram mer realistiska underlag som är användbara både vid nybyggnation och vid energirenoveringar, säger Henrik Davidsson.

Bättre inomhusmiljö - vädringsvanor i flerfamiljshus

Projektet Bättre inomhusmiljö-vädringsvanor i flerfamiljshus har finansierats av Energimyndigheten.

Medverkande forskare:

• Henrik Davidsson, Energi och byggnadsdesign
• Dennis Johansson, Installations- och klimatiseringslära
• Birgitta Nordquist, Installations- och klimatiseringslära
• Victor Fransson, Installations- och klimatiseringslära
• Hans Bagge, Byggnadsfysik