Hoppa till huvudinnehåll

Snart inflyttning i nygamla M-huset

Då tornade de röda tegelbyggnaderna upp sig som en ensam vägg mot östra Lunds öppna åkrar. Nu är husen en knutpunkt mitt i kunskapsstråket som förbinder den inre staden med forskningsanläggningarna i utkanten av Brunnshög. Det handlar förstås om husen på LTH:s campus.

Jessika Sellergren – Publicerad den 5 April 2023

En rund byggnad i kopparplåt. Foto.
Den nya undervisningssalen Teknodromen. Foto: Kennet Ruona

Sedan mitten av 1960-talet har arkitekt Klas ­Anshelms röda tegelhus utgjort hemvisten för LTH:s studenter. Nu pågår förnyelsen av byggnaderna för att möta nya krav på lärmiljö och tillgänglighet. En byggnad som är i renoveringens slutfas är M-­huset. 20 000 kvadratmeter ses över, förnyas och anpassas för att bättre passa studenter, lärare och forskare.

En av dem som representerar LTH:s perspektiv i byggprojektet är Andreas Svensson, lokalcontroller på LTH. Han tar med LUM på en rundvandring.

Universitetets största LED-skärm

M-husets M står för maskinteknik och vid rundan i huset är maskin- och ­teknikreferenserna många. Ångpannehallen låter som en lokal fylld av gasformigt vatten, men är i själva verket ­namnet på en digitalt avancerad undervisningssal där det fysiska rummets utformning ska vara en del av pedagogiken – ett så kallat ”active learning classroom”.

En annan högteknologisk sal är Teknodromen som från utsidan av M-huset ser ut som en gigantisk kopparcistern. Salen är sfärisk till sin form med bord som ser ut att bilda en solfjäder. På golvet vid ytterväggen finns en ”kattlucka” som gör det möjligt att koppla in teknik direkt från utsidan av huset vid stora arrangemang, och ena halvan av det cirkelformade rummet är täckt av en välvd LED-skärm.

– Det kan vara universitetets största LED-skärm, och oavsett var man sitter i salen är det möjligt att se skärmen, säger Andreas Svensson.

Bibehålla det arkitektoniska ursprunget

Salens ljusinsläpp finns högst upp vid taket. Och precis som i Klas Anshelms ursprungsarkitektur täcks glasytan av flexibla mörkläggningslameller.

– Under projektets gång har vi försökt bibehålla så mycket som möjligt av Anshelms arkitektoniska tankar, och att återanvända det som går att fräscha upp och fixa till, säger Andreas Svensson.

Gammal inredning har fått nytt liv

Återbruket genomsyrar hela projektet och rundvandringen förvandlas då och då till en tidsresa till 1960-talet. Möbler i klassisk sextiotalsstil har fräschats upp – som ursprungsstolar som slipats, lackats och fått ny klädsel. Andra föremål, som de senaste år­tiondena fört en tynande tillvaro i M-husets källare, har fått nytt liv igen.

– De kupolformade glaslamporna som ingick i ursprungsinredningen av LTH-­husen har dammats av och pryder än en gång entré­planet, säger Andreas Svensson.

Snart är det dags för återinflyttning i M-huset. Då kommer studenterna hem från tillfälliga vistelser i andra LTH-byggnader.

– Förhoppningen är att husets förnyelse leder till fler möten i vardagen för alla som vistas i M-huset, säger Andreas Svensson.

Artikeln är tidigare publicerad i LUM 2/2023

Andreas Svensson. Foto.

Andreas Svensson, lokalcontroller på LTH, visar runt i M-huset.

Cirkelformad glaslampa. Foto.

De kupolformade glaslamporna som ingick i ursprungsinredningen av LTH-­husen pryder än en gång entré­planet.

En korridor med flera mindre rumsytor. Foto.

Flera av de tidigare stora och öppna ytorna i M-huset har utformats som rum i rummen.

Insidan av en stor cirkelformad sal. Foto.

Den cirkelformade undervisningssalen Teknodromen.

Om projektet

Renoveringsprojektet involverar många aktörer. Det finns en styrgrupp där Annika Mårtensson vid LTH är ordförande. Projektledare är Peter Jakobsson vid LU Byggnad. Akademiska Hus är fastighetsägare och har anlitat Peab som huvudentreprenör. Arkitekter i projektet är Staffan Tjärnström på Sweco Architects och Lotta Nordén vid A-plan. M-huset invigs i mitten av augusti 2023.