Hoppa till huvudinnehåll

Skola om hållbar plast skingrade myter och redde ut missförstånd

En bra översikt över plastsystemet, en intressant inkludering av branschperspektiv och otroligt välplanerad! Det är bara några av de positiva kommentarerna på den sommarskola om hållbar plast som anordnades av forskningsprogrammet STEPS, som leds av forskare från LTH. Skolan samlade 30 deltagare: studenter från olika institutioner vid Lunds universitet, och andra universitet samt ingenjörer och specialister från olika företag.

Noomi Egan – Publicerad den 22 September 2023

Kollage med människor i olika miljöer på LTH. Foto.
Sommarskolan om hållbar plast som anordnades av forskningsprogrammet STEPS, leds av forskare från LTH.

Kursen gick under två veckor i augusti och syftade till att ge förståelse för hur plastsystemet i Sverige och globalt fungerar samt presentera vägar till ett hållbart plastsystem, biobaserad och biologiskt nedbrytbar plast, återvinningslösningar, policyer och standarder för hållbar plast.

– Vi ville reda ut några av de missförstånd som finns om plast genom att presentera en översikt över hela plastsystemet. Vi förespråkar inte ett förbud mot plast, utan verkar för att hitta sätt att producera och använda den på ett hållbart sätt, säger professor Rajni Hatti-Kaul, STEPS programdirektör, och professor i bioteknik vid LTH.

– Att involvera branschpartners var viktigt för att koppla kursen till det verkliga livet. De har förstahandskunskap och erfarenhet av hur plastsystemet fungerar och dess begränsningar, och kan också ge perspektiv på hur vi kan gå ifrån att använda fossilbaserad plast. De gav ett mervärde till kursen vilket skiljer ut den från andra mer teoretiska kurser.

Majoriteten av deltagarna var mycket nöjda med sommarskolan, speciellt möjligheten att lyssna på representanter från industrin lyftes fram av många. En annan positiv aspekt var den mångsidiga mixen av både föreläsare och studenter, vilket bidrog till att skapa dynamiska samtal och främjade nya perspektiv. De gillade också övningen där de fick räkna alla plastförpackningar de använde under loppet av en vecka.

Matilda Johansson är doktorand i bioteknik vid LTH.
¬ Jag kan mycket om bioteknik men inte så mycket om plast. Jag var lyrisk vad gäller bredden på föreläsningarna, som täckte så många aspekter av plast. Jag uppskattade att deltagarna kom från olika bakgrunder. De ställde frågor som jag aldrig skulle ställa! Sammantaget kändes det mer som en konferens än en kurs!

Oskar Boström är doktorand i polymerteknik vid Lunds universitet.
– Min forskning är mycket fokuserad på hur man utvecklar egenskaper och funktioner hos nya polymerer. Genom att gå kursen fick jag grundläggande insikter om utmaningarna kopplade till återvinning av plast.

Arvind Kumar Gupta är forskare vid Centrum för analys och syntes, Lunds universitet.
– Min uppfattning brukade vara att plast var ett dåligt material, men kursen har ändrat min åsikt. Det har varit intressant att lära sig hur man gör plast användbar i sitt dagliga liv. Det är ett bra initiativ eftersom det ger möjlighet att lära sig tillsammans.

Micaela Mafla Endara är doktorand i mikrobiell ekologi vid Lunds universitet:
– De politiska och sociala aspekterna av plastproduktion var intressanta att lära sig om, liksom de nya tekniker som utvecklats för att producera mer hållbar plast, för att återvinna mer effektivt och för att förbättra nedbrytningen av komplexa material. Jag gillade också att deltagarna var väldigt medvetna om problemen och vill göra något åt dem.

Chia-Wen Yang läser en masterexamen i miljö- och hållbarhetsvetenskap vid Lunds universitet.
– Jag kommer från Taiwan där plast är ett allvarligt problem. Mitt mål har varit att lära mig hur man gör saker här i Sverige. Att lära sig om återvinning har gett mig inspiration och idéer till vad som kan göras hemma. Det förvånade mig att man inte behöver tvätta produkterna före återvinning eftersom denna praxis hjälper till att spara vatten snarare än att slösa bort det.

Freya Dastoor har precis avslutat en masterexamen i Mellanösternstudier vid Lunds universitet.
– Jag gick kursen för att jag ville lära mig mer om plast och vilket bidrag - positivt eller negativt - materialet har till miljöförändringar. Det har varit fantastiskt att lära sig om plastens egenskaper, såväl som återvinning och förpackning: det finns så många dolda detaljer om vår användning av plast som behöver ingå i samtal om hållbarhet!

Renan Melhado arbetar på Tetra Pak, som är en av STEPS partners.
– Jag jobbar med formsprutning på Tetra Pak. Jag är imponerad av kursen som gav en mer mänsklig, samhällelig och historisk syn på plast. Den gav mig nya perspektiv på mitt arbete. De tar jag med mig när vi brainstormar kring nya idéer på jobbet.

Textilier och kemikalieåtervinning

För framtida kurser har flera studenter noterat intresse för att inkludera föreläsningar om textilier och plaster, samt mer information om kemisk och enzymatisk återvinning.

– Det har varit väldigt intressant att träffa alla studenter. Det var fantastiskt att höra så många insikter och lyssna till deras perspektiv. Förhoppningsvis genomför vi skolan igen, och tar då med den input vi har fått, säger Rajni Hatti-Kaul.

STEPS

STEPS forskningsprogram initierades 2016. Dess vision är ett framtida samhälle där plast hållbart utvecklas, produceras, används och återvinns i en cirkulär ekonomi. Det leds av Lunds universitet, i samarbete med Köpenhamns Universitet, RISE, IVL, 22 industripartners och Region Skåne. STEPS är finansierat av Mistra Stiftelsen för miljöstrategisk forskning.

www.steps-mistra.se