Så rustar vi oss för ett varmare klimat

Sommarvärme är det många som gläds åt, men när temperaturerna blir så höga att vi mår dåligt är det inte lika roligt längre.

Chuansi Gao, docent i termisk miljö vid Lunds Tekniska Högskola, forskar om hur människan påverkas av extrema klimat. Han menar att befolkningen i norra Europa generellt sätt är sämre rustade för extrem värme än de som bor i sydligare länder.

– När värmeböljorna når oss i norr blir belastningen på kroppen högre eftersom vi inte är fysiologiskt vana vid de här höga temperaturerna – och inte heller lika väl förberedda. Vi blir ofta tagna på sängen när värmen kommer.

Värmestress – en växande arbetsmiljörisk

Människor som arbetar utomhus är särskilt utsatta. Byggarbetare, vägarbetare och andra som har fysiska arbetsuppgifter utomhus exponeras både för höga lufttemperaturer och för direkt solstrålning, berättar Chuansi Gao.

– Kroppen producerar mycket egen värme vid hårt arbete. Det i kombination med stark sol och skyddskläder som krävs för arbetet, gör det betydligt svårare för kroppen att kyla ner sig och behålla en normal temperaturbalans, säger han.

När värmen blir för hög ökar hälsoriskerna snabbt. Tidiga varningssignaler på värmestress är kraftig svettning, uttorkning, huvudvärk, yrsel och onormalt hög puls.

– I värsta fall kan kroppens 37-gradiga kärntemperatur stiga med flera grader, vilket kan leda till värmeslag som är ett akut och potentiellt livshotande tillstånd.

Även om de största ökningarna av värmerelaterade dödsfall har registrerats i södra Europa, så är Sverige inget undantag.

– Efter värmeböljan 2018 uppskattar Folkhälsomyndigheten att omkring 700 extra dödsfall har inträffat i Sverige, säger Chuansi Gao.

Han konstaterar att värmeböljor tyvärr inte är några tillfälliga undantag längre, de är en del av ett nytt klimatläge – ”det nya normala”.

– Värmen söderut är en varningsklocka för oss i norr – vi är inte rustade för extremvärme av det här slaget. Vi måste bli bättre på att sätta oss in i värmerelaterade hälsorisker, vilket är särskilt viktigt för de grupper som är mest utsatta i samhället, som de som arbetar utomhus, men också barn, äldre, sjuka och gravida, säger Chuansi Gao.

Hur rustar vi oss inför hettan?

Chuansi Gao tipsar om några åtgärder som är enkla att göra, men som gör stor skillnad för hur kroppen klarar värmen.

Drick innan du blir törstig. Vätskeintag är särskilt viktigt under varma dagar, men många väntar för länge innan de dricker. Törstkänslan kan avta redan efter några klunkar vatten, men kroppen behöver mer vätska än några klunkar. Drick därför mer än vad din törst signalerar, helst innan du känner törst.

– Ett enkelt sätt att kontrollera vätskebalansen är att titta på urinen – den ska vara ljusgul och inte mörk.

Svetten måste avdunsta. När lufttemperaturen är högre än 34 grader reglerar kroppen värmen genom svettning och avdunstning. Kroppen kyls inte ner om din svett stannar kvar mot huden. Använd löst sittande kläder som ventilerar bättre. Tänk också på att ha ljusa kläder i stället för mörka. Vita kläder reflekterar ljus medan svarta får en högre temperatur som värmer kroppen ytterligare. Håll dig i skuggan och där det fläktar. Då minskar strålningsvärmen från solen och värmen blåses bort från huden.

– För utomhusarbetare är det särskilt viktigt att ta pauser i skuggan, att minska tempot och helst undvika att arbeta under de timmar då temperaturen är som högst. Det kan också hjälpa att använda speciella kyl- eller ventilationskläder för att minska värmeriskerna.

Sänk inomhustemperaturen. Skydda bostaden från solen utifrån i stället för att mörklägga från insidan. Vädra under kväll, natt och morgon när det är svalare ute än inne. Korsdrag kan vara effektivt när det finns vind och temperaturen ute inte är alltför hög. Använd fläktar inomhus, de kan hjälpa till att kyla kroppen. Om bostaden har luftkonditionering, använd den med grön energi vid extrem värme när andra åtgärder inte fungerar.

– Enligt rekommendationer från Folkhälsomyndigheten så bör inomhustemperaturen inte överstiga 26 grader under längre perioder.

Plantera träd. Grönska kan beskrivas som ”stadens naturliga luftkonditionering”. Träd ger skugga och kyler genom avdunstning. Träd är särskilt viktiga på platser där många av stadens invånare vistas, exempelvis vid förskolor och äldreboende. Träd kan också vara ett sätt för utomhusarbetare att få en stunds svalka.

– Många kommuner arbetar med strategisk trädplantering som en åtgärd mot ett allt varmare klimat.

Ha tålamod när hettan kommer. Det tar tid för kroppen att anpassa sig till värmen.

– Det tar vanligtvis en vecka för kroppen att acklimatisera sig till en högre temperatur. De första dagarna är de mest påfrestande, men efterhand blir vi bättre på att kyla ner oss genom exempelvis tidigare och mer effektiv svettning samtidigt som mindre salt går förlorat.

Bra kondition är också viktigt. En god fysisk kondition är kopplad till en förbättrad förmåga att hantera höga temperaturer. Detta beror bland annat på en effektivare hjärt- och lungfunktion samt en ökad förmåga att reglera kroppstemperaturen genom svettning.