Hoppa till huvudinnehåll

Läkemedlet spåras i vävnaden

– Publicerad den 12 October 2011

När ett nytt läkemedel utvecklas, så gäller det för tillverkaren att kunna visa att det hamnar i sitt tilltänkta mål i kroppens vävnader, och bara just där. Sådana studier kan bli lättare genom en ny metod, utvecklad av LTH-forskare i elektrisk mätteknik.

 

Metoden är en speciell sorts masspektrometri som kan mätas på läkemedel "direkt från hyllan", dvs utan någon radioaktiv inmärkning som kan påverka hur medlet fungerar. Med denna metod har forskarna György Marko-Varga och Thomas Fehniger lyckats göra en molekylär avbildning av läkemedel i vävnad.


Den undersökta vävnaden kommer från biopsier – vävnadsprover – från lungorna hos patienter med lungcancer och KOL, som fått inhalera ett bronkvidgande läkemedel. Undersökningen kunde visa precis hur medlet sedan fördelats i vävnaden. Resultatet bygger på en analys av 3 000 mätställen på vardera 0.01 kvadratmillimeter.


– När man vill registrera ett nytt läkemedel måste man dels kunna förklara dess exakta verkningsmekanismer, dels kunna visa att det är både effektivt och säkert. För att undgå sidoeffekter ska medlet ju bara nå de celler det är avsett för. Vår nya teknikplattform gör detta lättare att visa, säger György Marko-Varga.

Han tror att man med den nya teknologin kommer att kunna utveckla säkrare och effektivare läkemedelskandidater. Den kan också i framtiden komma att användas vid kliniska behandlingar, för att hjälpa läkarna att välja rätt medicin till en viss patient.


Forskarna arbetade först med djurförsök och läkemedelsdoser som var 100 gånger större än de som nu använts. Det har varit en utmaning att kunna sänka doserna så kraftigt i den kliniska studien, och ändå kunna spåra vart läkemedlet tagit vägen.

Både György Marko-Varga och Thomas Fehniger kommer ursprungligen från Astra Zeneca, som också bidragit till studien. Thomas Fehniger arbetar just nu för Estonian Science Foundation vid universitetet i Tallinn, medan György Marko-Varga på deltid arbetar för Tokyo-universitetet. Deras studie har nyligen publicerats i tidskriften Analytical Chemistry.


Läs mer: http://pubs.acs.org/cen/news/89/i41/8941scene.html.